Dystra delårsrapporter: de ekonomiska indikatorerna pekar nedåt

Om USA och Kina skulle nå en överenskommelse i handelskriget skulle också våra ekonomiska utsikter se bättre ut. Bild: Pixabay

Flera av landets stora företag har visat en ekonomisk nedgång i sina halvårsrapporter. Wärtsilä, Nordea och Telia har alla gjort ett sämre kvartal än väntat.

Det här tyder på att den starkaste högkonjunkturen nu är slut och tillväxten på efterfrågan har minskat i flera branscher.

– Det ser vi till exempel i Wärtsiläs orderstock, säger Danske Banks chefsekonom Pasi Kuoppamäki.

Räntorna hålls fortsättningsvis låga och det syns i bankernas förmåga att göra ett gott resultat. Finlands exportindustri visar på en långsammare konjunktur i världsekonomin.

– Indikatorerna i både Finland och världen pekar huvudsakligen nedåt. Det går inte att spå någon stor förbättring till slutet av året heller.

Det som skulle hjälpa upp situationen är om USA och Kina når en överenskommelse och handelskriget upphör.

– Det är en av de största osäkerhetsfaktorerna för tillfället, säger Kuoppamäki.

Själv spår han att år 2020 eventuellt kunde bli bättre än 2019, men brexit orsakar oro på ett europeiskt plan.

Ansträngd vardagsekonomi hos många

Tendensen i företagens dystra delårsrapporter avspeglas också på den enskilda konsumenten. En större försiktighet har redan en tid synts i hushållen; man konsumerar inte mera trots att den allmänna lönenivån stigit.

Vad gör man i stället?

– Tidigare har det synts en trend där man konsumerat på kredit. För tillfället ser det ut som att hushållen sparar mer än tidigare, säger Kuoppamäki.

Han säger att det finns skillnader beroende på livssituation, men hushållen har det ganska bra för tillfället. Sysselsättningen har höjts och har man en relevant utbildning så finns det möjlighet att hitta jobb. De låga räntorna gynnar låntagare.

– Samtidigt gjorde vi en undersökning som visar att man i vart fjärde hushåll oroar sig för om pengarna räcker varje vecka. Så visst finns det väldigt många finländare som har en ansträngd vardagsekonomi.

Kuoppamäki vill inte ta ställning till hur företagens framtid kommer att se ut, men säger att den svagare ekonomiska tillväxten skapar utmaningar.

– De senaste åren har man talat mer om rekryteringar än om samarbetsförhandlingar. Nu är vi på väg mot en sådan ekonomisk situation där det visserligen fortfarande finns jobb, men där vi troligen också kommer att uppleva samarbetsförhandlingar.

Nordea, januari-juni 2019:

Intäkterna minskade med 13 procent i lokala valutor och med 14 procent i euro jämfört med förra året. Rörelseresultatet minskade med 34 procent i lokala valutor och med 35 procent i euro.

Periodens resultat minskade med 39 procent i både lokala valutor och euro, och uppgick till 1,1 miljarder euro.

– Vår prestation är inte tillfredsställande och det krävs ytterligare åtgärder för att stärka det finansiella resultatet, säger Nordeas vd Casper von Koskull i ett pressmeddelande.

Telia Finland, januari-juni 2019:

Nettoomsättningen i rapporterad valuta steg 1,8 procent till cirka 374 miljoner euro.

Det justerade rörelseresultatet för Finlands del av företaget är 70,3 miljoner euro, det vill säga en minskning med 30,2 procent.

– Trenden är rätt även om återhämtningen är långsam, främst på grund av en svag mobilutveckling inom konsumentsegmentet i Norge och en negativ mix i tjänsteintäkter i Finland, skriver Telias vd och koncernchef Johan Dennelind i delårsrapporten.

Wärtsilä, januari-juni 2019:

Orderingången minskade med 9 procent till 2,8 miljarder euro.

Orderstocken ökade med 10 procent och uppgick till 6,5 miljarder euro i slutet av perioden.

Omsättningen ökade med 2 procent till 2,4 miljarder euro.

Det jämförbara rörelseresultatet ökade med 2 procent till 215 miljoner euro, det vill säga 9,1 procent av omsättningen.

– Orderstockens fördelning tyder på fortsatta volymrelaterade utmaningar under de kommande månaderna. Leveranserna under fjärde kvartalet väntas däremot vara ovanligt starka, skriver Wärtsiläs koncernchef Jaakko Eskola i ett pressmeddelande.