Trons olika sidor

Vad handlar tro om? är frågan i en dansk dokumentär. Frågan besvaras genom att fläta samman kristen konfirmandundervisning med japanska buddhister.

Den danska prästen Karsten Møller Hansen spelar musik för sina konfirmander och vill få dem att reflektera över livets stora frågor.

Dok: Tro sänds i Yle Fem Yle Fem 4.11 kl. 22.00.

Dokumentären Tro (Danmark 2018) baserar sitt speciella koncept på en nästan absurd kontrast, men lyckas i slutändan väva ihop sina vitt åtskiljda motpoler till en logisk helhet. Eventuella skavanker avhjälps av ett vackert kameraarbete och ett ämne som kombinerar gräsrotsperspektiv med oändlig komplexitet.
Temat är detsamma som namnet på Jens Loftagers dokumentär; det handlar om människans förhållande till Gud och spiritualitet. Vi presenteras bland annat för en grupp danska åttondeklassare som deltar i en konfirmationsklass ledda av en karismatisk ung präst som hjälper de unga att reflektera kring sig själva på ett sätt som känns sympatiskt snarlikt vissa av mina egna upplevelser på livsåskådningstimmar och Prometheusläger.
Samtidigt får vi följa med en grupp japanska pilgrimer på en färd till det heliga Fujiberget. Men dessa människor bär på en djupare börda av skuld än de flesta, och den spirituella förvirring de försöker finna frid från under sin färd har haft mer ödesdigra konsekvenser. De är före detta medlemmar i Aum Shinrikyo, en kult som mördade tretton människor och skadade tusentals i en saringasattack mot Tokyos tunnelbana 1995. Även om ingen av de medverkande själva medverkade eller bär något direkt ansvar för attacken har associationen och skuldkänslorna överskuggat deras hela liv.
Till en början ter sig Loftagers försök att sammanfoga dessa vitt åtskiljda berättelser lite hackigt och absurt, men småningom framträder den gemensamma tematiken på ett sätt som bara blir mer effektfullt för att det inte stavas rakt ut. Genom diskussionerna i klassrum och kyrka varvat med kultmedlemmarnas minnen av sin såriga historia framträder djupare frågeställningar om den plats som tro och det medvetna eller omedvetna sökandet efter tro har i våra liv.
Loftagers sätt att arbeta med färger, och abrupt glida över mellan svartvit och kolorerad skala, kan te sig lite överdrivet för en mer minimalistiskt lagd tittare men fungerar i mina ögon fint för att illustrera berättelsens meditativa gång.
ANDRA LÄSER