Du får välja mellan regeringskris och vårdreform

Projektchef Päivi Nerg vid Finansministeriet är inte särskilt orolig. Antingen gör vi reformer eller så låter vi bli. – Men det är nog dags nu, säger hon.Bild: Vesa Moilanen

Enligt regeringen blir det kris utan landskaps- och vårdreformen. Så kan det gå med reformerna också. Vad ska vi som berörs tro?

Tyvärr finns inget enkelt svar. Regeringen faller och vi har politisk och kanske ekonomisk kris i landet om lagarna som ska trygga landskaps- och vårdreformen inte godkänns i riksdagen i juni. Det är allt som är alldeles säkert. Allt annat är ett gigantiskt pussel där bitarna byter form och färg beroende på var betraktaren befinner sig. Och det är också därför som så många har svårt att förstå vad reformen betyder för just mig.

Enligt Jan Vapaavuori (Saml) går allt åt helvete. Han är borgmästare i Helsingfors, landets huvudstad och ekonomiska motor. Detta har vi nu hört i ett år. Kanske fanns kritiken också tidigare men den stärktes rejält innan och efter kommunalvalet 2017. I kritiken av regeringens reformer har bossen i Helsingfors fått med sig ledande politiker i landets övriga stora städer.

– Vi har träffat städernas finansdirektörer och det är nu helt klart att vi talar om olika saker eller ser i alla fall på dem från helt olika synvinklar, säger understatssekreterare Päivi Nerg som är projektchef vid Finansministeriet.

Stora saker är i görningen, men det är nu ungefär en månad till den stora debatten i riksdagen och datum för landskapsvalet är den 28 oktober. Undra på att också ministeriet ropar på Sebastian Aho som sägs vara den magiker i republiken som "kan ro vård- och landskapsreformen i hamn". Unge Aho har som bekant stänkt in mål i danska Herning där hockey-VM pågår, men kanske det är andra slags stänkare som krävs i hemlandet.

Så har Vapaavuori rätt i sin kritik? Håller man på och slår sönder sådant som inte är trasigt? Under måndagens pressinformation hos Finansministeriet på Mariegatan blev det tydligt att statens tjänstemän ser på reformerna i ett helt annat ljus. Efter otaliga räkneövningar, som har pågått i tio år, är enda rätta svaret att något måste göras. Vi blir äldre men knappast fler och vårdkostnaderna ökar. Eller de ökar kraftigt om inte axlarnas breddas.

Livet som vi nu känner det ska alltså bli enklare. Utom att inget förändras, åtminstone inte för flertalet och inte på sikt. Vi betalar inte mera skatt och där vården fungerat bra fungerar den bra också i fortsättningen.

– Städerna klarar sig, säger Finansministeriets överdirektör Jani Pitkäniemi.

Som åskådare och närmast sörjande vet jag inte vad jag ska tro. Till exempel ska kommunskatten till en början sänkas, vilket låter utomordentligt bra, men snabbt begriper jag att staten tar vad staten ska ha. Exakt hur och när det sker är en gåta.

Detta händer nu

Tidsplan för reformerna

Det lagpaket som innehåller landskapslagen och lagen om ordnande av social- och hälsovård lämnades till riksdagen den 2 mars 2017.

Den 8 mars 2018 lämnade regeringen en ny proposition med förslag till valfrihetslag till riksdagen.

Landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och valfrihetslagen samt lagen om ordnande av räddningsväsendet behandlas samtidigt i riksdagen under våren 2018. Då kan lagarna träda i kraft sommaren 2018.

Avsikten är att det första landskapsvalet ska förrättas i oktober 2018.

Landskaps- och vårdreformen avses träda i kraft den 1 januari 2020. Ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna, räddningsväsendet och tillväxttjänsterna överförs då till landskapen.

Källa: Regeringen

Poängen med landskaps- och vårdreformen är att förenkla. En lättare förvaltning ska ge landet bättre beredskap inför olika oundvikliga konjunktursvängar.

Statens budskap är att de som just nu sitter i veckolånga köer i den offentliga vården – håll ut. Allt ska bli bättre. Och ni som ännu inte behövt hjälp, ni ska veta att det kommer en dag då hjälp behövs. Också Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt tänker efter. HNS som producerar den specialiserade sjukvård som medlemskommunerna och deras invånare behöver tvivlar hårt på vårdreformen. Enligt HNS är patienterna och sjukvårdspersonalen försökskaniner. "Vi har i många utlåtanden påpekat att lagförslagen är bristfälliga och att framgången inte kan vara enbart den verkställande organisationens utmaning", säger sjukvårdsdistriktets VD Aki Lindén i ett nytt pressmeddelande.

Partierna lär redan ha börjat förebereda sig för landskapsvalet. Päivi Nerg lyfter ett varnande finger.

– Det är inte kommunalpolitik. De som sitter i landskapsfullmäktige fattar beslut om komplicerade saker. Det krävs bred sakkunskap, säger hon.

Det blir mycket upphandling när finländarna ska få välja doktor, det är helt säkert.

Pengarna som flyttas hit och dit motsvarar ett och annat jaktplan. Med reformerna överförs rejält över hälften av 295 kommuners uppgifter och därmed också kostnader till 18 landskap. Vi talar om miljarder euro. Det handlar främst om social- och hälsovården, räddningstjänsten och miljöförvaltningen. Med dem försvinner också skatteintäkter. Och, tror Vapaavuori, de växande städernas möjligheter att investera i framtiden.

– Nej, det där är alldeles fel. Städerna kommer också i framtiden att bygga nytt, säger Jani Pitkäniemi.

Efter en timme och ännu en seriös sifferexercis om landskaps- och vårdreformen, den här gången vid Finansministeriet, är det fortfarande lite oklart vad som ändrar till sommaren 2020 och om det verkligen är till det bättre.

– Framtiden är svår att spå, säger Pitkäniemi allvarligt. Vi räknar och utreder och följer upp. Variablerna är många.

Slutsatsen att det är bättre att göra någonting än ingenting förvirrar även i regeringspartierna.

I juni finns i alla fall bara ja eller nej.

– Höh, inte finns det någon reservplan, säger Päivi Nerg till HBL.

Blir det nej så faller allt, även regeringen faller. Men det kommer nya. Fråga fast Italien eller Grekland.

Läs också: Finansministeriet: Kommuner ska inte lida ekonomiskt av vård- och landskapsreformen

Tommy Pohjola Reporter

Hur du kan få en låg låneränta

När man tecknar ett lån finns det många lånegivare som tycks ge bra villkor, men som sedan tar ut både dolda räntor och oförutsedda avgifter. Trots att det idag är riktigt vanligt att ta lån så kan det vara svårt att veta vad man ska leta efter och tänka på när man lånar pengar. Därför sammanfattar vi här några av våra bästa tips för att hjälpa dig att hitta rätt i lånedjungeln. 14.6.2018 - 14.03