Drömläge för IS: Halv miljon faderlösa marockanska barn

Gränsland. De spanska enklaverna på den marockanska sidan av Gibraltarsundet är sedan länge ett gränsland där marockanska barn och unga prövar sin lycka och försöker ta sig in i EU. Bilden är från enklaven Melilla.Bild: EPA/JORGE ZAPATA

Hundratusentals marockanska unga saknar id-dokument i sitt hemland för att de fötts utanför äktenskapet. De har ingen plats i sitt samhälle. I Tanger, 14 kilometer från Spanien, samlas många av dem för att ta sig till Europa.

Efter att den 22-årige marockanske gärningsmannen mördade två kvinnor och knivhögg åtta personer i Åbo ställs Finland nu inför frågan: Hur kan detta förhindras i framtiden?

Uppgiften är svår. De som kan bli redskap för terrororganisationer räknas i miljoner samtidigt som det räcker med en eller några personer för att utföra ett terrordåd.

Reformer i Marocko

I Marocko pågår sedan länge ett intensivt arbete med att motarbeta radikaliseringen. Arbetsfältet i landet med 35 miljoner invånare är enormt. Miljoner unga marockaner går utan jobb eller studieplats och man räknar med tiotusentals gatubarn. De är potentiella offer för jihadistiska rekryterare och islamistisk våldspropaganda.

Sedan terrorattacken 2003 i Casablanca har de marockanska myndigheterna stegvis trappat upp kampen mot de militanta islamisterna.

– Tusentals personer greps efter dådet. 150 terroristceller eliminerades. Ganska snabbt insåg man ändå att de polisiära metoderna inte räcker till. Fängelserna fylls, men problemen består, säger islamforskaren Maria Pakkala.

Den marockanska staten har bland annat startat en tv-kanal som förmedlar ett moderat budskap om islam. Stora satsningar på utbildning görs. Myndigheterna styr också över moskéerna med hård hand.

– Staten utbildar imamer och avsätter sådana som är olämpliga. Vem som helst kan inte bli imam som ibland är fallet i Europa, säger Pakkala.

Kvinnor tas också med i ledningen för den religiösa utbildningen.

– Målet är att fostra en helt ny generation, säger Pakkala.

Den sociala utsattheten bland Marockos unga är ändå stor fortfarande. Satsningar på utbildning når inte landets tiotusentals gatubarn. Ett speciellt problem är att alla de barn som föddes utanför äktenskapet inte alls kunde registreras hos myndigheterna fram till början av detta decennium. De fick inte släktnamn eller officiell identitet.

– Mellan åren 2003 och 2011 räknar man med en halv miljon sådana barn som är som spöken i sitt eget land, säger Pakkala.

Med den nya kungen Mohammed VI har reformer gjorts och barn kan nu få sin mors namn, vilket Pakkala betecknar som ett enormt framsteg. De nyligen födda faderlösa barnen står inte längre utanför samhället.

Kvar finns ändå tiotusentals, kanske hundratusentals barn och unga utan något givet sammanhang. Och då är en resa till Europa en lockande tanke.

– I Tanger, 14 kilometer från Spanien, samlas stora grupper barn och unga som försöker ta sig över till Spanien, säger Pakkala.

Här ser Islamiska staten sin chans. Den kan hjälpa med resan över och med vistelsen i Europa.

– Barnen är ett lätt byte för rekryterarna. Det är lätt att hjärntvätta barn, säger Pakkala.

Polisiärt samarbete

Just Spanien dit många av barnen kommer är den främsta spelplanen för terrorister med marockansk bakgrund, vilket blev tydligt med terrordådet i Barcelona nyligen. Attentatsmännen hade alla kopplingar till Marocko.

Marocko och Spanien har polisiärt samarbete sedan decennier tillbaka med fokus på terrorbekämpning. Samarbetet förstärktes efter terrordådet i Casablanca 2003 och efter terrordådet i Madrid 2004 som krävde nästan 200 personers liv.

– Samarbetet bedöms av båda parter som framgångsrikt, säger Niklas Bremberg, forskare med inriktning på EU:s relationer till länderna i södra Medelhavsområdet vid Utrikespolitiska institutet i Sverige

– Marockanska agenter kan exempelvis jobba i Spanien i samarbete med den spanska polisen, säger Bremberg.

Han bedömer att det bilaterala samarbetet mellan Spanien och Frankrike har större betydelse än det antiterrorarbete som görs på EU-nivå med Marocko.

– EU-länderna och EU-institutionerna är i en lärande fas. EU-länderna är fortfarande försiktiga med att ge över makt i säkerhetsfrågor till EU, säger Bremberg.

På sätt och vis är IS hela tiden före den något tröga beslutsgången i EU. Samtidigt flyttar IS, efter att dess starkaste fäste Mosul föll, fokus mot just Europa och då agerar de marockanska barnen ibland soldater.

– En rutt för de marockanska barnen till Europa går via Grekland och Libyen. Då borde varningsklockorna ringa hos myndigheterna. En sådan resa är dyr och har antagligen finansierats av IS, säger Pakkala.

Lång väg till Finland

Exakt hur Abderrahman Bouanane har kommit till Europa är ännu oklart. Han kom till Finland från Tyskland där han inte hade sökt asyl. Enligt uppgifter i tyska medier anlände han till Tyskland för två år sedan. I Finland ansökte han sedan om asyl.

Bouananes resa till Finland kan ses som ett undantag i ett större sammanhang. Finland ligger längst bort från Marocko av EU-länderna. Det övriga EU ligger som en buffert mellan länderna. Det är en orsak till att mycket få marockaner ansöker om asyl i Finland. Årligen handlar det om kring hundra personer. Inte heller i Sverige är siffrorna särskilt höga. Kring 250 marockaner söker asyl per år i Sverige.

Knivattacken i Åbo visar ändå att den sydliga och nordliga europeiska periferin kommit närmare varandra.

– Man kan se det som baksidan av den fria rörligheten i EU, säger Niklas Bremberg.

När barnen och de unga väl är här gäller det att inte lämna dem ensamma.

– En 18-årig ensamkommande asylsökande klarar sig inte ensam. Myndigheterna kan inte heller ensamma ta hand om dem. Personer ur civilsamhället måste hjälpa till. Det finns många som vill hjälpa. Speciellt viktigt är att involvera personer som har en liknande bakgrund som barnen, säger Maria Pakkala.

Uppdaterad 28.8.2017: Den man som är huvudmisstänkt för knivdådet i Åbo heter på riktigt Abderrahman Bouanane och är 22 år gammal.

Fakta

Terrordåd med marockanska gärningsmän

19 augusti 2017: Två kvinnor dödas i en knivattack i Åbo. Den huvudmisstänkte Abderrahman Bouanane är marockansk medborgare och 22 år: Han kom till Finland 2016. Hans identitet är dock inte helt fastställd. Mannen hade fått avslag på sin asylansökan. Han och ytterligare tre marockanska medborgare har häktats.

18 augusti 2017: Minst 15 personer dödas och över 130 skadas vid attacker i Barcelona och Cambrils. Younes Abouyaaqoub, född i Marocko, pekas ut som huvudmisstänkt. I terrorcellen där han ingick hade merparten ursprung i Marocko.

3 juni 2017: Åtta personer dör och 48 skadas när en vit skåpbil kör på människor på London Bridge och tre gärningsmän därefter attackerar folk med knivar. Männen skjuts till döds, bland dem den italiensk-marockanske Youssef Zaghba, samt Rachid Redouane, som uppgett att han har marockanskt och libyskt ursprung och som vägrats asyl.

22 mars 2016: 32 personer dör i Bryssel efter tre koordinerade bombattacker. Fyra av de fem misstänkta gärningsmännen är belgare med bakgrund i Marocko.

13 november 2015: 130 personer dör i terrorattackerna i Paris. Attacken tros ha planerats av Abdelhamid Abaaoud, en 28-årig belgisk medborgare, vars far invandrat från Marocko. Polisen spårade honom till Parisförorten Saint-Denis där han dödades under en polisräd den 16 november, tillsammans med ytterligare en belgisk gärningsman med marockanska rötter, 25-årige Chakib Akrouh.

TT

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00