Fyra kaffevänner, fyra olika berättelser

En del träffas på dansgolvet, andra på begravningsplatsen och några hittar varandra via sociala medier. Det finns lika många versioner av kaffevänskap som det finns seniorer. En gemensam nämnare bland de fyra kaffevänner HBL pratat med är att de njuter av samvaron med en likasinnad vän.

Kaffevänner träffas flera gånge i veckan, tar en promenad, äter på restaurang och pratar om livets små och stora saker.
Petra Miettinen
16.04.2022 05:00 UPPDATERAD 16.04.2022 12:19

Göran hittade sällskap på begravningsplatsen

– En kaffevän är en jämnårig person som har samma bakgrund som en själv. Ofta är de bägge änka och änkling sedan några år tillbaka. Man träffas då och då för att gå på konserter, bilturer eller annars bara umgås med. Men det handlar nog om mycket mera än att bara gå på kafé eller dricka kaffe tillsammans, säger Göran Lillkåll, känd som korvhandlare i Jakobstad.
Han har själv en kaffevän sedan 3,5 år sedan, en dam som han umgås regelbundet med.
– Vi träffades på begravningsplatsen. Vi råkade ofta vara där samtidigt, för att se till gravarna där våra makar är begravda. Vi började prata och med tiden insåg vi att vi hade mycket gemensamt med varandra, samma värderingar. Så vi började träffas också på andra ställen än på kyrkogården, berättar Göran om hur deras vägar flätades samman.
Numera är de ett etablerat par i stadsbilden, de brukar gå tillsammans till pensionärsföreningens träffar och de tillbringar också högtider tillsammans.
– Visst ska vi träffas under påsken också, kanske laga mat och äta en god middag, säger Göran.
För honom betyder vänskapen framför allt att han har en nära person att prata med och dela minnen med.
– Vi har likadana minnen från barndomen och det känns fint att kunna dela de upplevelserna med varandra.

Jenny: kaffevännen blev en relation

Jenny var länge motsträvig, hon skulle inte skaffa sig nån ny man efter att hennes make hade dött. Den principen höll hon fast vid i över ett par decennier.
– Jag har gammaldags värderingar. Jag tycker att kaffevänner bara ska träffas över en kopp kaffe, eller en bit mat, för att prata och lära känna varandra. Det kan man göra i ett halvt års tid, men sedan bör man nog fatta ett beslut, antingen så tar det slut eller så fördjupar man vänskapen till en relation. Men jag vet att många andra har en annan syn och kallar sin relation för kaffevänskap mycket längre än så, säger Jenny.
Själv har hon och hennes vän valt att låta kaffevänskapen övergå i en relation, men det var inget lätt beslut. Jenny behövde uppmuntran av sina vuxna barn innan hon kände sig mogen att fatta det beslutet.
– Jag var nog mycket motsträvig, men det faktum att min vän kände min make gjorde saken lättare, vi hade en gemensam bakgrund. Jag ville inte heller bli en inkräktare i hans familj, så för mig var det viktigt att hans barn och barnbarn accepterade mig innan vi började fira gemensamma högtider. Numera känns det som en själklar sak att sitta vid samma julbord, berättar Jenny.
De har nu officiellt varit tillsammans i drygt tre år och det är en relation som Jenny är mycket glad över, speciellt när pandemin slog till och stängde samhället.
– Vi fortsatte umgås som förr, med flera träffar i veckan. Under veckosluten lagade vi mat tillsammans och åt gemensamma middagar. Och så dansade vi! Under pandemin har vi, likt många andra par, dansat hemma till Vega Dans, det har varit mycket uppskattat.
Det var faktiskt på en dansbana som paret fann varandra.
– Här i Österbotten älskar vi att dansa. Det är ett bra sätt att träffa nya vänner, och om man blir uppvaktad flera gånger av samma karl vet man att där finns ett visst intresse. Det var så vi träffades och till slut gick jag också med på att bjuda hem honom på en kopp kaffe. Men jag var nog ganska motsträvig!
Därefter följde många och långa samtal där de lärde känna varandra.
– Så småningom insåg vi att vi delade många värderingar och intressen, minns Jenny.
Tillsammans med en kaffevän kan man promenera i naturen, kanske packa med en matsäck och dricka kaffe i solen.

Skysan har en kaffevän på distans

83-åriga Skysan är en aktiv senior som trivs i naturen, han åker skidor, vandrar i fjällen och åker på gruppresor med andra seniorer. I skrivande stund är han uppe i Äkäslompolo, där snön vräker ner så tätt att han valde bort skidorna och gick ut till fots.
– Jag befarade att det skulle bli tungt att skida i nysnön, men det är nog minst lika tungt att gå, säger han.
Upplevelsen delar han via internet med sin kaffevän på distans, för hon bor tusen kilometer längre söderut, i Gröndal i Esbo.
– Vi träffades via Facebook för kanske fyra år sedan. Främst håller vi kontakt via Messenger och skickar meddelanden till varandra, men nog ringer vi också vanliga telefonsamtal varje vecka, speciellt om man har någon större händelse att berätta om, säger Skysan.
På grund av det långa avståndet mellan Jakobstad, där Skysan bor, och Esbo blir det inte så många träffar.
– Vi träffas på oregelbunden basis. Ett par gånger per år brukar jag göra en roadtrip så att jag först hälsar på min dotter i Sverige, sen åker jag färja till Nådendal och kör vidare till Esbo. Vi brukar kombinera våra träffar med teaterbesök och annat program. Geocaching är min stora hobby och det är något som vi gör tillsammans, letar skatter i terrängen. Det är mycket trevligt!
Skysan säger att hans relation inte är hemskt officiell, det är bara en liten krets av vänner och familj som känner till den.
– Vår relation är inte så allvarlig, mest samtalar vi när vi ses. Men vi gör nog annat än dricker kaffe, för våra träffar varar alltid i flera dagar och då intar vi förstås alla måltider tillsammans, säger Skysan.
"En kaffevän är en jämnårig person som har samma bakgrund som en själv. Ofta är de bägge änka och änkling sedan några år tillbaka."

Ester avskyr ordet kaffevän

Ester ser rött när hon hör ordet kaffevän. Hon använder det aldrig själv om sin vänskap med Adam. När väninnorna i början av deras vänskap noterade relationen och frågade om hon hade skaffat sig en "kaffevän" hade hon god lust att svara att de bara dricker te tillsammans.
– Jag upplever att ordet kaffevän är nedvärderande. Kan äldre människor inte göra annat än dricka kaffe när vi träffas? Var går i så fall gränsen, när är man tillräckligt gammal för att ens relation ska kallas kaffevän? undrar Ester.
Själv kallar hon sin vän vid förnamn och det fungerar bra i alla lägen. Ett annat gångbart ord vore säkert särbo.
– De som känner mig vet vem jag menar när jag säger Adam och de som inte känner mig tillräckligt bra behöver kanske inte veta vem han är, resonerar hon.
Före pandemin hade Ester många kaffevänner, alltså vänner som hon drack kaffe tillsammans med.
– Vi brukade träffas på stan klockan 9 på morgonen, vi var ofta ett större sällskap på upp till tio personer, och sen gick vi på kafé för att dricka kaffe. De var mina kaffevänner, men den traditionen försvann när coronan kom, säger hon.
Hon har funderat en del på varifrån den här nya trenden med en specifik kaffevän har fått sin början i Jakobstadstrakten, men inte kommit fram till något bra svar.
– Det fanns inga kaffevänner när min man dog för 15 år sedan, det har börjat användas efter det. Men det är som sagt inget för mig, jag har min Adam.
Ester och Adam träffas flera gånger i veckan, de kan gå ut och dansa tillsammans, äta på restaurang eller bara träffas hemma hos varandra för att lyssna på skivor och njuta av god musik.
– Ibland fyller vi en termos med kaffe, packar en matsäck och sätter oss i bilen för att åka på utfärd. Vi brukar vandra i skogen och dricka kaffet på någon vacker plats. På somrarna brukar vi åka på bilsemester till Sverige, berättar Ester om sina gemensamma intressen med Adam.

ANDRA LÄSER