Dyster läggning gör finska kvinnor sjukare

Bild: Maija Hurme

Den europeiska kvinnan lever längre än mannen, och kvinnan i Norden kan förvänta sig en livslängd på 84 år. Men den finländska kvinnan har hela fjorton färre friska år än den svenska kvinnan. Någon entydig förklaring till skillnaden i livskvalitet har forskarna inte.

Det är prognoser och statistik som målar upp en betydligt sämre framtid för finska än svenska flickebarn som föddes 2015. I statistiken från Eurostat, som granskar alla EU-länder och sammanställer uppgifter som också inkluderar Norge och Schweiz, ligger de förväntade friska åren för finländska flickor i nivå med motsvarande för flickor i bland annat Estland och Kroatien, och det betyder att livet utan nämnvärda hälsoproblem tar slut efter att ha fyllt 57-58. Redan före 60 års ålder kommer upplevelser av krämpor och sjukdom.

I Sverige sker samma förändring först efter att kvinnan fyllt 72-74.

– Så säger statistiken men man ska minnas att det naturligtvis finns avvikelser och i jämförelsen mellan Sverige och Finland är det skäl att påpeka att livslängden är densamma, över 84 år, säger Mika Gissler.

Gissler är forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd, THL i Finland och gästprofessor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet i Stockholm. Han deltar flitigt som föreläsare och åhörare på internationella kongresser kring hälsa ur olika synvinklar.

Negativ och dyster

Gissler poängterar att man ska granska skillnaden i förväntade friska år för flickebarn i Finland och Sverige enligt metoden att rapportera.

– Den bygger på att man har ställt samma fråga till kvinnor som alltså själva svarar, och det är inte läkare som gör utvärdering och jämför olika grupper, säger Gissler och tillägger att man med stöd av det i alla fall kanske kan dra slutsatsen att den finländska kvinnans läggning är mindre positiv och mer dyster än den svenska kvinnans.

Den finländska kvinnan lever till drygt 84, mannen till 78,4 men glappet minskar. På sjuttiotalet var skillnaden rejält över åtta år. Professor Mika Gissler är forskare med fokus på folkhälsa, epidemiologi, kvinnors och barns hälsa samt invandrarhälsa. Bild: Leif Weckström

– I Finland är det mer acceptabelt att klaga på problem med hälsan fastän personen i fråga är frisk. Jag tror vi ska se skillnaderna ur nationellt perspektiv, finländare och svenskar är helt enkelt olika till sinne och läggning. Man kan göra samma jämförelse i Finland, vi vet att finlandssvenskar är friskare kanske uttryckligen tack vare sitt sociala kapital och sin mer positiva livssyn än finnar, säger han.

Samma attitydskillnader gäller för övrigt tyskar respektive fransmän, de senare har en gladare och ljusare syn på livet.

– Men så där i allmänhet mår den finländska kvinnan relativt bra, och hon lever sex år längre än den finländska mannen. Finska kvinnors problem är övervikt medan rökningen minskar samtidigt som alkoholintaget ökar. Men hon dricker inte på långt när lika mycket som den finska mannen.

I nordiska sammanhang skiljer sig den finska kvinnan i viss mån från de övriga. Hela 19 procent av de finländska kvinnorna är överviktiga, men på Grönland är å andra sidan 29 procent feta medan 11 procent av svenska och norska kvinnor lider av övervikt. Rökningen går ned och ungefär 11 procent av de nordiska kvinnorna röker, dock med undantag i Danmark där 17 procent är rökare och Färöarna där hela 24 procent röker.

Den nordiska paradoxen

Gissler ser polariseringen i samhället som ett större hot mot kvinnohälsan.

– Största delen av kvinnorna mår bra men det finns marginella grupper kvinnor som mår dåligt, som saknar jobb och annan inkomst än utkomststöd och dessa kvinnor är svåra att nå, säger han och tillägger att man samtidigt ska notera att hela 82,2 procent av kvinnorna som kallas till den offentliga sjukvårdens bröstcancerscreening också deltar i undersökningen.

Gissler säger att klyftan i samhället tenderar att bli djupare och svårare att hantera i takt med att skillnaderna i utbildning och socioekonomisk status växer. Ju kortare utbildning desto större risk för marginalisering, och ju sämre socioekonomisk ställning desto högre tröskel att söka vård.

– Vi har en nordisk välfärdsmodell men den socioekonomiska hälsoklyftan blir djupare. Inom forskningen talar vi om den nordiska paradoxen som betyder att vi trots strävan efter jämlikhet och demokrati i välfärden inte klarar oss bättre i arbetet med att motarbeta marginalisering än länder i Västeuropa.

Kvinnan går till läkare

Där den finländska mannen helt enkelt inte går på hälsokontroller över huvud taget eller besöker läkare förrän det är blodigt allvar deltar den finländska kvinnan i kontroller, besöker läkare och följer dessutom anvisningar till punkt och pricka.

Gissler ser vissa tydliga förklaringar till beteendet:

– Kvinnan har ett starkt socialt nätverk. Hon drar sig inte för att söka vård eller hjälp i ett tidigt skede och det gäller både hälsovård och psykiatriska tjänster. Hon är mer medveten om hälsans holistiska betydelse, har lättare att berätta om sina problem och förebygger problem genom att agera tidigt.

– Mannen tyr sig inte till läkare eller vård förrän det är absolut nödvändigt, när läget är mer eller mindre akut. Och när han sedan kontaktar läkare är det i så sent skede att följderna inte nödvändigtvis är så positiva som de skulle kunna vara.

Till kvinnoperspektivet på hälsa och sjukdom hör emellertid problem med att få rätt diagnos.

I synnerhet när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar är symtomen hos kvinnor väldigt annorlunda än de symtom som män uppvisar.

– I och med så olikartade symtom kan en kvinna till och med få psykdiagnos i stället för somatisk diagnos. Samtidigt har kunskapen och attityderna ändå ändrats mycket under de senaste tjugo åren. Man känner till skillnaderna, och i dag finns till exempel ingen som bestrider att mögelskador i ett hus kan orsaka verkliga hälsoskador.

Gissler konstaterar att man fortfarande har skäl att fästa uppmärksamhet vid genusperspektivet i läkarutbildningen. I Sverige har man kommit ganska långt men inte heller där är den aspekten genomgående och alltid framme.

Och det är inte så länge sedan man gjorde jämförelser i hälsa och sjukdom mellan äldre kvinnor och unga manliga beväringar.

Läs också: Uppdraget är kvinnohälsa

Förväntad livslängd:

Den förväntade livslängden hos flickor som föddes 2016 är drygt 84 år, hos pojkar 78,4 år. Skillnaden är bland de största i Europa.

Ur socioekonomiskt perspektiv är skillnaden mellan genus ännu tydligare. En 35 år gammal manlig arbetare kan förvänta sig att leva till 74 medan en man i ledande ställning lever till 80 år. När det gäller kvinnor är glappet tre år.

Dödlighet:

70 procent av de finländare som dör i arbetsför ålder är män. Män i arbetsför ålder dör i blodkärlssjukdomar (26 procent), tumörer (23 procent) och alkoholrelaterade sjukdomar (17 procent). 42 procent av kvinnorna som dör i arbetsför ålder avlider på grund av tumör.

Män dör i hjärt- och blodkärlssjukdomare dubbelt så ofta som kvinnor, och tre gånger så ofta på grund av olycka eller våld.

Sjuklighet:

Förekomsten av cancer är densamma oberoende av genus. Den vanligaste formen av cancer bland män är prostatacancer (28 procent), bland kvinnor är det bröstcancer (31 procent).

Källa THL:

Institutet för välfärd och hälsa har listat tio orsaker till genusskillnader i relation till hälsovården.

1. Kvinnor är genetiskt friskare än män och deras kroppsliga funktioner har en effektivare försvarsmekanism.

2. Menstruation, könsorgan, graviditet, förlossning och preventivmedel.

3. Kvinnor har en lägre kulturell tröskel att rapportera om symtom hos läkare eller i samband med undersökning.

4. Rollen som sjuk sitter naturligare i spektret av kvinnans övriga sociala roller.

5. Kvinnans vardagsliv innehåller större stress än mannens och kvinnan utvecklar lättare stressrelaterade sjukdomar än mannen.

6. Kvinnan är mer benägen att bearbeta ångest och problem genom kommunikativ växelverkan bland annat inom ramen för hälsovårdens tjänster.

7. Kvinnor upplever oftare sina problem som fysiska symtom medan män ger utlopp för inre tillstånd genom beteende eller aktivitet.

8. Kvinnor drabbas av lindrigare och mindre livshotande eller funktionsnedsättande sjukdomar än män.

9. Hälsovårdssystemet gynnar kvinnors sätt att använda det och de positiva erfarenheterna leder till ökad användning av tjänsterna.

10. Kvinnors symtom och problem tas inte på samma allvar som mäns, och det resulterar i att kvinnor tvingas att besöka läkare eller motsvarande oftare.

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning