Krönika: Hur skall toppidrotten få en bättre position i samhällsdebatten?

När det vankas riksdagsval, står idrotten inte högt uppe på något partis valprogram, om det ens nämns. Att rörelse och motion är viktigt förstår de flesta beslutsfattare och den kategorin omfamnas klart bättre på en politisk nivå än toppidrotten. Till skillnad från de nordiska länderna är finländsk toppidrott till hög grad beroende av statsfinansiering eftersom man inte lyckats engagera den privata sektorn i finansieringen lika mycket såsom exempelvis i Sverige, vilket gör att man står inför en stor utmaning då Veikkaus-medlen byts ut mot en del av statsbudgeten.

Jag är inte heller helt övertygad om man ens har varit villig att inom toppidrotten ta en plats i samhällsdiskussionen eftersom det automatiskt även innebär ett samhällsansvar. Och här står man nu inför ett stort brytningsskede.

När jag på torsdagen följde med Olympiska kommitténs höstmöte och en tillhörande paneldiskussion inför det stundande riksdagsvalet var jag uppriktigt förväntansfull. I diskussionen togs den nu aktuella frågan upp om hur toppidrotten bättre förankras i politiken. I panelen satt fyra män. Moderatorn förklarade att de två kvinnor som skulle delta hade insjuknat och i stället hade de ersatts med Matti Heikkinen, ny toppidrottschef.