Dramatik på budgetscenen

Nu pågår ministeriernas budgetförhandlingar med finansminister Petteri Orpo. I onsdags var det undervisnings- och kulturministeriets tur. Bild: Lehtikuva/Mikko Stig

Det finns klara nyansskillnader mellan regeringspartierna inför budgetförhandlingarna särskilt i fråga om skatterna, men något riktigt drama handlar det inte om.

Centern och Blå framtid vill hålla kvar den så kallade solidaritetsskatten med den lägre inkomstgränsen ännu nästa år, i Samlingspartiet är meningarna delade.

Centern talar för att garantipensionen ska höjas en aning, och vill gynna små- och medelinkomsttagarna i skattebesluten. Samlingspartiet talar för att ingen ska tvingas betala mera skatt nästa år.

Statsminister Juha Sipilä (C) säger att löntagarna redan har kompenserats för de avgifter som höjts som en följd av konkurrenskraftsavtalet, finansminister Petteri Orpo (Saml) har en annan uppfattning. Hur man ser på saken beror på om fokus är enbart på 2018 eller på hela regeringsperioden.

Det finns alltså gott om exempel på att regeringspartierna har olika prioriteringar inför hela regeringens budgetförhandlingar.

Det är naturligtvis just nu som nyanserna ska komma fram. Ibland förstoras ändå skillnaderna mellan partierna, av dem själva och av medierna. Det skapar dramatik och ökar intresset för budgetförhandlingarna.

En budgetfråga som det i sommar har varit så gott som tyst kring är företagsstöden. Det är intressant eftersom de diskuterades livligt i våras, före och efter regeringens förhandlingar om budgetramarna. I våras verkade de tre regeringspartierna eniga om att företagsstöden skulle skäras ned som ett led i att minska på de offentliga utgifterna.

Men under ramförhandlingarna beslöt man ändå skjuta upp frågan till budgetförhandlingarna nu i slutet av augusti.

Efter det har alltså just ingen nämnt företagsstöden. Undantaget är Blå framtid som föreslår att gränsen för när småföretag måste betala moms ska höjas och att det bekostas med att gallra i stöden.

Enligt de uppgifter HBL fått har det inte heller gjorts någon tjänstemannaberedning inför budgetförhandlingarna kring företagsstöden. I våras blev Arbets- och näringsministeriets tjänstemannautredning om stöden klar. Den förordar entydigt att tyngdpunkten i företagsstöden ska förskjutas till att stödja tillväxten. Nu hör bara 10 procent av företagsstöden till den kategorin. Det behövs ett förnyelseprogram – men ett sådant har inte heller beretts.

Det råder alltså en bred konsensus kring att företagsstöden i dag snedvrider konkurrensen och att de inte i tillräcklig grad stöder innovationer och förnyelse i företagen, eller hjälper nya företag att födas.

Också näringslivets och företagens intresseorganisationer tycker att stöden borde ses över. Såväl näringslivets EK, som i första hand representerar de stora företagen, och Företagarnas förbund, som främst driver de små och medelstora företagens sak, tycker att företagsstöden borde ses över.

Det handlar om stora summor. I direkt stöd betalas årligen 1,3 miljarder ut som företagsstöd och i indirekta stöd, som skattelättnader, 2,7 miljarder. Det blir alltså 4 miljarder årligen – eller mer. Statens ekonomiska forskningscentral Vatt räknar med att skattestöden uppgår till hela 6 miljarder. Det är främst de stora företagen som får stöd.

Ett problem är att en del av företagsstöden är bundna till avtal, som staten inte ensidigt kan säga upp. En del stöd ingår i konkurrenskraftsavtalet och kollektivavtalen.

Och när det kommer till kritan lobbar de företag som skulle drabbas ändå mot nedskärningar.

Troligen blir det först nästa regering som på allvar tar itu med att gallra i företagsstöden. Frågan är om det är klokt att vänta så länge.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46