Så svårt är det att bli kvitt ett dyrt elavtal

För ett par veckor sedan varnade energibolagens intresseorganisation Energiindustrin konsumenter för att försöka slingra sig ur dyra, tidsbundna elavtal på falska premisser. Att göra det kan jämställas med försäkringsbedrägeri, enligt Energiindustrin.

Det finns de som pekar på att konsumenterna inte behöver finna sig i oskäligt höga avtal. Konsumentskyddslagen stipulerar att avtalsvillkor som kan anses vara oskäliga mot konsumenten kan jämkas. När oskäligheten bedöms ska hela innehållet i avtalet, parternas ställning och förhållandena vid avtalsslutet beaktas, heter det i lagen.

Om lagen kan tillämpas på elavtalen är ändå en besvärlig fråga, uppger ledande expert Jukka Kaakkola på konkurrens- och konsumentverket KKV.

– Reglerna för vad som är oskäligt i ett avtal är stränga och det är inte sagt att lagen i det här läget kan tolkas till konsumenternas fördel, säger Kaakkola.

Elbolagen har då avtalen ingåtts reserverat en viss mängd el, bunden till ett visst pris, för kundens behov, förklarar Kaakkola. Tröskeln för att senare sänka det priset är väldigt hög, även om kunden anser att det är oskäligt högt.

– Det här är en fråga som konsumenttvistenämnden i sista hand får ta ställning till. Flera fall ligger för behandling hos nämnden just nu, säger Kaakkola.

Turun Sanomat rapporterade tidigare i veckan att omkring 70 kunder hos Åbo Energi försökt slingra sig ur dyra, tidsbundna elavtal. Det har de gjort till exempel genom att säga upp avtalet i den ena makens namn och i stället ingå ett nytt avtal i den andra makens.

Energibolagets representant säger i TS att de här kunderna får ett brev där de ges möjligheten att betala de kostnader som en uppsägning av avtalet innebär. Alternativet är att återgå till det ursprungliga, tidsbundna avtalet. Åbo Energi vill inte genast hävda avtalsbrott.

Fortum har bland sina kunder upptäckt enskilda fall där kunderna försöker bli av med sina avtal utan att ha en laglig grund för att säga upp dem. De kunderna kontaktas direkt för att reda ut situationen, uppger kundchef Tuomas Yrttiaho.

Enligt Yrttiaho binder ett avtal alltid bägge parter och det finns klara regler för när och på vilka villkor det kan sägas upp. När Fortum slutit ett tidsbundet avtal till ett visst pris med en kund har bolaget också köpt in el till det priset för kunden.

– Att säga upp avtalet skulle innebära förlust för oss, säger Yrttiaho.

Att säga upp ett avtal på felaktiga grunder är ett avtalsbrott och kan också vara bedrägeri, påpekar han.

Också Helen uppger att företaget vidtar åtgärder om det upptäcks att tidsbundna avtal sägs upp på felaktiga premisser. Då är det frågan om avtalsbrott och det är ett allvarligt brott, påpekar Helen.

Helen har hittills bara upptäckt enstaka fall där kunder försökt bli av med med ett dyrt avtal på falska grunder.

Energimyndigheten har en egen utredning på gång kring vad som kan anses vara ett skäligt elpris. Den utredningen beräknas bli klar inom kort.

Myndighetens utredning bygger på en tolkning av elmarknadslagen och har ingen direkt koppling till konsumentskyddslagen, påpekar Jukka Kaakkola. Här är det frågan om vad den el de lokala elbolagen levererar för att de har leveransskyldighet får kosta.

– De två lagarna har ingenting med varandra att göra, men besluten hos tvistenämnden och Energimyndigheten är ändå riktgivande, säger Kaakkola.

KKV har fått en hel del frågor om konsumenternas möjligheter att säga upp tidsbundna elavtal. Att göra sig av med dem på olaglig väg är inte att rekommendera, understryker Kaakkola. De avtalsvillkor som gäller har gjorts upp i samarbete mellan konsumentorganisationer och Energiindustrin.