Amazonasförsvararen i Finland: ”Vi behöver utländsk politisk press för att rädda regnskogen”

Amazonas behöver Finlands hjälp för att överleva, säger gummitapparen och mångårige miljöaktivisten Júlio Barbosa som besöker Finland. Efter fyra år med den brasilianska presidenten Jair Bolsonaro vid makten i Brasilien är regnskogen nära kollaps. Det skulle ha fatala konsekvenser för hela jorden.

Miljö och klimat
Premium
– Alla som bor i Amazonas påverkades negativt av Bolsonaros styre, säger Júlio Barbosa, ordförande för CNS.Niklas Tallqvist
Anna Korkmananna.korkman@hbl.fi
06.03.2023 19:17 UPPDATERAD 06.03.2023 19:59
– Under de senaste fyra åren försökte statsledningen systematiskt demontera allt det vi under 40 år hade uppnått som miljö- och medborgarorganisation, säger Júlio Barbosa, ordförande för den nationella organisationen för brasilianska samlare och småbrukare Conselho Nacional das Populações Extrativistas (CNS).
Organisationen CNS representerar i dag gummitappare, småskaliga skogsjordbrukare samt personer som bland annat skördar nötter, frukt, samlar medicinalväxter och sysslar med biodling, det vill säga människor som lever i regnskogen och försörjer sig på naturens råvaror.
Barbosas eget hem ligger i ett av de brasilianska naturreservaten i Amazonas regnskog. Reservatet grundades till följd av CNS:s mångåriga arbete för att skydda naturen och de traditionella levnadssätten i regnskogen. Byn är belägen vid gränsen till Bolivia och invånarna sysslar med gummitappning; de tappar latex från gummiträden som används för olika slags hantverk.
– Vi är inte ett ursprungsfolk, men mycket i vårt levnadssätt påminner om det. Vi är flodfolk och jag betraktar mig som gummitappare, säger Barbosa.
Júlio Barbosa har träffat bland annat utrikesminister Pekka Haavisto och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari under sitt besök i Finland.Niklas Tallqvist
Flera liknande reservat har grundats under årens lopp. Enligt lagen har endast de som bor i områdena rätt att kollektivt ta till vara skogens råvaror, och storskalig utvinning av naturresurser är förbjudet. Syftet är att skydda naturen och bevara de traditionella levnadssätten och kulturerna i Amazonas.
– Men det har skett en kraftig ökning av illegal skogsskövling i dessa skyddade områden under de senaste fyra åren, exempelvis i reservatet där jag bor, säger Barbosa och tar fram en karta av reservatet som omfattar en miljon hektar tropisk regnskog.
I området bor tusentals familjer och det myllrar av växt- och djurarter.
Kartan är full av svarta prickar.
– Prickarna representerar platser där olaglig avskogning ägt rum. Jair Bolsonaro uppmuntrade till olaglig skogsskövling i skyddsområdena, säger Júlio Barbosa.
All form av nationell miljöförvaltning stoppades under Bolsonaros ledning, vilket betydde att den statliga övervakningen i naturreservaten också upphörde.

Katastrofala år för regnskogen, dess folk och klimatet

Under de senaste fyra åren har avskogningen i Brasiliens Amazonas varit rekordstor. I februari 2022 var avskogningen 62 procent större än året innan.
Forskare varnar för att den kraftigt ökande skogsskövlingen kombinerat med klimatförändringarna driver Amazonas närmare en punkt utan återvändo. Ekosystemen förstörs i en takt som håller på att leda till att stora områden i den tropiska skogen riskerar omvandlas från regnskog till savannområde.
En skogsbrand i ett skyddat område i Amazonas. Bilden är tagen i augusti 2020 då tusentals skogsbränder härjade i Brasilien. CARL DE SOUZA/LEHTIKUVA-AFP
Regnskogen Amazonas stabiliserar det globala klimatsystemet genom att absorbera stora mängder koldioxid och reglera vattnets kretslopp. Om skogen försvinner skulle konsekvenserna för jordens klimat och arterna bli förödande, eftersom en av världens viktigaste kolsänkor då blir en utsläppskälla.
Maija Hurme

Försvarat Amazonas i 40 år – ”Det har alltid varit farligt”

Júlio Barbosa engagerade sig redan som 20-åring på 1980-talet i den fredliga miljörörelsen mot skövlingen av Amazonas. Rörelsen leddes då av den berömde miljöaktivisten Chico Mendes. Liksom Barbosa var Mendes gummitappare.
När Mendes sköts till döds 1988 av ranchägare som motsatte sig hans aktivism uppmärksammades fallet också internationellt och Mendes arv och namn har levt vidare. Det var Júlio Barbosa som höll talet vid begravningen.
– Jag var väldigt ung då, nu är jag 68 år gammal, säger han.
Att försvara miljön och mänskliga rättigheter i Amazonas har alltid varit farligt. Men under Bolsonaros styre nådde våldet mot och morden på miljöaktivister, ledare för ursprungsfolk och småskaliga jordbrukare sin kulmen, menar Barbosa.
– Det direkt uppmuntrades av Bolsonaro. Om personer som mördats konstaterade han bara att ”de var på fel plats vid fel tidpunkt”, säger han.
Hittills har bara en liten del av de internationella pengarna ämnade för att skydda Amazonas synats till i de lokala samhällena. Júlio Barbosa vill påminna finländska politiker om att det är viktigt att säkerställa att pengarna styrs dit.Niklas Tallqvist
– Bara kanske 20 procent av brotten undersöks, största delen förblir outredda. Men då rättsstaten är starkare utreds fler mord.

Lula inger nytt hopp

Efter att Luiz Inácio Lula da Silva tillträdde som Brasiliens nya president vid årsskiftet har rättsstaten fått ett starkare fotfäste i landet igen, anser Júlio Barbosa. Han har förtroende för att Lula kommer att återuppta miljöskyddsarbetet och ställa ansvariga till svars.
– Jag är hoppfull. Den nya regeringen har lovat ingripa i den olagliga skogsskövlingen. Det är ett vallöfte. Dessutom har Lula återupptagit det internationella samarbetet vilket är en förutsättning för miljöarbetet i Amazonas, och den internationella Amazonasfonden har öppnat igen, säger han.

Har den nya regeringen redan ingripit konkret?

– På satellitbilder kan man se att skogsbränderna redan minskat, det skedde direkt efter att valresultat kom. På ett allmänt plan har attityden förändrats, skogsskövling uppmuntras inte längre.
– Men eftersom hela den statliga miljöförvaltningen raserades under Bolsonaro har den nya regeringen tvingats ägna mycket tid åt att bygga upp institutionen, fortsätter han.

Hoppas att Bolsonaro döms för folkmord 

Ursprungsfolket yanomami drabbades allra hårdast av Bolsonaros politik. Yanomamifolket är ett av de största i Amazonas som har levt i ett isolerat, skyddat område vid gränsen till Colombia och Venezuela.
På Bolsonaros uppmaning skickades uppemot 20 000 guldgrävare till deras marker med konsekvensen att vattendrag och marker förorenades av kvicksilver och smittosamma sjukdomar överfördes till befolkningen.
Lula da Silva kramar yanomamiledaren Junior Yanomami i São Paulo i augusti 2022.Andre Penner/TT-AP
Bilder på undernärda barn och vuxna tillhörande yanomamifolket har spridits i brasilianska medier och rapporter har visat att barn dör av sjukdomar orsakade av den olagliga gruvnäringen. 570 yanomamibarn uppges ha dött av hunger eller kvicksilverförgiftning sedan 2019, rapporterar The Guardian.
President Lula har sagt att det Bolsonaro gjort mot yanomamifolket bör utredas som folkmord. Júlio Barbosa nickar instämmande.
– Jag hoppas att han döms i den internationella brottmålsdomstolen för det han gjort mot yanomamifolket.

Internationellt miljösamarbete stoppades – ”Vi behöver er hjälp” 

Enligt Júlio Barboso saknar den nya brasilianska regeringen kapacitet att på egen hand ta till nödvändiga åtgärder för att den destruktiva utvecklingen i Amazonas regnskog ska vända.
– Vår syn är att alla statligt ägda områden i Brasiliens Amazonas borde avgränsas som naturskyddsområden och reservat, men det lyckas bara med ekonomiskt och politiskt stöd från andra länder, säger han.
Därför besöker Júlio Barbosa nu Finland, Norge och Sverige. Avsikten är att återknyta och stärka samarbetet som historiskt funnits mellan CNS och den finländska regeringen och miljö- och medborgarorganisationer.
– Utan hjälp av utländsk, politisk påtryckning klarar vi inte av att övertyga den brasilianska regeringen om de miljöskyddsåtgärder som behövs för att rädda Amazonas, bedömer Júlio Barbosa.

ANDRA LÄSER

Senast publicerat