HBL i Ruka: Putin, klimatförändringen och FIS-gubbarna har saboterat skidsporten

FIS-gubbarna var säkert nöjda med sig själva, då de i våras bestämt att damerna och herrarna ska skida lika långa sträckor i världscupen. I teorin en bra idé, rent konkret fungerar konceptet inte lika bra.

I Ruka blev damernas 20 km ett sömnpiller för publiken. Rukas banprofil är annars också olämplig för masstart, men efter att tävlingsjuryn bestämt att skidåkarna på grund av snöbristen kör 6x3,3 km var det upplagt för en händelselös tävling. Huvudklungan loggade varv efter varv, medan Frida Karlsson och Ebba Andersson knegade på långt framför dem. Det var bara Karlssons ryck i slutet som skapade lite dramatik.

Jaktstart följer ofta samma manuskript, men helt klart har damåkarna också respekt för den dubbelt längre sträckan. Ingen vill ta initiativ. Tacka FIS-kabinettgubbarna för det. Det är fortfarande fem 20 km-lopp kvar i världscupen i vinter.

Herrarnas lopp var förstås inte väldigt mycket annorlunda. Hans Christer Holund gjorde vad han kunde för att splittra huvudklungan. Hoppöst. I klungspurten var förstås Johannes Høsflot Klæbo vassast.

Det blir tyvärr alltmer vanligt med korta banor i världscupen. Tacka klimatförändringen för det. Vädret varierar år till år, förra året var det vargkyla i Ruka, men trenden går mot varmare vintrar.

Norge dominerar herrsidan. Norrmännen tog en kvadruppelseger i sprint, en trippelseger i 10 km klassiskt och en dubbelseger i 20 km jaktstart. Finland hade verkligen behövt Iivo Niskanens stjärnglitter i Ruka. Ryssland lyser med sin frånvaro. Det är förstås helt rätt beslut att avstänga Rysslands och Belarus skidåkare på grund av kriget i Ukraina, eftersom Kreml har som vana att utnyttja idrottsframgångar för sin propaganda. Oavsett leder det till mindre konkurrens, eftersom Ryssland är den största skidnationen vid sidan om Norge. Tacka Vladimir Putin för det.

Rysslands frånvaro ger dock tillfälle för andra att slå sig in i tätstriden. Som Italiens Federico Pellegrino, som var trea i 20 km efter att Calle Halfvarsson blivit diskad för att ha kört utanför spårmarkeringarna i slutet. Sprintstjärnan Pellegrinos första pallplacering i ett distanslopp. Markus Kramer, tidigare Rysslands chefstränare, är förresten numera Italiens chefstränare.

Klæbo var suverän under inledningshelgen. Ser inte ut att någon kan utmana honom i den totala världscupen. Men världscupens nya poängsystem är helt galet. Efter tre segrar har Klæbo 315 poäng. Pål Golberg har 292. Klæbos ledning är alltså 23 poäng. En enda 29:e plats i världscupen ger 24 poäng. FIS kunde lika väl dela ut diplom för att delta.

Finlands inledning på världscupen kan beskrivas som grå, med några färgklickar, och ett antal missöden. Jasmi Joensuus fjärde plats i den klassiska sprinten var Finlands bästa placering – och hennes första final i världscupen. Johanna Matintalo var femma i sprintkvalet och borde ha varit i final om inte hon brutit sin stav redan i starten i kvartsfinalen.

Krista Pärmäkoskis femte plats i damernas klassiska 10 km faller i kategorin godkänt. Hon slåss säkert om pallplaceringarna i vinter, precis som Kerttu Niskanen som var tia i 10 km klassiskt. I fristilsloppet hade båda det tyngre.

Både Pärmäkoski och Niskanen tog medalj i OS i Peking förra vintern. Det är dock skäl att komma ihåg att förhållandena i Peking var exceptionella på grund av föret, kylan, den torra snön och den höga höjden. Finland lyckades kanske bäst av alla med vallningen i Peking. Nu är det en ny säsong.

Iivo Niskanen stod över på grund av covid-19. Han skulle nästan säkert ha varit topp 3 under lördagen, fast han definitivt inte är förtjust i att herrarna kör 10 km i stället för 15 km. 

Remi Lindholm glimtade till med sin kapacitet under söndagen, då han steg från 43:e till 12:e plats. Hans bästa placering i världscupen hittills. Lördagens 10 km gick åt pipan för hans del då han kraschade och tappade nästan en halv minut tid.

Hur bra kan han bli? Svårt att säga utan att se hans labbresultat och vo2 maxsiffror, men på basis av hans löpresultat borde han kunna etablera sig som en potentiell topp 10-åkare. Lindholm är bättre i fristil, vilket hör till ovanligheterna i Finland. Det kan hända att det skulle vara enklare att slå sig in i den absoluta världseliten i klassisk stil, där Finland har suverän teknisk kunskap.

Världscupen fortsätter om en vecka i Lillehammer, med 10 km fritt, fristilssprint och 20 km klassiskt med masstart. Räkna med fortsatt norsk dominans bland herrarna. På damsidan är svenskorna favoriter i både sprint och distans efter att Therese Johaug lagt av.