Eva Biaudet i Stockholm: ”Det finns en svensk oro för Natoprocessen”

De finländska politikerna var i Stockholm för att redogöra för den finländska processen i riksdagen och tidtabellen för den.

Tidigare var planen att vänta över riksdagsvalet i april men nu kommer utrikesutskottets Natobetänkande att framskrida betydligt snabbare, säger utskottets ordförande Jussi Halla-Aho (Sannf).

– Det kommer att ske i februari eller tidigt i mars, säger han.

Det betyder att utrikesutskottets betänkande kan bli klart den här veckan. Sedan är det talmannen som beslutar om tidtabellen för behandlingen i riksdagen.

Riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP) säger att diskussionen mellan de finländska och svenska politikerna var öppna och förtroliga – ”bakom lyckta dörrar och utan telefoner”.

– Det blev väldigt klart i dag att både i Sverige och i Finland upplevs det som mycket viktigt att båda länderna skulle gå in samtidigt, säger hon.

– Ingen tycker att det har varit trevligt med strulet här på vägen.

Biaudet säger att det inom det finländska utrikesutskottet har funnits olika synsätt hur man ska framåt. En del vill ha snabba beslut, andra vill dra ut på tiden.

– Det finns lite olika bedömningar, säger hon och påpekar att hon och SFP har velat ta ”den långsammare vägen”.

– Att vi skulle synkronisera med Sverige. Det skulle enligt mig ha underlättat Sveriges ratificering, att vi inte skulle hamna i en situation där Finland ensamt står med en ratificering.

Enligt Biaudet är det betydligt svårare att låta bli att ratificera båda.

Hon påpekar att det är klart att det kan vara att det finns rädslor i Finland och att riksdagsvalet om några månader används fel.

När Natos försvarsministrar möts i Bryssel rörde alliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg om i soppan genom att säga att det inte är någon huvudfråga om Sverige och Finland blir medlemmar samtidigt.

– Det är klar att alla är lite konfunderade över vad Stoltenberg egentligen menade. Spontant tror jag att det var en signal till Turkiet att det inte är frågan om så stora skillnader.

– Jag hoppas att Sverige och Finland ännu kan göra saker för att synkronisera.

Hon säger att hon hoppas att den terrorlagstiftning som den svenska regeringen har satt i gång kan bli klar väldigt snabbt.

– Det är ju inte helt i våra händer men man skulle ju hoppas att man inom Nato tycker att det är viktigt att vi ansluter samtidigt.

Att Finland har en annan takt än Sverige, trots att till exempel statsminister Sanna Marin (SDP), förra veckan talade varmt för en gemensam process, märktes under tisdagens diskussioner, menar Biaudet.

– Det fanns en genuin oro för det, säger hon.

Att det finländska utskottet gjorde resan över viken, och också den direkta informationen, var svenskarna nöjda med.

– När man för de här diskussionerna märker man hur djupt integrerat hela vårt säkerhetstänkande är.

Biaudet säger att hela Natomedlemskapet  för hennes del att välja samma väg som Sverige.

– Det finns en nytta. Det är förstås försvarssamarbetet men det är också i övrigt hela vårt nordiska sammanhang. Förändringen skulle vara väldigt stor om vi inte hade samma lösningar.

När Jens Stoltenberg talade om det svenska och finska Natomedlemskapet uppmanade han alla att ha is i magen eftersom hela ratificeringsprocessen inte ens tagit ett helt år.

– Vi är ju praktiska nordbor – om det inte finns något hinder så varför ska man söla. Eftersom säkerhetsläget i vår region är som den är så är det ju inte samma situation som när andra stater har blivit medlemmar, säger Biaudet.

Halla-aho säger att en fråga är vad det bästa alternativet är om de bara godkänner Finland, om det då gagnar landets säkerhet bäst att gå med utan Sverige eller inte.

– Det finns argument för båda, men vår önskan är att det går att göra tillsammans.

Ändå påpekar han att opinionen i Finland är att gå med om Sverige skulle få ett nej.