Sannfinländare kopierar Sverigedemokraterna: Vill slopa kravet på förnybart bränsle

Ville Tavio, ordförande för Sannfinländarnas riksdagsgrupp, tycker att distributionsskyldigheten ska bort helt och hållet. Han lyfte frågan förra veckan i en valdebatt i Iltalehti. 

Distributionsskyldighet (i Sverige kallat reduktionsplikt) är en politisk åtgärd för att minska utsläppen från trafiken. Detta görs genom att leverera eller blanda in en viss andel förnybara och därmed miljövänligare bränslen i de fossila drivmedlen. Det är den enskilt viktigaste åtgärden som Finland använder sig av för att minska trafikutsläppen.

Mariko Landström, ledande sakkunnig inom natur och ekonomi vid jubileumsfonden Sitra, säger att det skulle få allvarliga konsekvenser om distributionsskyldigheten slopades eller ens minskade avsevärt.

– Distributionsskyldigheten har inte enbart införts för att minska utsläppen, utan också för att skapa en marknad för förnybara bränslen. Det har möjliggjort deras utveckling och kommersialisering. Dessa bränslen är dyrare att tillverka än fossila bränslen och skulle inte ha någon egentlig efterfrågan på en fri marknad. 

Det är på grund av distributionsskyldigheten som Neste har kunnat bli världsledande inom förnybar diesel. Det har varit mycket viktigt ur ett näringspolitiskt perspektiv. Företag måste kunna lita på att lagt kort ligger, för det tar tid att ställa om verksamheten.

– En av de viktigaste uppgifterna för politiker är att ange riktningen för den gröna omställningen och skapa förutsättningar för företag att anpassa sig. Om den politiska riktningen vacklar tär det på förtroendet för finsk politik. Det skapar osäkerhet för företag som investerar i hållbara lösningar och kan till exempel öka finansieringskostnaderna.

Under flera regeringar har distributionsskyldigheten ökat. Regeringen Juha Sipilä (C) beslutade att distributionsskyldigheten ska höjas till 30 procent till 2029. Under den sittande regeringsperioden med Sanna Marin (SDP) i spetsen har linjen varit mer inkonsekvent.

I grund och botten har regeringen gått in för att höja distributionsskyldigheten, men på grund av det kraftigt stigande bränslepriset till följd av Rysslands invasion av Ukraina pausades distributionsskyldigheten tillfälligt. Just nu ligger nivån på 13,5 procent, men 2024 ska den upp till 28 procent för att därifrån öka till 34 procent fram till 2030. 

På grund av pausen tickar en prisbomb. Nästa regering kommer tvingas öka distributionsskyldigheten kraftigt för att balansera upp utsläppen.

Det här vägrar transportsektorn acceptera. 

– Det är fullständigt oacceptabelt att andelen ökar från 13,5 procent till 28 procent över en natt. Priset vid bensinstationen ökar med åtminstone 25 cent per liter. Lönsamheten i transportsektorn och faktiskt också hela Finlands konkurrenskraft försämras, säger Anssi Kujala, vd på Finlands transport och logistik. 

Han tycker att distributionsskyldigheten är orättvis mot branschen.

– Transportsektorn förbrukar mycket bränsle, det är självklart. Och eftersom det inte är realistiskt att snabbt byta ut alla dieselfordon så är det som att vi har sanktioner riktade mot oss. 

Han köper inte heller argumentet om att distributionsskyldigheten ger Finland konkurrensfördelar i och med miljövänliga innovationsföretag, såsom Neste. Han tycker att distributionsskyldigheten är ett bra verktyg för att minska utsläppen, men inte till vilket pris som helst. 

– Det är fel att den redan högt beskattade trafiksektorn ska betala för allting. Industripolitik ska inte göras på bekostnad av trafiken. Staten subventionerar förnybart bränsle och i praktiken är det några få företag som gynnas.

Mari Tenhovirta, ledande sakkunnig inom förnybar energi på Energimyndigheten, tycker inte det är något konstigt med att det är transportsektorn som drabbas av en viss politisk åtgärd. 

– Visst ger distributionsskyldigheten en viss priseffekt, men beskattningen och råvarupriset påverkar mer än distributionsskyldigheten. Det är inte gratis att minska utsläppen och det är något som alla kommer att få känna av – i slutändan förs de högre kostnaderna över på konsumenterna.

Hon påpekar att det inte är enbart Neste som gynnas av distributionsskyldigheten. Också biogasanläggningar kan ansluta sig till systemet och därmed blir det mer lönsamt att producera biogas i Finland.

– Syftet är att öka andelen förnybara bränslen på bekostnad av fossila bränslen.  

Finland och Sverige har haft en ovanligt hög distributionsskyldighet jämfört med andra länder. Men inte av en slump. Länderna har valt denna väg i klimatomställningen.

I Sverige har den politiska debatten om distributionsskyldigheten urartat till den grad grad att landet står inför en potentiell regeringskris. Sverigedemokraterna (SD) och den svenska regeringen har totalt olika syn på frågan om reduktionsplikt. 

Den nuvarande nivån i Sverige är 30,5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. 

I Tidöavtalet, en politisk överenskommelse mellan SD och regeringspartierna, kom parterna överens om att distributionsskyldigheten ska sänkas till EU:s miniminivå. Dock menar SD att det inte finns någon fastställd miniminivå, vilket de tolkar som noll procent.

Enligt Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomisk-politiske talesperson, är en halvering av distributionsskyldigheten för inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel inte tillräckligt. Sjöstedt ser detta som ett avsteg från Tidöavtalet.

Liberalernas partiledare Johan Pehrson har i sin tur uttalat att noll procent inte är ett alternativ för hans parti, vilket skapar en ökad spänning mellan parterna. Om de inte lyckas nå en överenskommelse kan det resultera i en regeringskris, eftersom SD är det största partiet i det svenska regeringsunderlaget.