Dödsoffrens anhöriga vill ha unik ersättning

De som utsattes för attacken på Drottninggatan och anhöriga till dem som dödades kan tillsammans komma att yrka på över 20 miljoner kronor (drygt 2 miljoner euro) i skadestånd av Rakhmat Akilov. I den summan ingår unika krav från de efterlevande på ersättning för kränkning – en viktig del i deras upprättelse.

Advokat Jessica Sandberg företräder anhöriga till två av dem som dödades i attacken på Drottninggatan. Hon anser att de också bör ha rätt till kränkningsersättning.
18.02.2018 18:02 UPPDATERAD 18.02.2018 20:27
Terroristrättegången som just nu pågår i Stockholms tingsrätt är unik på flera sätt. Bland annat gör det faktum att målsägarna är så många, över 150 stycken, att skadeståndskravet kan bli ett av de största i svensk historia i samband med våldsbrott.
TT har gått igenom de skadeståndsyrkanden som lämnats in inför förhandlingen. De visar att de allra flesta av målsägarna som befann sig på gatan under attacken begär 150 000 kronor (cirka 15 000 euro) vardera i ersättning för kränkning.

"Anhöriga kränktes"

Anhöriga till dödsoffren begär samma summa i ersättning för psykiskt lidande. Det är något efterlevande – som exempelvis makar, föräldrar eller barn – har rätt till om en närstående dödas till följd av ett uppsåtligt brott. Med 150 000 kronor är kravet större än schablonersättningen, som ligger på 60 000 kronor (cirka 6 000 euro).
Men – de anhöriga kräver också 150 000 kronor var i kränkningsersättning, något som vanligtvis bara direkta brottsoffer får.
– Vi anser att de anhöriga har utsatts för en allvarlig kränkning av det terrorbrott Akilov har begått mot dem, säger advokat Jessica Sandberg, som företräder anhöriga till två av de personer som dog vid attentatet.
– Det här är delvis obruten mark, konstaterar Mårten Schultz, professor i civilrätt inriktad på skadeståndsrätt.
Han har skrivit ett yttrande i frågan, som de anhörigas målsägarbiträden hänvisar till i skadeståndsyrkandena. Där går Schultz tillbaka till ett fall på Dalarö 2013, då en 41-årig man tände eld på ett hus där hans barn befann sig. Ett barn lyckades fly – två dog.

Ville maximera skadan

Men även ett terrorbrott skulle kunna ses som riktat mot andra än de direkta offren, och därför ge rätt till kränkningsersättning för en vidare krets, resonerar Schultz:
– Akilov har haft till syfte att orsaka skada för andra än dem som han faktiskt körde på. Så både ur rättslig synvinkel och hur han faktiskt agerade, så ville han skada så många som möjligt. Då finns utrymme att anse att det här brottet har stört integriteten och människovärdet även hos de efterlevande. Det är osäkert, men det finns stöd för den uppfattningen.
Precis som i Dalarö-ärendet är omständigheterna extrema i det här fallet, anser Jessica Sandberg.
– Här är det synnerligen försvårande omständigheter. Terrorbrottet handlar ju om att injaga en allvarlig fruktan i en befolkning, och hans uppsåt har varit att döda och skada inte bara dessa offer utan så många som möjligt.

"En upprättelse"

Hon hänvisar också till ett EU-direktiv som säger att även personer vars anhöriga dödats till följd av ett terrordåd ska anses vara offer för terroristbrott. Direktivet ska vara infört i svensk rätt senast i höst.
Det är viktigt att få en praxis, anser Jessica Sandberg, eftersom frågan om kränkningsersättning vid terroristbrott aldrig tidigare prövats i Sverige.
– Dessutom anser vi att det finns stöd för att en sådan här kränkningsersättning utgår till de anhöriga, det är en viktig del i deras upprättelse.
Försvaret kommer att bestrida krav. Varför kommer man att förklara närmare på tisdag, när förhandlingen fortsätter.
– Vi tycker inte att det finns förutsättningar för sådan kränkningsersättning, säger Akilovs advokat Johan Eriksson.

Skadeståndsyrkandena

TT har gått igenom samtliga skadeståndsyrkanden som lämnats in till Stockholms tingsrätt inför förhandlingen mot Rakhmat Akilov.
De allra flesta målsägare begär 150 000 kronor i kränkningsersättning för mordförsök, alternativt 30 000 kronor (cirka 3 000 euro) om rubriceringen blir framkallande av fara för annan. Majoriteten av dessa skadades inte fysiskt, utan var i lastbilens väg och riskerade att skadas eller dödas enligt åtalet.
De som skadades svårt fysiskt begär i de flesta fall 150 000 kronor i ersättning för kränkning.
Anhöriga till dödsoffren yrkar på 150 000 kronor i ersättning för psykiskt lidande, samt 150 000 kronor i ersättning för kränkning, alltså totalt 300 000 kronor (cirka 30 000 euro) per person.
Yrkandena kan komma att justeras under förhandlingens gång.

ANDRA LÄSER