Överläkare: Corona sprids så snabbt att smittspårningen blivit irrelevant

Via sina hemsidor meddelar bland andra Raseborg, Kyrkslätt, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Sibbo, Lovisa och många fler kommuner att hälsovårdens smittspårning nu är kraftigt överbelastad och på eftersläp.

I Borgå var man, enligt chefsläkare Kati Liukko, i slutet av året tvungna att avboka all icke-brådskande vård vid hälsostationerna för tre veckor framåt, och i stället köpa servicen av ett privat vårdbolag. Flera andra kommuner har också signalerat att den som inte har behov av brådskande vård ska överväga att vänta på att boka tid.

– Det är främst smittspårningen, samt karantäns- och isoleringsintygen som belastar personalen, säger Liukko till Helsingin Sanomat (HS).

Läget i både Borgå och andra kommuner förvärrades under december då omikronvarianten explosionsartat började spridas. De kommunala hälsomyndigheterna måste i princip fortfarande försöka spåra smittkedjorna, men från flera håll hörs det att uppgiften i dagsläget är omöjlig. Når man dem som exponerats kan det ha gått mer än en vecka, det vill säga nästan den tid då den tio dagar långa karantänen redan skulle ha tagit slut. Samtidigt suger spårningen enorma resurser av personalen.

Det här gäller också många andra kommuner.

– Kvantiteterna på smittspridningen är sådana att spårningen inte längre fungerar. Än så länge klarar vi det med nöd och näppe. Men läkares och vårdbiträdens huvudsakliga uppgift ska vara att sköta patienter. Nu går en väldig massa av deras tid till att försöka spåra smittkedjor och till byråkratin kring corona: skriva ut intyg som människor behöver för Folkpensionsanstalten och andra instanser, säger Raseborgs chefsläkare Tove Wide.

Enligt henne känns det inte längre ändamålsenligt att försöka spåra smittkedjorna, utan resurserna borde kunna användas på andra håll. Det tycker också chefsläkare Kaija Hannula i Kyrkslätt.

– Jag har i dag deltagit i flera coronamöten och inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt är det nog ingen som längre klarar en effektiv smittspårning. De som exponerats för corona kan i bästa fall få ett sms, men osannolikt ett telefonsamtal. Resurserna räcker helt enkelt inte till lägre. Bland de positiva fallen försöker vi prioritera riskgrupperna.

Hannula anser att smittspårningen ur medicinskt perspektiv levt ut sin tid.

– Med den kan vi inte längre påverka hur snabbt viruset sprids så de resurserna borde användas på mer akut håll: inom vaccineringen och för att sköta vårt primära uppdrag, där vårdskulden hela tiden ökar.

Wide är inne på samma linje. Smittspårning, intyg och utöver det ett kraftigt ökat behov av coronatest riskerar att knäcka primärvårdens rygg.

– Allt det här börjar för kommunernas del vara väldigt svårt att få ihop så någon ändring borde komma snart.

Bland de kommuner som tagit till sig Social- och hälsovårdsministeriets råd om att ta hjälp av Försvarsmakten finns Esbo och Vanda. I Borgå säger Liukko att det inte är ett alternativ för Borgå ännu, bland annat för att det också skulle ta resurser att skola in nya smittspårare.