Duvhöken girar in i city

På våren bygger duvhöken bo rätt högt uppe i ett grovt träd. Bild: Lauri Asanti

Det sägs att Finland brukar ligga lite efter resten av Europa. Det stämmer åtminstone i fråga om duvhökens urbanisering.

Länge var den att betrakta som en klassisk urskogsfågel, men på senare år har duvhöken blivit alltmer urban. I dag är den en ganska vanlig syn i Helsingfors.

– Det är ett intressant fenomen som är rätt nytt i Finland, men som pågått redan en längre tid i Centraleuropa. Till exempel i Hamburg började duvhökarna flytta in redan på 1990-talet, säger Patrik Byholm, lektor vid Yrkeshögskolan Novia och ornitolog.

Med tysk noggrannhet har man undersökt orsakerna bakom urbaniseringen, och de är många. Viktigast är förmodligen att det funnits en outnyttjad födoresurs i städerna, som dessutom erbjudit fåglarna en fristad från förföljelsen.

– Duvhöken har varit en av de mest hatade rovfåglarna i Europa, men när folk slutat skjuta dem är de inte längre så skygga och då vågar de sig in till städerna. Här kan vi dra en direkt parallell till huvudstadsregionen – här ofredas de inte och de har lärt sig utnyttja födoresurserna, säger Byholm.

Duvhöken är Helsingfors klart mest takrika dagrovfågel om vintrarna och en bekant syn överallt i staden. Bild: Lauri Asanti

Duvhöken hittar gott om mat i city: duvor, trastar, ekorrar och kaniner står på menyn. Men bara mat räcker inte. Fåglarna behöver lämpliga häckningsmiljöer också, och flera av Helsingfors skogar håller hygglig kvalitet även om de är rätt små och hotade av ytterligare splittring.

Huvudstaden blir hökmecka

Antalet häckande duvhökspar inom Helsingfors stadsgränser har ökat från en handfull till tjugo under 2000-talet, uppger rovfågelinventeraren Tapio Solonen i Helsingforstraktens ornitologiska förenings tidning Tringa. Den här våren häckar eventuellt hela 25 par i Helsingfors.

Avigsidan är att det nationellt går desto sämre för duvhöken. Finlands bestånd har minskat kontinuerligt sedan 1980-talet och på den senaste rödlistan klassas duvhöken som nära hotad efter att tidigare betraktats som livskraftig. Orsaken ligger i skogsbruket som ökar andelen ungskog och kalhyggen på bekostnad av äldre skog.

– Det ser mörkt ut för duvhöken, för födan minskar i dess egentliga livsmiljöer. Duvhöken kommer sannolikt att fortsätta sin tillbakagång, säger Patrik Byholm.

Ung och fri. Duvhöksungarna kan lämna boet på sommaren, en och en halv månad efter att de kläckts. Bild: Lauri Asanti

Han påpekar att den stora merparten av beståndet, trots urbaniseringen, häckar ute i skogarna.

– Våra skogar är inte längre vad de brukade vara. Skogslandskapet har utarmats. Det finns brist på häckningsträd och mat för duvhökarna, säger Byholm och tillägger att den utvecklingen tvingat en del av duvhökarna att söka sig till stadsmiljöer.

I dag häckar upp till en tredjedel av duvhöksparen mellan Hangö och Sibbo inom Helsingfors gränser. Fenomenet är inte unikt för Nyland.

– Också i Sydösterbotten har duvhökarna flyttar närmare bebyggelsen. Det är något som har hänt, säger Byholm.

Förr ofredades och tjuvjagades duvhöken allmänt. Häckningarna saboterades regelbundet så sent som på 1990-talet.

– Jag och alla andra som ringmärkt duvhök hittade hagelpatroner i närheten av bona. Nu har ofredandet avtagit, säger Byholm.

Unga duvhökar tränar upp flygskickligheten och snabbheten. Det är förmågor de behöver för att överraska bytesdjuren. Bild: Lauri Asanti

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning