E-hälsa och m-hälsa ger både nya yrkesroller och ny maktfördelning i vården

Bild: Mostphotos

Blixtsnabba cancerdiagnoser, elektroniska hälsogranskningar, egenvårdsappar och nätdoktorer. Inte mycket blir sig likt när vårdens digitalisering äntligen tar fart.

Att samhället digitaliseras i allt snabbare takt lär knappast ha undgått någon. I första vågen var det främst medier, musik och underhållning som påverkades, när Spotify och Netflix blev vardagsnamn. Nu verkar det vara dags för nästa omgång, som berör till exempel banker och industri, samt hela eller åtminstone delar av vårdsektorn. Men här blir digitaliseringen en utmaning, minst sagt. Å ena sidan finns nya möjligheter till effektivare och mer patientanpassad vård. Å andra sidan en gammal, hierarkisk struktur som hittills motstått många digitala förändringar men också regelbundet utsatts för olika digitala experiment med begränsad eller ingen framgång.

Icke desto mindre går det att se förändringar även i den här sektorn. Den kanske viktigaste är IBM:s AI-robot Watson Health som jobbar bättre och snabbare än någon läkare och som i Japan för något år sedan på bara tio minuter kom fram till en korrekt cancerdiagnos, som de japanska läkarna gått bet på under månader.

I det finska perspektivet är exemplen lite mer jordnära. Som att Kimitoöbor, Borgåbor och många fler numera kan läsa sina patientuppgifter på nätet. Eller att Vasabor sedan ett par år tillbaka kan göra elektroniska hälsogranskningar också på nätet. Vidare går det att betygsätta sin hälsocentral med hjälp av den virtuella tjänsten Esairaala. Ett annat område där det börjar hända saker är terapi på nätet även på svenska. Det pågår också ett antal pilotprojekt.

I Sverige har man hunnit längre och både tagit fram en nationell e-hälsostrategi, som slår fast att landet 2025 ska vara bäst i världen på detta område, samt inrättat en särskild e-hälsomyndighet. På myndighetens hemsida kan man läsa att e-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och behålla hälsa, som definieras som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa kan också användas för att förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal, sjukvård och patienter eller låta patienten själv medverka i sin vård genom att till exempel boka vårdtider på webben och jämföra olika vårdgivare. E-hälsa ger vidare vårdpersonal rätt arbetsverktyg och tillgång till snabb information, vilket leder till säkrare vård.

Det är alltid problematiskt när man sätter upp jämförelsemål, eftersom man då blir beroende av hur andra agerar. I det här fallet visar det sig att Sverige hittills inte tillräckligt kraftfullt satsat på vare sig politik, juridik eller ekonomi för att målet att vara världsbäst på e-hälsa till 2025 ska vara inom räckhåll.

En annan aspekt att ta hänsyn till är den snabba teknikutvecklingen och hur den utnyttjas av entreprenörer. Ett tydligt exempel är den snabbt växande marknaden för att träffa läkaren på distans – nätdoktorer. I Finland är det fortfarande relativt ovanligt. En undersökning för ett par år sedan visade att bara en procent av finländarna hade använt läkartjänster på distans, men samma undersökning visade också att drygt 40 procent mycket väl kunde tänka sig att pröva. Ett läkarbesök på nätet stöds av Folkpensionsanstalten vilket gör att den här typen av besök i de flesta fall är billigare än att fysiskt gå till läkare. Det finns också andra fördelar, som att man slipper dela väntrum med andra vilket uppskattas av olika typer av infektionskänsliga personer, samt naturligtvis tillgängligheten. Ofta handlar det bara om ett par minuters väntetid.

I Sverige har det gått snabbare. Antalet besök har näst intill exploderat. Som exempel kan nämnas att Stockholms läns landstings månadskostnad har gått upp från cirka 7 000 euro i juni 2016 till över 500 000 euro i mars 2017. Den snabba kostnadsökningen har oroat landstingen och ersättningen per läkarbesök till nätdoktorerna har sänkts till hälften.

Vad som också oroar, åtminstone de mer traditionellt arbetande allmänläkarna, är hur nätdoktorerna genomför sina konsultationer. Det finns exempel på en generös receptutskrivning av olika läkemedel, inklusive antibiotika, vilket går stick i stäv med rådande riktlinjer. Nätläkarbolagen avvisar naturligtvis dessa påståenden och menar att som helhet är det ingen skillnad, mot övriga läkare.

Sett i större perspektiv skulle man kunna säga att nätläkarbolagen kan bli vårdens Uber. Dålig tillgänglighet i den traditionella vården, i kombination med snabb bredbandsuppkoppling och smarta telefoner är en perfekt kombination för digitala infödingar i skepnad av stressade, småbarnsföräldrar i storstad, men även för tappra kvarblivare i glesbygd, som lärt sig uppskatta digitaliseringens möjligheter i vuxen ålder.

Och precis som taxibolagens kamp mot Uber kämpar de etablerade vårdaktörerna för att förhindra, eller åtminstone fördröja, den här typen av digitala intåg på den egna marknaden. Alternativet är att själva ta över marknaden, vilket även skett i några svenska landsting.

Det är inte bara nätdoktorerna som flyttar in i våra mobiltelefoner. Egenvårdsapparna blir också fler och fler. Särskilt astma- och diabetespatienter kan i allt större utsträckning hantera övervakningen och medicinering med hjälp av sina mobiltelefoner, men på sikt kommer även andra diagnoser kunna hanteras på det här sättet, vilket ger större frihet för patienterna och klara besparingar för sjukvården. Här gör Nokia en storsatsning med bland annat uppkopplade termometrar, blodtrycksövervakare, uppkopplade vågar och aktivitetsmätare. Produkterna riktar sig mot den globala konsumentmarknaden.

En annan aspekt av e-hälsa och m-hälsa, det vill säga mobila vårdlösningar där du som vårdtagare får den hjälp och information du behöver på den plats du för tillfället befinner dig, är att det blir både nya yrkesroller och en ny maktfördelning i vården. Behovet av medarbetare med olika former av digital kompetens ökar högst påtagligt. Problemet är att den kompetensen efterfrågas i hela näringslivet, vilket lär leda till en lönekonkurrens som vårdsektorn kan ha svårt att vinna. När det gäller maktfördelningen behöver ett antal beprövade hierarkier och invanda mönster brytas ned, främst hos läkare och annan vårdpersonal, men även hos vissa patientgrupper, när makten (men därmed också delar av ansvaret) förskjuts till brukarnas fördel.

Läs mer:

e-hälsomyndigheten i Sverige

https://www.ehalsomyndigheten.se/

DI Digital om Nokia:

https://digital.di.se/artikel/finska-jatten-storsatsar-pa-e-halsa#

E-hälsa 2025. Spaningar

https://ehalsa2025.se/spaning/

Bengt Wahlström svensk civilekonom, omvärldsanalytiker och författare med framtidsfrågor som specialitet

Fem saker att komma ihåg när du ansöker om konsumtionskredit:

Ett lånebeslut från en ansvarsfull långivare är en försäkran om att du vågar ta lånet och att det inte kommer att leda till problem. Det viktigaste för konsumenten är att den egna ekonomin klarar av att betala tillbaka lånet. En ansvarsfull långivare tar hänsyn till detta. Fastän räntesatserna verkar svåra att förstå, lönar det sig att fästa uppmärksamhet vid långivarens ansvarsfullhet. 20.7.2018 - 00.00