Dubbeltransplantation gav diabetiker en ny vardag och orken tillbaka

Efter ett helt liv med diabetes har Tea Lindblom sluppit insulininjektionerna. Den dubbla organtransplantation hon gick igenom nyligen gav henne en ny bukspottskörtel. Bild: Robert Seger/Moment

En dubbeltransplantation där patienten får både en ny njure och en ny bukspottskörtel på en gång är en relativt ny behandling i Finland, men redan något av ett succékoncept. Tea Lindblom fick två nya organ för en dryg månad sedan.

Åbobon Tea Lindblom var sju år när hennes diabetes typ 1 upptäcktes. Sedan dess har blodsockertest och insulin varit en del av vardagen.

– Jag har alltså haft diabetes i 44 år, men i samband med min tredje graviditet kom de första tecknen på att njurarna inte mår så bra längre.

Diabetes är en sjukdom som ofta drar med sig komplikationer som problem med ögonen och sviktande njurar. Problemet vid typ 1-diabetes är att kroppens eget immunsystem angriper den egna bukspottskörteln och förstör de celler som borde producera insulin. Utan insulin åker blodsockret i höjden och därför behövs injektioner med insulinhormon.

Fakta

Hundratals köar för nya organ

År 2017 gjordes 374 transplantationer i Finland. Ungefär 550 personer köar dock fortfarande för ett eller flera nya organ, cirka 450 av dem väntar på en ny njure.

Av dem som köar dör 5–10 procent för att de inte hinner få ett nytt organ i tid.

Ett år efter transplantation fungerar transplantatet bra för minst nio av tio mottagare.

I Finland kan man transplantera njurar, levrar, hjärtan, lungor, tunntarm samt kombinationerna hjärta plus lungor, bukspottskörtel plus njure, lever plus njure och hjärta plus njure. Den första ansiktstransplantationen gjordes av ett stort transplantationsteam på Mejlans kliniker år 2016. Alla transplantationer görs på Helsingfors universitets centralsjukhus.

En donator kan donera flera olika inre organ om de alla är funktionsdugliga, men också hornhinnor, hud och ben.

Enligt finsk lag är varje hjärndöd finländare en potentiell donator, men sjukhuspersonalen försöker alltid utreda vad den potentiella donatorn haft för åsikt i frågan. En anhörig kan inte förbjuda donation, men om den döda medan hen levde motsatt sig en donation respekteras detta.

Denna vecka firas organdonationsveckan och på lördag arrangeras den europeiska organdonationsdagen.

Lindbloms bukspottskörtel var alltså förstörd och nu försämrades också njurarna i omgångar: njurfunktionen dalade, höll sig stabil och dalade igen.

– I januari 2017 besökte jag dialyspolikliniken och fick höra att jag antagligen behöver börja med dialys om ungefär ett år. Men sedan gick allt jättemycket snabbare. En dag var jag så slut att jag släpade mig till akutmottagningen på Åbo universitetscentralsjukhus och de tog in mig.

På sjukhuset försökte man först göra en ingång för dialys via blodkärl i armen.

– Men det misslyckades eftersom mina blodkärl är för små och därför fick jag i stället en kateter i halsvenen.

Två organ på en gång

Efter ett drygt år med en fyra, fem timmar lång dialys tre gånger per vecka ringde Lindbloms telefon. Det hade blivit dags att packa väskan och åka till Mejlans kliniker i Helsingfors. Nu fanns både en njure och en bukspottskörtel som kunde passa henne.

När Lindblom först ställdes inför tanken på en transplantation tänkte hon att det är en ny njure som gäller, inte en bukspottskörtel.

– Jag hade hört att man inte längre kan få en bukspottskörtel när man fyllt femtio och det hade jag nyss gjort, men då sade en halvbekant läkare till mig att det inte finns någon åldersgräns utan att det är konditionen och alla prover och test som är avgörande.

På Helsingfors universitetscentralsjukhus bekräftar transplantationskirurgen, avdelningsöverläkare Marko Lempinen vid Gastrocentrum det Lindblom hört.

– En sådan dubbeltransplantation passar för en mycket liten del av alla diabetiker – de allra friskaste. Det är en stor operation med alla sina risker, men alla bukspottskörtlar vi transplanterat har börjat fungera och alla patienter har fått ett bra blodsocker efteråt, säger han.

Lempinen säger att man ur den synvinkeln kan kalla det hela ett succékoncept, men att man egentligen inte kan säga att transplantationerna botat patienternas diabetes. Sådana komplikationer som redan har uppstått – ofta under flera tiotals år – hänger kvar.

– Men de här patienterna behöver inte längre ta insulin.

I Finland började man transplantera bukspottskörtlar för åtta år sedan och Lempinen har varit med från början. Sedan 2010 har 120 bukspottskörtlar transplanterats i Finland, 19 av dem i år.

– Vi har förstås inga långtidsresultat ännu, men av alla transplanterade är det bara fyra patienter som behövt fortsätta sköta sin diabetes med tabletter, ingen har längre behövt regelbundna insulininjektioner. Tre transplantat har vi fått ta ut igen på grund av infektion.

Under de senaste åren har transplantationsläkarna talat mycket för att fortbilda personalen på alla sjukhus i hela landet för att personalen ska bli bättre på att känna igen potentiella organdonatorer. Om alla potentiella donatorer med friska organ skulle identifieras i tid kunde transplantationsköerna förkortas.

Identifieringen och donationsviljan är ändå bara en sida av saken, pengarna är den andra. När en potentiell donator hittats behövs också en fungerande intensivvårdsavdelning med plats för donatorn så att de organ som ska transplanteras inte hinner fara illa.

Lempinen är bekymrad över vad vårdreformen för med sig på transplantationsfronten.

– Vad händer om reformen stänger intensivvårdsavdelningar på olika sjukhus? Börjar man skicka omkring människor mellan olika sjukhus då?

Transplantation utan dialys

Det sker också förbättringar inom transplantationsverksamheten. Från början av september har det varit möjligt att anmäla en patient som inte varit i dialys till njurtransplantationslistan för att vänta på ett transplantat från en död donator. Tidigare har bara patienter som varit i kronisk dialysbehandling fått komma på listan.

– Den nya ordningen kan förhoppningsvis leda till att väntetiden i dialys förkortas och att en liten del av patienterna kan transplanteras utan att alls vara i dialys, säger Patrik Finne, ansvarig läkare för Finlands njursjukdomsregister och njurläkare vid Helsingfors universitetscentralsjukhus.

I Åbo är Tea Lindblom glad.

– Den nya bukspottskörteln funkar för fulla muggar och njuren likaså. Några enheter insulin har jag stuckit, men det beror på kortisonmedicineringen. I vår hoppas jag kunna slutföra mina sjukskötarstudier som jag började med efter 23 år i alkoholbranschen. Just nu orkar jag ta mig fram hundra meter längre för varje dag som går.

Läs mer om transplantationer och VVS-diplomingenjören Robert Grönbloms väg från patient med njursvikt till nöjd transplantationspatient.

Första staget mot dialys

För Robert Grönblom betyder 2017 ny start med ny njure

Ett år efteråt samarbetar njuren med Grönblom

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54