Sveriges enda valforskningsprofessor till HBL: Svårt att se hur dödläget ska brytas

Efter det förra valet gick den svenska riksdagen i baklås när det gäller mandatfördelningen. Inför valet i september finns det inga signaler på att dödläget skulle brytas, säger valprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet.

Henrik Ekengren Oscarsson frågar sig om de svenska väljarna räcker till för en borgerlig valseger eftersom budskapen från det blocket inte skiljer sig speciellt mycket. En borgerlig seger kräver att man lockar väljare över blockgränsen.
Henrik Ekengren Oscarsson är inte vilken som helst "dussindocent" när det gäller valfrågor. Han är Sveriges enda valforskningsprofessor verksam vid Göteborgs universitet.
I år firar han 20-årsjubileum som valforskare och en stor del av den tiden har han jobbat ihop med den legendariska valforskaren Sören Holmberg. De har tillsammans forskat i och kartlagt valprocessen i en representativ demokrati.
– Vi jobbar ihop nästan dagligen, speciellt nu inför valet.
Ekengren Oscarsson leder Göteborgs universitets Valforskningsprogram som sammanställer MäMä – Mätningarnas mätning – som är en sammanvägning av de olika politiska opinionsundersökningar som publiceras.
Det har blivit en rally round the flag-effekt runt Magdalena Andersson och det syns i opinionsmätningarna
Henrik Ekengren Oscarsson
Så när det gäller valfrågor torde Henrik Ekengren Oscarsson veta vad han talar om. Men:

Vågar du dig på en kvalificerad gissning om vem som vinner valet?

– Nej, man ska aldrig gissa sånt, säger han leende och plirar bakom glasögonen.
Däremot, säger han, har det varit en gynnsam valrörelse för Socialdemokraterna. Först pandemin och direkt efter det kriget i Ukraina.
– Det har blivit en rally round the flag-effekt runt Magdalena Andersson och det syns i opinionsmätningarna, säger han.
– Kriserna har gjort att Socialdemokraterna har vuxit i opinionen på ett sätt som nog hade varit svårt annars. Sittande regeringar brukar ju alltid förlora. Det kostar vanligen i opinionsstöd att regera, konstaterar han.
Det är mycket tydligare i Sverige än i många andra länder att kriser leder till uppslutning bakom regeringen
Henrik Ekengren Oscarsson
Det går att dra en parallell till Alliansregeringen som räddades av finanskrisen 2007. Alliansen bestod av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.
I tider av kris verkar det vara som det är de stora partierna som vinner. Efter pandemin gick också Moderaternas siffror upp men den stora politiska vinnaren under kriget i Ukraina är Socialdemokraterna.
– Det är mycket tydligare i Sverige än i många andra länder att kriser leder till uppslutning bakom regeringen, säger Ekengren Oscarsson.
Både den pågående finanskrisen och kriget i Ukraina gynnar Socialdemokraterna.
– När det blåser hårdare ska vi hålla i hårdare. Så vill de att vi ska tänka.

Taktiskt smart ordförandebyte

Att Socialdemokraterna bytte ordförande tio månader före valet ser valforskningsprofessor Ekengren Oscarsson som strategiskt skickligt hanterat.
– Tajmningen var perfekt ur en socialdemokratisk synvinkel. Mycket av kritiken av hanteringen av coronapandemin – det svenska experimentet – kunde Stefan Löfven kapsla in och ta med sig.
Löfven förde bort frågan från dagordningen och neutraliserade den.
Ekengren Oscarsson säger att det var Socialdemokraterna som gav Sverige den första kvinnliga statsministern var en stor skalp.
– Det är ju någonting som skolbarnen om 100 år kommer att kunna namnet på Magdalena Andersson. Men all turbulens och de parlamentariska kriserna kommer inte att läras ut, säger han småskrattande.

Vem vill du ha som statsminister

SOM-institutet – ett forskningscentrum i anslutning till Göteborgs universitet – publicerade för en vecka sedan resultatet om vem som är väljarnas favorit som statsminister och hur önskeregeringen skulle se ut.

Önskestatsminister 2021

1. Magdalena Andersson (Socialdemokraterna) 33,8 procent
2. Ulf Kristersson (Moderaterna) 24,1 procent
3. Jimmie Åkesson (Sverigedemokraterna) 11,3 procent
4. Annie Lööf (Centerpartiet) 8,2 procent
5. Nooshi Dadgostar (Vänsterpartiet) 4,9 procent
6. Ebba Busch (Kristdemokraterna) 3,7 procent
7. Stefan Löfven (Socialdemokraterna) 1,7 procent
Källa: Den nationella SOM-undersökningen och 2021
Favoriten, när datan samlades in i september-oktober, var Magdalena Andersson. Då hade hon inte ens blivit vald till partiordförande, än mindre statsminister. Tvåa på listan med en nästan tio procentenheters marginal var Moderatledaren Ulf Kristersson.
Det är skäl att komma ihåg att hela resonemanget är teoretiskt eftersom det svenska valsystemet är så kallade listval: väljarna röstar på partier.

Natoförändringen historisk

Finlands roll och påverkan i det svenska Natobeslutet kallar Ekengren Oscarsson ironisk och själva vändningen historisk.
Det är lite roligt att tänka att den europeiska säkerhetsordningen med att varje land måste göra ett suveränt beslut. I Sverige kom hela Natofrågan att handla om vad kommer Finland att göra. Vi måste följa Finland.
Henrik Ekengren Oscarsson
– Jag kommer inte på någon annan lika stor opinionsförändring i svensk historia som har gått lika snabbt. Att framför allt ett partis väljare på bara några veckor övertygas om att Sverige behöver gå med i Nato.
Han säger att en av orsakerna var att valet närmar sig.
– Det är lite roligt att tänka att den europeiska säkerhetsordningen med att varje land måste göra ett suveränt beslut. I Sverige kom hela Natofrågan att handla om vad kommer Finland att göra. Vi måste följa Finland.
– Det har väl Finland tyckt ganska mycket om, att låta det stora landet i väster dansa efter en annan pipa. Det tror jag att finländarna har trivts med.
Samtidigt slapp regeringspartier att ha frågan om försvarspolitiken med i valrörelsen.

Åtta partier i riksdagen

Den turbulenta situationen i riksdagen med avhopp från regeringen som Miljöpartiet och byte av regeringspartner – Liberalerna anslöt sig till det borgerliga blocket – har lett till båda MP och L har rasat i opinionssiffrorna. Miljöpartiet har en längre tid legat klart under den fyra procents spärr som partierna måste över för att få grundplåten det vill säga 14 ledamöter i riksdagen. Liberalerna bytte också ordförande när Nyamko Sabuni hoppade av och veteranen Johan Pehrsson tog plats i förarsätet.

Mätningarnas mätning 30 juni 2022

Socialdemokraterna 32,4 procent, 119 mandat
Moderaterna 20 procent, 74 mandat
Sverigedemokraterna 17,6 procent, 65 mandat
Vänsterpartiet 8,3 procent, 30 mandat
Kristdemokraterna 6,3 procent, 23 mandat
Centerpartiet 6,0 procent, 22 mandat
Liberalerna 4,4 procent, 16 mandat
Miljöpartiet 3,4 procent, 0 mandat
Mätningen är en sammanvägning av opinionsmätningar från Statistiska centralbyrån, Kantar Sifo, Demoskop, Novus och Ipsos.
Källa: Valforskningsprogrammet Göteborgs universitet
Miljöpartiets avhopp från regeringen slog fel och i den senaste Mätningarnas mätning ligger partiet kvar under spärren medan Liberalerna har fått en liten knuff upp över ribban.
– Jag tror att vi kommer att ha åtta partier också under nästa mandatperiod, säger Ekengren Oscarsson.

Bortaplansfrågor

I valrörelsen har den borgerliga sidan lyft fram frågor som invandring, bristande integration och gängkriminalitet med hårdare straff och allmänt hårdare tag mot de parallellsamhällen som har vuxit fram i Sverige.
Valforskningsprofessor Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet. Valforskningsprogrammet han leder som står bakom Mätningarnas mätning som sammanväger de politiska opinionsundersökningarna i Sverige.
Ekengren Oscarsson säger att det här är typiska bortaplansfrågor för vänsterpartierna.
– Det är frågor som de högst kan nå ett oavgjort resultat men sällan vinna, poängterar han.
– Vänstern vill tala mera om hur välfärden ska finansieras, om sjukvården och kanske om ekonomin.
Men frågan som valforskningsprofessorn ställer sig är om det räcker för någondera sidan att bryta dödläget. Därför blir det ofta frågan om braskande utspel som när KD-ledaren Ebba Busch kräver kemisk kastrering av våldtäktsmän innan de släpps fria efter att ha avtjänat sina straff.
Varje gång den borgerliga sidan har lyckats vinna val är det för att man har lyckats att locka över främst S-väljare över blockgränsen.
Henrik Ekengren Oscarsson
Finns det tillräckligt med väljare när signalerna är så entydiga som de har blivit mellan Moderater och Sverigedemokrater? Det är i flera avseenden samma väljare som röstar på M och SD, menar Ekengren Oscarsson.
– Varje gång den borgerliga sidan har lyckats vinna val är det för att man har lyckats att locka över främst S-väljare över blockgränsen.
Den möjligheten har blivit allt mindre, när väljarna blivit allt mer trogna.

Slutspurten inleds

På söndagen inleds den nästan mytomspunna Almedalsveckan på Gotland. Enligt legenden fick den sin början när Olof Palme höll ett sommartal från ett lastbilsflak vid Kruttornet i närheten av Almedalen.
Politikerveckan har traditionellt varit en plats för partierna att släppa politiska nyheter under sommartorkan. Själva evenemanget har utvecklats mera mot att innehålla allmänt samhälleliga evenemang.
När Almedalsveckan inleds i år med Magdalena Anderssons tal på söndagen klockan 20 är det samtidigt det sista varvet på valrörelsen inför valet den 11 september som inleds.

HBL rapporterar från hela Almedalsveckan med start på söndagen den 3.7.

ANDRA LÄSER