Boris Johnson skriver under solidaritetsförklaring med Sverige

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson kommer att skriva under en solidaritetsförklaring med Finland i kväll. Tidigare i dag har han gjort detsamma med Sverige.

Boris Johnson besöker Magdalena Andersson på den svenska statsministerns sommarresidens Harpsund i Sörmland.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson gör på onsdagen en snabbvisit till Sverige och Finland. Under en presskonferens på den svenska statsministerns sommarresidens Harpsund stod det klart att Sverige och Storbritannien skriver under en politisk solidaritetsförklaring.
– Om Sverige eller Storbritannien skulle utsättas för en attack skulle de undsätta varandra på olika sätt, inkluderat militära medel, sade Magdalena Andersson.
Och Johnson sade:
– Om Sverige attackeras och begär skydd av oss kommer vi att ge det.
Enligt ett pressmeddelande på den brittiska regeringens webbsida kommer han att teckna under ett likadant avtal med Finland, som han flyger till direkt från Sverige. I kväll ska han träffa president Sauli Niinistö.
"Vi är ståndaktiga och entydiga i vårt stöd till både Sverige och Finland och undertecknande av dessa säkerhetsförklaringar är en symbol för en evig försäkran mellan våra länder, säger Johnson i regeringens uttalande.
Johnson för också fram att det inte handlar om något kortsiktigt utan om en långsiktig överenskommelse som ska stärka militära band och global stabilitet.
De bilaterala avtalen innebär en form av säkerhetsgarantier och syftet är att tackla traditionella hot men också hybrid- och cyberhot. Dessutom är det möjligt för länderna att samarbeta kring teknologi och informationsutbyte. Storbritannien kan också sända trupper till Finland och Sverige.
I pressmeddelandet används det engelska uttrycket "mutual security assurance", medan man i Natosammanhang talar om "security guarantee", det vill säga uttryckligen garanti. Överenskommelsen gäller åt båda hållen.

Stödet beror på vad Sverige begär

Utifrån från pressmeddelandet från den brittiska regeringen är innehållet i avtalet med Sverige och Finland detsamma.
Under presskonferensen i Harpsund fick Boris Johnson en fråga om vilken form av stöd som Storbritannien kan bistå med vid eventuella hot och attacker mot Sverige.
– Det beror på vad Sverige begär, sade Johnson.
– Om Sverige attackeras och begär stöd av oss kommer vi att ge det.
Magdalena Andersson sade att spänningarna runt Östersjön skärpts de senaste åren. Hon påminner om att Ryssland sagt att landet ska svara om Sverige beslutar att sända in en Natoansökan, bland annat genom att öka sin militära närvaro i regionen. Likande uttalanden har gjorts om Finland.
– Är vi säkrare med den här deklarationen – svaret är ja. Det här är viktigt oavsett vilket beslut vi fattar, säger Magdalena Andersson.
– Vi står inför en ny verklighet, sade Johnson om det säkerhetspolitiska läget efter Rysslands invasion av Ukraina.
Solidaritetsförklaringen slår även fast att Sverige och Storbritannien fortsätter bilaterala konsultationer i säkerhetsfrågor. Länderna kommer att träffas regelbundet för att diskutera säkerhetspolitiska frågor och ska fortsätta att utveckla det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet.
Förklaringen är en politisk deklaration och inte juridiskt bindande under internationell lag.

"Ganska generösa skrivningar"

Malena Britz är forskare vid svenska Försvarshögskolan. Enligt henne påminner solidaritetsförklaringen mycket om det som slås fast i Lissabonfördragets artikel 42.7.
– Man pratade om att stödja med alla medel man kan, inklusive militära, och det är ganska exakt det som täcks in i nuvarande EU-fördrag, säger hon efter den brittiska premiärministerns och den svenska statsministerns presskonferens.
Artikel 42.7 har dock kritiserats för att inte någon garanti om militärt stöd. Det har påpekats att det inte finns någon gemensam militär struktur inom EU och inte heller några särskilda militära EU-divisioner.
– Egentligen är den militära beredskapen inte bättre nu än innan den här nya solidaritetsförklaringen skrevs på, men däremot finns en politisk handlingsberedskap just nu. För att kunna använda de militära verktyg man har inom ramen för de här åtaganden krävs ju politiska ageranden, säger Britz.
Avtalet kan ses som en ömsesidig säkerhetsförsäkring, enligt Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.
– Just försäkring eftersom det inte är en garanti. Men med det sagt så tycker jag att det är ganska generösa skrivningar och även uttalanden från Boris Johnsons sida om att komma till Sverige och även Finlands hjälp, säger han.
Han noterar att Johnson på en fråga om kärnvapen ingår i skyddet inte uteslöt det.
Även för britterna kan det finnas fördelar med avtalet, påpekar Malena Britz.
– Britterna vill återta förlorad mark i och med brexit, bland annat teknologisamarbeten som sker inom ramen för EU som man nu kan få komma in i.

Även på nordisk nivå

Norska VG gick på onsdagen ut med uppgifter om att Norge, Danmark och Island arbetar med en gemensam deklaration som skulle ge politiskt, och eventuellt också militärt, stöd till Finland och Sverige – det vill säga tiden mellan att Finland och Sverige ansökt om Natomedlemskap tills att de antas.
De tre länderna är alla Natomedlemmar.
Enligt VG används inte ordet garanti eftersom de absoluta säkerhetsgarantierna inom Nato enbart kan gälla ett medlemsland.
ANDRA LÄSER