Dyrare i både ägar- och hyresboende

Bild: Leif Weckström

Priserna på gamla bostäder steg i april med fyra procent från i fjol samtidigt som bostadshyrorna har fortsatt växa i samma omfattning. I maj fortsatte priserna stiga men inte lika mycket. Skillnaderna mellan olika bostadsområden ökar.

Boende är dyrt i Finland, oavsett om man bor i bostad som man äger eller i hyreslägenhet, och för många gäller att kostnaden för boendet tar minst hälften av inkomsten. Men medan lönerna inte stiger, och nya avgifter och nya skatter läggs på hushållens börda blir bostadspriserna bara dyrare i likhet med hyrorna. I Helsingfors steg bostadspriserna i april med drygt 4 procent från april i fjol, och hyrorna på den fria marknaden med lika mycket. Också hyror i Ara-finansierade lägenheter har stigit med nästan 3 procent.

I Helsingfors är medelhyran i nya ettor hela 25 euro per kvadratmeter, i en Ara-finansierad hyresetta i huvudstadsregionen kostar boendet 12 euro per kvadrat. Medelpriset för att köpa en gammal etta är 5 500 euro per kvadratmeter, men i ett nytt hus på ett attraktivt område kan priset stiga över 10 000. Skillnaderna mellan olika regioner är anmärkningsvärda, och i jämförelse med en gammal etta i Helsingfors kostar en sådan på riksnivå i medeltal 1 900 euro per kvadratmeter om man frånser huvudstadsregionen.

– Det är uppenbart att polariseringen, det vill säga att skillnaderna mellan Helsingforsregionen jämte Tammerfors och mindre städer samt landsorten växer, men fenomenet gäller också inom städer där det uppstår bättre och sämre stadsdelar. Följden är segregering och jobbiga utmaningar som är typiska för metropolområden, säger Hypoteksföreningens vd Ari Pauna. Hypo är specialiserad på bostadsfinansiering.

Han ser produktionen av rimligt prissatta små bostäder både i form av ägarboende och hyresboende som enda lösningen på problematiken.

– För att nå balans på marknaden behövs boende där priserna håller en acceptabel nivå. Risken är att bostadspriserna skenar i väg och stiger till en ohanterligt hög nivå. Enligt våra beräkningar behövs 800 000 nya bostäder på riksnivå fram till 2040 för att trygga utbudet och svara på efterfrågan. Stadsplanering, markanvändning och politiska beslut har en avgörande inverkan på utvecklingen.

Samtidigt som priserna stiger upplever kommersen på bostadsmarknaden ett tydligt uppsving, och på Finlands Bank konstaterar man att bankerna har beviljat fler bostadslån i år än under de senaste fyra åren.

– Det har skett en förändring som satte i gång i höstas och som tyder på att den tröga och långsamma bostadsförsäljningen som har präglat marknaden under de senaste åren har blivit både livligare och snabbare. Orsaken är givetvis den låga räntenivån men jag tror också att en viss optimism och tro på framtiden påverkar benägenheten att ta bostadslån och köpa bostad.

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning