Dystert rekord: Fler åkte fast för att ha kört drogpåverkade än berusade i fjol

Över hälften av alla rattfyllerister i Helsingfors har narkotika i blodet – inte alkohol. Polisen hoppas att narkotikatest ska hålla som bevis i rätten.

I mars publicerar polisen sin officiella statistik över rattfylleri. Men redan nu kan man se att antalet som kör drogpåverkade i trafiken håller på att öka markant.

År 2018 grep Helsingforspolisen 1 076 trafikanter som var narkotikapåverkade, men bara 857 alkoholpåverkade trafikanter. Andelen som kör påverkade av narkotika i Helsingfors har ökat med 20 procent på ett år.

Samma trend gäller för hela landet. Andelen rattfyllerister som är påverkade av annat än alkohol ökar. År 2018 stannade polisen 18 procent fler drogpåverkade trafikanter än året innan. Andelen alkoholpåverkade rattfyllerister ökade med 2 procent.

– Mycket beror nog på att ungdomar har en liberalare inställning till narkotika. Ungdomen dricker inte alkohol i samma utsträckning som förr, men allt fler använder droger, säger Heikki Ihalainen, polisinspektör vid Polisstyrelsen.

Gemensam trend i Europa

Ihalainen säger att Finland har varit en föregångare i att upptäcka och döma trafikanter för droganvändning. Finlands strafflag har nämligen nolltolerans för droger.

Att polisen griper allt fler för droganvändning i trafiken beror delvis på ökad kontroll och delvis på att droganvändningen ökar i samhället, säger Ihalainen. Men någon intensivövervakning av droganvändningen i trafiken kommer det inte att bli tal om.

– Det är en kostnadsfråga. Det kostar bara några cent att testa om en person har druckit alkohol, men ett narkotikatest kostar cirka 20 euro. Dessutom tar det ungefär åtta minuter att utföra narkotikatestet.

Polisen gör drygt 10 000 narkotikatest per år jämfört med över en miljon alkotest. Däremot försäkrar Ihalainen om att polisen får fast alla farliga bilister.

– Amfetamin gör till exempel att förare blir mycket aggressiva i trafiken. Man ser på dem att de är berusade. Därför upptäcks de lätt av våra trafikpoliser, säger han.

Av polisens statistik framgår att personer som har blivit fast för narkotikaanvändning i trafiken i medeltal har spår av fyra olika substanser i blodet.

Få får hårda straff

Lagen är mycket vag. Det finns ingen mätbar gräns i lagtexten för när droganvändning ska dömas som grovt rattfylleri. I lagen står bara att droganvändning som medför kännbart nedsatt körförmåga ska ge det hårdare straffet.

Polisbilarna är numera utrustade med datorer och kameror som läser av registerplåtarna automatiskt i trafiken. Det här hoppas Ihalainen att polisen ska bli bättre på att utnyttja.

– Väldigt få personer döms för grovt rattfylleri på grund av narkotikaanvändning. Vi försöker göra tydliga interna riktlinjer för vad som ska klassas som kännbart nedsatt körförmåga. Vi kan till exempel med kameraövervakning bevisa att en person vinglar mellan körfälten.

Saliv som bevis

Polisen kan med hjälp av så kallade precisionsalkomätare samla in rättsligt hållbara bevis när det gäller alkohol. Men polisen har än så länge ingen möjlighet att göra detsamma för narkotika.

– Vår förhoppning är att narkotikatest ska kunna användas som rättsligt hållbar bevisföring. Men vi är inte där ännu. Speciellt på landsbygden kan vi vara tvungna att köra personerna långa sträckor för att ta ett blodprov.

Polisen har bett om en utredning av Justitieministeriet och Inrikesministeriet. Salivtest räcker redan som bevis i Spanien, Frankrike och Belgien. I Frankrike tar polisen ett skilt salivprov som skickas till ett laboratorium för vidare kontroll. En liknande metod hoppas Ihalainen att Finland skulle införa.

Hälsningar från riksdagen

Politiken möter många utmaningar, inte minst från populistiska och bakåtsträvande rörelser i Finland och i Europa. Jag vill fortsätta som riksdagsledamot och arbeta för en politisk kursändring i värdefrågorna. 15.3.2019 - 15.02