Drivorna hopar sig i norr när snötäcket krymper i omfång

Snötäcket på norra halvklotet är mindre till utbredningen men ungefär lika stort till massan som förut. Snön smälter tidigare på våren än förut, visar mätningar. Bild: Mostphotos

Snötäcket på norra halvklotet har minskat i utbredning men dess massa har förblivit nästan oförändrad under de senaste 40 vintrarna. Tack vare Meteorologiska institutets forskning kan snömängden beräknas mycket noggrannare än förut.

Den vinter som vi knappt såg av i söder men som inte vill släppa Lappland ur sitt grepp fastän vi närmar oss juni exemplifierar en storskalig och långvarig förändring i snötäcket på norra halvklotet.

Färsk finsk forskning slår nämligen fast att snötäcket på hela norra halvklotet har krympt i utbredning men snöns massa har förblivit ungefär konstant sedan början av 1980-talet. Med andra ord koncentreras ungefär samma mängd snö till ett klart mindre område.

Det beror på förändringar i nederbördsmönster. Klimatet har förändrats så att en större del av vinternederbörden faller som regn, i synnerhet i regioner som södra Finland, medan nordligare eller kyligare regioner får mer nederbörd än förut, och den faller alltjämt som snö.

– Exempelvis i östra Sibirien har nederbörden ökat verkligt mycket även om snötäckets utbredning i Eurasien har minskat klart. Förr var östra Sibirien en mycket nederbördsfattig region om vintern. Numera snöar där mycket, antagligen för att det finns mycket mer öppet vatten i Östsibiriska havet, säger Jouni Pulliainen.

Han är forskningsprofessor vid Meteorologiska institutet och första författare till en vetenskaplig artikel i Nature som beskriver förändringar i snömassa och snötäckets utbredning.

Studien visar också att snön har minskat både i utbredning och i massa i Nordamerika. Över hela norra halvklotet har snötäcket minskat i utbredning, i synnerhet på våren.

– I Östersjöregionen har också snömassan minskat klart, med ungefär fyra procent per årtionde. Vi får mindre snö än förut i södra Finland, men fortsatt mycket i norr, säger Pulliainen.

Bild: HBL

Detta hänger ihop med att nederbörden ökar när klimatet blir varmare. Den här vintern var exceptionell över hela norra halvklotet och snögränsen gick hundratals, ställvis tusentals, kilometer längre norrut än i genomsnitt. I gengäld var snötäcket tjockare långt i norr. Efter en kall vår ligger delar av Lappland fortsatt under snö.

När vintertemperaturen allt oftare når över noll i södra Finland får vi mer regn som håller snön borta. I norr betyder mildare och fuktigare vinterklimat ännu mer snö än förut.

Mindre felmarginal

Variationen från år till år är stor men enligt studien uppgår den maximala snömassan på norra halvklotet i snitt till ungefär 3 000 gigaton i mars varje år innan smältningen börjar. Då felmarginalen förut låg vid 950 gigaton har Meteorologiska institutets forskare minskat den till 210 gigaton, osäkerhetsspannet har reducerats från 33 procent till 7,4 procent.

– Vi har sammanställt varierande data från punkt- och linjeobservationer och kombinerat med satellitmätningar för att få en noggrannare lägesbild. Så länge uppskattningen byggde bara på fältobservationer var den mycket grov eftersom det är glest mellan observationerna i de ryska och kanadensiska ödemarkerna, säger Jouni Pulliainen.

Bild: HBL

Detta är studiens främsta bidrag till vetenskapen. En noggrannare bild av snöns utbredning och massa är värdefull eftersom förändringar i snötäcket påverkar till exempel sötvattenreserver och risken för översvämningar.

Ju mindre isolerande och reflekterande snö det finns på den arktiska tundran desto snabbare sker uppvärmningen och desto snabbare smälter permafrosten, vilket frigör metan som ytterligare späder på uppvärmningen. Tidpunkten för snösmältningen påverkar också växtligheten och dess förmåga att binda kol och hejda uppvärmningen.

– Framöver kan forskarna bättre uppskatta förändringar i kolcykeln, energins kretslopp och sötvattenbalansen, säger Jouni Pulliainen.

Det i sin tur kan minska på osäkerheten i de komplexa modeller som används för att beräkna klimatförändringar.

– Men vi kan också höja kvaliteten i väderprognoserna och ta fram mer exakt information om översvämningsrisker.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning