Dopningsskandalen växer i Estland

Andreas Veerpalu representerade Estland i OS i Pyeongchang. Bild: Lehtikuva/Timo Jaakonaho

Dopningsavslöjandena skakar Estland.

Dopningshärvan i Seefeld har blivit en stor nyhet i Estland, då tre estniska skidåkare har erkänt att de använt bloddopning. Landslagets ex-chefstränare Mati Alaver har blivit utpekad som den som hjälpte skidåkarna att få kontakt med dopningsläkaren Mark Schmidt.

– Pinsamt, sade skidlegenden Kristina Smigun–Vähi – som själv var misstänkt för dopning i samband med OS i Turin 2006.

Suspekta blodvärden

Under de senaste dagarna har skandalen blivit bara större. Estlands populäraste tv-program Peältnäkij har grävt fram blodprofilerna hos Estlands tre mest framgångsrika skidstjärnor Andrus Veerpalu, Kristina Smigun-Vähi och Jaak Mae – och de är minst sagt suspekta. Blodprofilerna är en del av internationella skidförbundet Fis databas med resultat från 10 000 blodprover tagna under åren efter Lahtisskandalen. En del av uppgifterna har förut presenterats av SVT.

– Där finns till exempel 50 blodprover av Andrus Veerpalu från 2001 till 2009. Jaak Mae också. De varierar väldigt mycket, säger SVT:s korrespondent Hasse Svens enligt nyhetsportalen ERR

"Absolut inte"

I OS 2002 hade Veerpalu ett hemoglobinvärde på 169 g/l och vann ett guld och ett silver. Följande år uppmättes ett värde på 143 i Holmenkollen. År 2005 var han nere i 147, men år 2006 var han uppe i 170 i OS. Internationella skidförbundet Fis gräns låg vid 170 för att få starta. Variationerna är minst sagt suspekta och skulle säkert ge utslag i det biologiska passet som används numera.

– Andrus Veerpalu använde absolut inte bloddopning under sin karriär, säger Mati Alaver till nyhetsportalen ERR.

– Han var mer dopningstestad än någon annan estländare.

Märkliga variationer

Andrus Veerpalu gav ett positivt dopningstest i slutet av sin karriär, 2011, men friades av idrottens internationella skiljedomstol Cas. Cas ansåg att gränsvärdena för tillfört tillväxthormon inte var tillräckligt säkra, fast det ansågs finnas mycket som tyder på att han dopat sig med tillväxthormon.

Jaak Mae tilläts inte starta i Sapporo 2007, då hans hemoglobin var uppe i 178. Han förklarade det med vätskebrist. En månad senare var han nere i 142 i Falun.

Frikänd

Kristin Smigun-Vähi hade hemoglobinvärdet 123 i OS 2002. I OS i Turin var hon uppe i 158. Det här är alltså enorma förändringar i blodvärdena. Hon var föremål för utredning flera år senare då återanalyser av hennes gamla dopningsprover gav suspekta resultat, men friades. Smigun-Vähi var också misstänkt för dopning i början av 2000-talet, men friades på grund av oklarheter med det så kallade B-provet.

Erkände

Karel Tammjärv, Andreas Veerpalu och Algo Kärp har dock medgett att de gjort sig skyldiga till bloddopning. Tammjärv och Veerpalu, son till Andrus Veerpalu, greps av österrikisk polis i Seefeld. Kärp var inte med i Estlands VM-lag.

Alla tre var medlemmar av skidstallet Team Haanja, som tränade utanför det estniska landslaget. En av Team Haanjas tränare var Andrus Veerpalu, som också varit tränare för kazakstaniern Aleksej Poltoranin, som också greps i Seefeld. En annan av tränarna var Mati Alaver.

Ovetande

Team Haanjas och det estniska landslagets chefstränare är Anti Saarepuu, som uttryckt bestörthet över dopningsavslöjandena. Den före detta skidåkaren säger till Postimees att han inte längre har någon som helst respekt för Veerpalu eller Alaver.

– Det är en chock för mig. Jag hade ingen aning om vad de sysslade med, säger Saarepuu.

Dopningsskandalen får följder. Det har diskuterats om att skärpa lagstiftningen, kriminalisera dopning och jämställa dopning med narkotika. Dopningshärvan har varit en väckarklocka för esterna, som varit övertygade om att deras skidhjältar är rena.

10 ljudböcker att sträcklyssna på i sommar

Semestern börjar och nu har du gott om tid att lyssna på en bra bok! Här är boktips för sommarens härligaste lyssningar valda av Storytel’s redaktörer. 20.6.2019 - 09.49