Nya resultat efter undersökningar vid Estonia presenteras i dag

Nya resultat från sommarens undersökningar vid Estonias förlisningsplats presenteras under tisdagen på en pressträff i Tallinn i Estland.

Bild från sommarens undersökningar vid Estonias förlisningsplats.
Bakgrunden till de nya undersökningarna vid förlisningsplatsen är dokumentären "Estonia – fyndet som förändrar allt" som sändes förra året. I dokumentären visades tidigare okända hål i fartygets styrbordssida, vilket ledde till nya spekulationer om orsaken till katastrofen 1994.
Uppgifterna fick den estniska haverikommissionen att inleda en preliminär bedömning, och man begärde hjälp från sina svenska och finska motsvarigheter.
Bedömningen syftar till att avgöra om den nya informationen ger anledning att revidera slutsatserna från haverirapporten 1997 (JAIC), vars viktigaste slutsats var att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade och att fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.
Resultaten som presenteras under tisdagen bygger på de undersökningar som genomfördes i juli, som främst handlade om att undersöka bottenförhållandena runt fartyget. Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet, har arbetslett undersökningarna och ska presentera resultaten på pressträffen som inleds klockan 10.30 finsk tid

SHK på plats

På plats i Tallinn medverkar även representanter för haverikommissionerna i Estland, Sverige och Finland. För svensk del närvarar Jonas Bäckstrand, utredningsordförande och ställföreträdande generaldirektör vid Statens haverikommission (SHK).
Vissa resultat från sommarens undersökningar har redan presenterats. Bland annat bekräftade man redan i juli att det finns sten och fast botten i närheten av fartyget, i stället för enbart lera och lös sand som tidigare har varit huvudtesen.
– Det är för tidigt att dra några slutsatser om det har någon koppling till att de här hålen har uppkommit, sade Jonas Bäckstrand till TT då om de nya fynden runt botten.

Bogrampen borta

Ett annat fynd som meddelades efter sommarens undersökningar var att bogrampen in till färjans bildäck har lossnat från sina gångjärn.
Till våren 2022 planeras nya undersökningar vid vraket. Då är det tänkt att fartyget ska dokumenteras med fotogrammetri, en metod där tusentals bilder av vraket sätts samman till en 3D-modell av skrovet.

Estoniakatastrofen

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i estniska Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.
852 människor omkom i katastrofen, 501 av dem svenskar. 137 personer räddades.
Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev då att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.
Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.
Efter dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.
För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen begärde Statens Haverikommission att regeringen skulle ändra lagen om gravfrid. Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland, med avsikt utreda fartygets förlisning.
Statens haverikommission inledde den 8 juli nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Man undersökte även bogvisiret som föll av vid förlisningen. Planen är att hålen i fartyget kommer att fotodokumenteras under våren 2022.

ANDRA LÄSER