Bevittnar vi början på ett sönderfall?

Fem av Vänsterförbundets riksdagsledamöter röstade mot patientsäkerhetslagen, trots att lagen skrevs om i riksdagen. Ännu återstår att se hur de övriga regeringspartierna reagerar, och hur Vänsterförbundets riksdagsgrupp hanterar de fem ledamöterna. Orkar regeringen till slut eller splittras den i förtid som de två föregående regeringarna?

Vänsterförbundets ordförande, undervisningsminister Li Andersson med SFP:s ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson i regeringens bås i riksdagen under budgetdebatten 20.9.2022.
LedareSusanna Ginmansusanna.ginman@hbl.fi
20.09.2022 20:01 UPPDATERAD 20.09.2022 20:58
Regeln är att regeringspartierna ska stödja regeringens förslag, det är hela grunden för regeringens existens. Vänsterförbundet lyckades få genom centrala förändringar i patientsäkerhetslagen, till exempel slopades skrivningen om att enskilda sjukskötare kan hotas med vite. Trots det röstade fem av VF:s ledamöter mot den omarbetade lagen, som hade godkänts av regeringspartierna och i riksdagens social- och hälsovårdsutskott. Övriga regeringspartier, även Socialdemokraterna, röstade mangrant för.
Under de två senaste regeringsperioderna har slutet, den sista tiden före valet, varit turbulent. Regeringen Sipiläs förslag till vårdreform föll i mars 2019, och Sipilä (C) bad därför om avsked för sin regering, fyra veckor före riksdagsvalet. Den fungerade sedan som tjänstemannaministär över valet och tills den nya regeringen var utsedd.
För åtta år sedan hade Jyrki Katainens (Saml) sexpartiregering reducerats till en fyrpartiregering och Katainen hade ersatts av Alexander Stubb (Saml) på statsministerposten. I de sista omröstningarna i riksdagen röstade regeringspartierna mot sin egen regerings lagförslag. Disciplinen brast totalt. Det handlade om nedskärningar i yrkesskolor och gymnasiet och begränsningar i studiestödet.
Nu är frågan vilka konsekvenserna blir för de 5 vänsterförbundare som röstade mot patientsäkerhetslagen. VF har 16 ledamöter, men 4 var frånvarande. Det här är inte första gången som enstaka riksdagsledamöter från regeringspartierna röstar mot regeringens förslag, men närheten till valet, och att frågan är så känslig, påverkar stämningarna.
På tisdag sa SDP:s gruppordförande Antti Lindtman att Vänsterförbundet nu måste fundera på om partiet kan arbeta i regeringen i fortsättningen och alltså stödja regeringen Marins politik. Lindtman anser att situationen är problematisk men kastar bollen till Vänsterförbundet med en uppmaning att handskas med situationen. I motsvarande fall tidigare har ledamöter tillfälligt uteslutits ur gruppen, eller fått varningar. Till saken hör att VF inte offentliggör interna sanktioner eller varningar.
Om det inte blir några konsekvenser för dem som röstade mot patientsäkerhetslagen finns det en risk för att regeringen luckras upp inifrån. Det skulle vara förödande för regeringen Marin och dess eftermäle. Särskilt som det ändå är över ett halvt år till riksdagsvalet.
Strejkrätten och att ingripa i den är en ytterst känslig fråga för både VF och SDP. I den här arbetsmarknadskonflikten handlar det om jämställdhet och jämlikhet, välfärden och strejkrätten.
Patientsäkerhetslagens primära syfte är inte att bryta strejker, men regionförvaltningsverket kan flytta fram eller avbryta en strejk om parterna inte har kommit överens om skyddsarbete som tryggar patienternas liv och hälsa. Det här kan göras högst fyra gånger.
I de aktuella strejkerna – vid tre intensivvårdsavdelningar och hemvården i södra Helsingfors – erbjöd facken inget skyddsarbete. Tingsrätten i Helsingfors hann tillfälligt förbjuda alla de här strejkerna innan riksdagen godkände patientsäkerhetslagen på måndag.
I en uppdatering på Facebook på måndag påpekar nuvarande talman och tidigare statsminister Matti Vanhanen (C) att olika regeringar under 2000-talet tre gånger har stiftat lagar när det har funnits allvarliga strejkhot. Regeringarna har haft olika sammansättning och alla tre gånger har det handlat om situationer som kan leda till fara för liv och hälsa. En gång har det gällt gränsbevakningen och två gånger sjukvården.
Sjukskötarfacket Tehy och närvårdarfacket Super kallar lagen en tvångslag och en strejkbrytarlag. Det är att hårdra, men det är förståeligt att vårdpersonalen och deras fackförbund är upprörda. Här står två grundläggande rättigheter mot varandra – rätten till liv och hälsa, och rätten att strejka. I en konfliktsituation måste rätten till liv gå före. Det är lätt att tänka sig hur det skulle låta om regeringen inte hade ingripit och patienter hade dött eller fått allvarliga skador under strejkerna.
Vänsterförbundets ordförande Li Andersson har i över tre år framgångsrikt lotsat sitt parti i regeringsarbetet. Andersson är pragmatisk och nöjd över det hennes parti och regeringen har åstadkommit. Frågan om en Natoanslutning var mycket svår för VF. Då röstade sex VF-ledamöter mot anslutningen, men i regeringen accepterade partiet att en majoritet av folket och partierna stödde en ansökan.
Hanteringen av patientsäkerhetslagen är den första gången då Andersson inte har lyckats bemästra situationen.

ANDRA LÄSER