"Dopningen kom som en chock"

Carl-Olaf Homéns biografi berättar om hans karriär i toppen av idrottspolitiken. Bild: Martti Kainulainen

Carl-Olaf Homén var bestört över uppgifterna om utbredd dopning och korruption inom internationella friidrottsförbundet IIAF.– Sorgligt, säger han.

Friidrottsprofilen Carl-Olaf Homén kunde inte undgå att stöta på dopning under sin långa karriär inom idrottspolitiken. Han beskriver Martti Vainios dopningsfall i Los Angeles 1984 som en av de mörkaste stunderna under hans karriär.

Men redan 1977 tvingades han för första gången bemöta dopning inom friidrott. Diskuskastaren Markku Tuokko, höjdhopparen Asko Pesonen och spjutkastaren Seppo Hovinen blev i samband med Europacupens final i Helsingfors de första finländarna som åkte fast för anabola steroider, som förbjudits av IOK så sent som 1975.

– Tuokko sade till mig att 'hördu, vi vet att anabola steroider är förbjudna. Men de förbättrar resultaten och vi vet att alla ryssar, östtyskar, bulgarer och rumäner använder och det finska folket vill att vi ska nå framgångar. Varför skulle vi inte använda steroider när risken att åka fast är så liten', säger Homén, som var ordförande för det finländska friidrottsförbundet 1977-1980.

– Han sade att de hade hört att om man slutar använda pillren två veckor före tävlingen syns det inte i dopningstesterna. Men ändå åkte de fast.

Korruption

Fyra årtionden senare förekommer det fortfarande dopning på den allra högsta nivån. Förra året avslöjade den internationella antidopningsbyrån Wadas rapport att det förekommit systematisk dopning i Ryssland och som en följd utestängdes landet från både EM och OS-friidrotten.

– Det var en chock att få veta att dopningen varit så utbredd i Ryssland, fast man haft sina misstankar i långa tider, säger Homén.

Det var också en obehagkig överraskning för Homén att få veta att hans tidigare kollega Lamine Diack i egenskap av ordförande för internationella friidrottsförbundet IAAF tagit emot mutor för att mörklägga Rysslands dopning. Han hade också befordrat sina söner till högt uppsatta tjänster i IAAF.

– Jag kände Diack väl. Vi satt tillsammans i IAAF:s styrelse i tolv år. Ursprungligen hade jag en positiv uppfattning om honom. Då de afrikanska länderna bojkottade OS i Montréal 1976 för att Nya Zeeland spelat en rugbymatch mot Sydafrika var han en av få som vågade stå emot bojkotten, säger Homén och berättar en anekdot om Diack.

– När han var hemma hos oss för första gången presenterade han sin hustru som sin travelling wife. Det var fullt lagligt att ha fyra fruar i Senegal och det här var frun han hade med sig på resor.

Litar på Coe

Homén har dock fullt förtroende för att IAAF kan rensa luften efter Diacks korrumperade välde. Han beskriver IAAF:s nya ordförande, Sebastian Coe som en pålitlig man.

– Jag har en mycket god uppfattning om Coe. Sergej Bubka hade säkert också blivit en bra ledare, men det hade varit svårt för en ukrainare att leda IAAF i den här situationen.

Under de senaste månaderna har tiotals OS-medaljörer i Peking och London åkt fast i återanalyser av gamla dopningsprover, vilket bevisar att kampen mot dopning inte är avslutad. Homén väljer att vara optimist när det gäller friidrottens framtid.

– Antidopningsarbetet har inte varit förgäves. I många friidrottsgrenar har nivån försämrats sedan 1980-talet, i synnerhet bland damerna – och det beror inte på att man har sämre spikskor eller sämre banor nuförtiden. Men antidopningsarbetet måste fortsätta och intensifieras.

Stafettkarnevalens grundare

Dopning är dock bara en sorglig sidointrig i Homéns karriär. För den stora finlandssvenska publiken är han inte minst känd som Stafettkarnevalens grundare. Idén föddes då Homén studerade i Delaware och deltog i USA:s största och äldsta friidrottsevenemang Penn Relays.

– Jag tänkte att det skulle vara fint att få den här traditionen till Finland. Den ursprungliga tanken var att framhäva idrottsglädje, laganda och samhörighet, säger Homén.

– Jag är mycket tacksam för att stafettkarnevalen utvecklats så som den gjort. Jag har aldrig missat en enda stafettkarneval.

Han nämner också VM i Helsingfors 1983 som en av höjdpunkterna i karriären. Finland stod värd för de första världsmästerskapen någonsin och Tiina Lillak, Arto Bryggare och Martti Vainio såg till att värdarna inte blev tomhänta.

– Jag satte min själ i att få VM till Helsingfors och genomföra tävlingarna, säger han.

Homén är också mycket nöjd över den lyckade utvidgningen av det europeiska friidrottsförbundet under hans tid som ordförande. Antalet friidrottsnationer i Europa ökade plötsligt då östblocket föll samman.

– Vi lyckades integrera alla femton nya länder utan stora politiska problem.

Detta och mycket annat behandlas i Homéns nya biografi Reilua urheilua. Boken har skrivits av Hannu Pelttari.

• Grundade Stafettkarnevalen 1961. Då var han ordförande för Svenska Finlands Skolidrottsförbund.

• Ordförande för arrangörskommittén vid friidrotts-VM i Helsingfors 1983.

• Generalsekreterare för Finlands olympiska kommitté OK 1969-1973. Ordförande 1984-1988. Vice ordförande 1981-1984.

• Ordförande för Finlands Idrottsförbund 1977-1980.

• Ordförande för det europeiska friidrottsförbundet EAA 1987-1999. Medlem av styrelsen 1979-1987. Hedersordförande sedan 1999.

• Styrelseledamot i internationella friidrottsförbundet IAAF 1987-1999. Hedersmedlem sedan 1999.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning