Dramapjäs tar med skolelever till vredens vår i Helsingfors

Dagens unga är den första generationen som inte längre har släktingar vid liv som upplevt inbördeskriget. Tiden är mogen för en saklig diskussion om vredens vår för hundra år sedan. Hade du kunnat välja sida för att få två mål mat om dagen?

Inbördeskriget drabbade såväl ung som gammal våren 1918. I Helsingfors var det inte alls självklart om stadsborna skulle välja den röda eller den vita sidan, de flesta Helsingforsbor ville helst hålla sig utanför konflikterna och vara neutrala. Ju längre oroligheterna pågick desto svårare blev livet och vardagen.

Museilektor Anna Finnilä har de senaste åren läst sig in på hur vanliga stadsbor upplevde inbördeskriget genom att läsa gamla brev och dagböcker. Hon har planerat innehållet och bidragit med historiska fakta till den deltagande föreställningen De unga i krig, som ska öppna upp inbördeskrigets realiteter för högstadieelever och gymnasiestuderande i Helsingfors.

– Med drama som redskap ska vi tillsammans med eleverna behandla inbördeskriget. Vi vill ge dem bakgrund och information, så att de på ett sakligt sätt kan argumentera om och kring inbördeskriget, säger Finnilä.

Det är Föreningen för drama och teater DOT som sätter upp en deltagande föreställning till inbördeskriget för skolelever i de högre klasserna i stadens skolor. Regissören Anne Sandström skriver för tillfället manuset tillsammans med dramapedagogerna Elias Edström och Iiris Autio, som ska spela de fyra rollerna i föreställningen.

– Det som hände våren 1918 är inte lätt att förstå, men genom att spela upp scener från Helsingfors och låta ungdomarna lära känna personer från de bägge sidorna ger vi dem en möjlighet att sätta sig in i Helsingforsbornas situation. De får också själva ta ställning till hur de skulle agera i motsvarande situationer, berättar Sandström.

Röd eller vit stad?

Tidsresan börjar hemma hos rektor Rosenqvist som bor på Georgsgatan i centrala Helsingfors. Tjänarinnan Ida Redsven (spelad av Iiris Autio) slänger ut en bunt vita flygblad från trappan, för hon vill förråda sin arbetsgivare och tror att det är en grupp rödgardister som kommer för att hämta rektorn. Men det är på riktigt elever från skolklassen som kommer gående och de får fundera på Idas val – borde hon vara lojal med den som betalar hennes lön eller med de vänner hon har bland stadens arbetare?

– Det har varit väldigt tungt att sätta sig in i inbördeskrigets händelser. Samtidigt som jag får en känsla av att jag inte orkar återuppleva allt hat känner jag starkt att det här måste jag spela upp, för att vi alla ska förstå vad som hände och undvika att upprepa misstagen, säger Iiris Autio.

Anne Sandström regisserar den deltagande föreställningen De unga i krig. Tillsammans med dramapedagogerna Elias Edström och Iiris Autio arbetar de fram personer, scener och dialoger som skoleleverna kan identifiera sig med – för att sedan försöka lösa olika konflikter. Bild: Cata Portin

Det finns många paralleller med läget i dagens Finland och situationen för hundra år sedan.

– Där det finns hatprat och stora motsättningar i samhället finns det också underlag för extremrörelser, säger Finnilä.

– I dag har vi alla våra egna Facebookbubblor och internet är fullt av falska nyheter, det kan vara svårt att veta vad som är sant. Våren 1918 utkom inga vita tidningar, då redaktionerna var ockuperade av rödgardister, så informationsgången var ytterst begränsad och ensidig. Folk var beroende av rykten, då som nu. Här finns många paralleller som ungdomarna får fundera på, säger Sandström.

En bild för livet

En av dem som vägrar att välja sida är fotografen Gunnar Lönnqvist (spelad av Elias Edström). Han går omkring på stan och fotograferar skyddskårister, både röda och vita, innan de egentliga sammandrabbningarna börjar i Helsingfors.

Fakta

Tidsresa till inbördeskriget

Föreningen för drama och teater, DOT, ordnar tidsresor på Villa Hagasund för elever i klasserna 7–9 och i gymnasiet under senare halvan av februari. Föreställningar kan bokas via skolornas kulturkalender.

I den deltagande föreställningen De unga i krig spelar dramapedagoger upp scener från Helsingfors våren 1918. Maten är på kort, många svälter och det är oroligt på gatorna. I dramaverkstaden ställs deltagarna inför kontroversiella situationer, där det inte finns lätta utvägar. Eleverna får uppgifter, där de ska diskutera och resonera sig fram till olika svar.

Samtidigt pågår Helsingfors stadsmuseums fotoutställning Vredens vår i Villa Hagasund, där Jan Kaila och Jaapo Knuutila har sammanställt videoinstallationer av nya och gamla foton.

Senare i vår ordnar DOT tidsresor för årskurs 4, högstadier och gymnasier till hösten 1917, alltså till de händelser som kulminerade i att Finland förklarade sig självständigt i december. Det är kallt, maten håller på att ta slut, en generalstrejk har utlysts i storfurstendömet och folket delas i två läger. Händelserna utspelas på Hertonäs gård.

– De foton som då togs av soldaterna som poserade med sina vapen och armbindlar kunde faktiskt bli den enda bilden för resten av livet. Det är en stor kontrast till dagens läge, då många unga tar selfier med mobilen flera gånger om dagen, säger Edström.

Länge var det nästan förbjudet att prata om inbördeskriget, många hade släktingar och vänner som hade svårt att acceptera händelserna och hur kriget slutade. Men Anna Finnilä tycker att tiden nu är mogen, det är dags att lära sig av de historiska händelserna, acceptera och gå vidare.

– Det har forskats oerhört mycket i inbördeskriget de senaste tjugo åren. Det är viktigt att kunna sitt lands historia och unga bör förstå vad hatprat kan leda till, säger Anna Finnilä.

– Inbördeskriget var länge ett nationellt trauma. Men nu är vi första gången i ett läge där dagens unga inte längre har släktingar vid liv som upplevt inbördeskriget. Många unga vet inte ens till vilken sida deras familjer hörde, säger Edström.

– Det vi främst vill uppnå med föreställningen är att ge ungdomar saklig information om inbördeskriget, så att de vet vad det handlade om. Men det är ytterst viktigt att inte föra vidare skulden och skammen. Vi vill visa att man kan föra sakliga diskussioner om inbördeskriget, utan att skuldbelägga någon, säger Anne Sandström.

Alla var hungriga

Finnilä påminner om att det inte fanns enskilda faktorer eller personer som utlöste inbördeskriget, det var summan av många olika händelser, både världspolitiskt och i den nyfödda republiken.

– Finland hade länge varit en del av Ryssland och en stor del av livsmedlen kom från de stora åkrarna i öst. Vi var inte självförsörjande på brödsäd på den tiden. När storstrejken under hösten satte stopp för livsmedelstransporterna började matförråden tryta, både i städer och på landsbygden. Många människor var hungriga. Var och en kan fråga sig vad den skulle vara beredd att göra för att få mat åt sin svältande familj? Många anslöt sig till röda gardet bara för att där serverades två varma mål mat om dagen, berättar museilektorn.

Arbetarna och torparna saknade också egna representanter i den första riksdagen, så de upplevde att de inte hade någon möjlighet att göra sin röst hörd.

– Trots att klassamhället hade avskaffats hade inget i praktiken blivit bättre för torparna. Med lite lyhördhet hade många misstag kunnat undvikas. Men som sagt, det finns inga enkla svar när man pratar om inbördeskriget. Drama är ett väldigt bra verktyg för att ta upp dessa ämnen till diskussion, säger Anna Finnilä.

Tidsresan De unga i krig ges bara till skolklasser. Den första föreställningen hålls tisdagen den 13 februari i Villa Hagasund.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00