Söndagens väder kan gynna Sannfinländarna

Skulle du rösta om det låg en halv meter snö framför din dörr eller om du blev drypande våt på vägen till vallokalen? Forskare är inte förtjusta i teorin om att vädret påverkar valdeltagandet, men docent Hanna Wass ser i alla fall tydliga vinnare om många väljer att rösta på valdagen.

Solsken utlovas för söndag – spelar det Sannfinländarna och ordförande Riikka Purra i händerna? Det återstår att se.
Bille Sirénbille.siren@hbl.fi
01.04.2023 11:46
Kyligt och soligt – så ser vädret ut att bli i Helsingfors på söndagen när Finland väljer ny riksdag. Temperaturen ligger stadigt på minussidan under natten men kryper till några plusgrader under dagen.
Av de senaste sju riksdagsvalen är det två som i Helsingfors sticker ut negativt när det gäller valdeltagande – och båda gångarna var vädret uselt, visar väderdata som HBL har begärt ut.
I slutet av mars 1999 låg en halv meter snö på marken i Kajsaniemiparken, vilket kan ha vållat bekymmer för en del som skulle ta sig till vallokalen. I mitten av mars 2007 föll en tredjedel av månadens genomsnittliga nederbörd på valdagen, dessutom i form av nästan nollgradigt slask, vilket kan ha fått en del väljare att tänka om.
Samtidigt är det inte så att den överlägset varmaste och soligaste valdagen de gångna 30 åren utmärker sig i den andra änden av skalan. 2011 landade valdeltagandet på 70,1 procent i Helsingfors, medan nästan två procent fler helsingforsare gick till valurnan under den likaså varma men avsevärt molnigare valdagen 2019.
Om det är nederbörden som avskräcker en del väljare kan valdeltagandet bli högt i år. Södra Finland får nämligen soligt uppehållsväder. Risken för nederbörd är minimal.

Droppen som får bägaren att rinna över?

Hanna Wass, docent i allmän statslära vid Helsingfors universitet, vill tona ned vädrets betydelse för valresultatet.
– Det har knappast så stor inverkan. På den punkten skiljer sig Norden från till exempel USA, där vädret har visat sig dra ned på antalet röster för Demokraterna.
Wass hänvisar till en artikel från 2014, där svenska forskare gått till botten med elva svenska val och 140 000 personers väljarbeteende utan att hitta någon som helst korrelation mellan väder och valdeltagande.
Forskarna framhåller att det överlag är mer smärtfritt att rösta i Sverige än i till exempel USA, där dåligt väder enligt dem kan vara ”droppen som får bägaren att rinna över”.
”Våra data stöder inte den allmänna uppfattningen som sprids av medier och akademiker, att regn har negativ inverkan på valdeltagandet”, skriver forskarna.
I länder som USA, där det över huvud taget är svårare att rösta i val, kan dåligt väder vara den utlösande faktorn som får väljare att stanna hemma på valdagen säger docent Hanna Wass. Arkivbild.
De anser att en rad faktorer som lockar väljare till urnorna övervinner smärre hinder som nederbörd. Många svenskar upplever att det är deras medborgerliga plikt att rösta i val. Det är även vanligt att se röstningen som en nästintill kulturell handling, en rit.

Vilka partier gynnas mest om valdeltagandet blir högt under söndagen, Hanna Wass?

– Framför allt Sannfinländarna, eftersom de har många potentiella väljare som ofta låter bli att rösta, men också vänsterpartierna som har bredare stöd bland lägre socioekonomiska grupper, där valdeltagandet traditionellt varit lågt.
Omvänt kunde man säga att somliga partier, som SFP och Samlingspartiet, missgynnas av en hög röstningsprocent på valdagen eftersom andra partier då går bättre bland väljarna.

Föga samband mellan väder och valdeltagande i Helsingfors

HBL har analyserat väder och valdeltagande i Helsingfors över de sju senaste riksdagsvalen.
Väderdata är insamlade för Kajsaniemi mätstation i Helsingfors. Den soliga perioden av dygnet är uppmätt vid Helsingfors-Vanda flygplats. Valdeltagandet anges för alla röstberättigade i valkretsen, inklusive de som är bosatta utomlands.
19 mars 1995: 1,8 grader – 2,4 mm nederbörd – 2 cm snötäcke – 12 min sol –  67,2 procent valdeltagande
21 mars 1999: 0,8 grader – ingen nederbörd – 47 cm snötäcke – 20 min sol – 65,3 procent
16 mars 2003: 0,5 grader – ingen nederbörd – 20 cm snötäcke – 4 h 20 min sol – 68,8 procent
18 mars 2007: 1 grad – 9,7 mm nederbörd – inget snötäcke – 4 h 31 min sol – 66,1 procent
17 april 2011: 7,6 grader – ingen nederbörd – inget snötäcke – 11 h 35 min sol – 70,1 procent
19 april 2015: 6,1 grader – ingen nederbörd – inget snötäcke – 1 h 41 min sol – 69,4 procent
14 april 2019: 4,9 grader – ingen nederbörd – inget snötäcke – 2 h 56 min sol – 71,9 procent
Källa: Meteorologiska institutet, Vaalit.fi, Statistikcentralen

ANDRA LÄSER