Domen för knivattacken blir ett juridiskt vägval om terroristbrott

Snart faller domen efter knivattacken i Åbo. För rätten handlar det bland annat om att ta ställning till om gärningsmannen Abderrahman Bouanane gjort sig skyldig till ett terroristbrott – men vad har definitionen egentligen för betydelse?

Fredagen den 15 juni ger Egentliga Finlands tingsrätt sin dom i rättegången mot Abderrahman Bouanane, mannen som dödade två människor och skadade åtta när han gick lös med två knivar i Åbo centrum i augusti i fjol.

Bouanane kommer att få en fängelsedom, men hur lång den blir beror på om tingsrätten ser hans dåd som dråp och dråpförsök eller mord och mordförsök. Straffet för dråp är fängelse i minst åtta år, medan mord ger livstids fängelse.

Fakta

Det här säger lagen om terroristbrott

Enligt strafflagen har ett brott begåtts i terroristiskt syfte om gärningsmannen har för avsikt att antingen:

1) injaga allvarlig fruktan hos en befolkning,

2) obehörigen tvinga regeringen eller någon annan myndighet i en stat eller en internationell organisation att göra, tåla eller underlåta att göra något,

3) obehörigen upphäva eller ändra en stats konstitution eller allvarligt destabilisera en stats rättsordning eller tillfoga statsekonomin eller de grundläggande samhällsstrukturerna i en stat synnerligen stor skada, eller

4) tillfoga en internationell organisations ekonomi eller de övriga grundläggande strukturerna i en sådan organisation synnerligen stor skada.

Gärningen ska dessutom vara ägnad att "allvarligt skada en stat eller en internationell organisation".

Det principiellt mer avgörande är ändå att rätten ska ta ställning till om Bouanane haft ett terroristiskt syfte med sin knivattack.

Om tingsrätten dömer honom för mord är straffet livstids fängelse oavsett om knivattacken klassas som terroristbrott eller inte. Forskardoktor Tatu Hyttinen från juridiska fakulteten vid Åbo universitet menar att brottsrubriceringen i domen ändå är av stor betydelse.

– Det här är första, och förhoppningsvis sista, gången som man i Finland gjort ett brott mot liv i ett möjligtvis terroristiskt syfte. Den här domen blir därför en riktlinje om vad som avses med terroristiskt syfte i samband med brott mot liv, säger Hyttinen.

– Om vi tänker på saken ur ett samhälleligt perspektiv är det naturligtvis en väldigt allvarlig signal om någon blir dömd för mord i terroristiskt syfte. Det skulle betyda att det skett ett terrordåd i Finland och att människor dött i det.

Enligt strafflagen kan också dråp ha ett terroristiskt syfte. Då kan den skyldige dömas till visstids fängelse i minst åtta år eller till livstids fängelse.

HBL har tidigare skrivit om Åbofallets prejudicerande effekt, och att lagen inte är alldeles entydig. Läs artikeln här.

Principen om lagstyre

Också Martin Scheinin, professor i internationell rätt och mänskliga rättigheter vid European University Institute i Florens, har påpekat att brottsrubriceringen har betydelse. I ett utlåtande till Egentliga Finlands tingsrätt skriver Scheinin att straffet för mord och mord i terroristiskt syfte visserligen är detsamma, men att det i en rättsstat som Finland inte är betydelselöst vilket brott man döms för.

Tatu Hyttinen är inne på samma linje som Scheinin.

– I och med att vi har en strafflag som innehåller rekvisit för olika brott, måste en människa enligt principen om lagstyre dömas för det brott vars rekvisit uppfylls, säger Hyttinen.

– Jag uppfattar det som självklart att frigivningen av någon som dömts för mord i terroristiskt syfte är en betydligt svårare process än frigivningen av någon som dömts för mord, säger forskardoktor Taru Hyttinen. Bild: SPT/Mikael Piippo

Enligt Hyttinen påverkar brottsrubriceringen i Bouananes dom sannolikt också längden på fängelsestraffet. I Finland måste en person som döms till livstids fängelse sitta fängslad i minst tolv år, om inte presidenten benådar fången redan tidigare. Efter tolv år kan Helsingfors hovrätt besluta om villkorlig frigivning av livstidsfången.

– Jag uppfattar det som självklart att frigivningen av någon som dömts för mord i terroristiskt syfte är en betydligt svårare process än frigivningen av någon som dömts för mord. Särskilt nu när man också i övrigt diskuterar om reglerna för villkorlig frigivning borde skärpas.

Hyttinen understryker att minimitiden på tolv år i samband med livstids fängelse inte innebär någon automatisk rätt till villkorlig frigivning efter det. Om Bouanane döms för mord eller mord i terroristiskt syfte kan det mycket väl hända att han sitter fängslad betydligt längre än tolv år, kanske resten av sitt liv.

Ingen utvisning

Förutom på fängelsetidens längd, kan brottsrubriceringen i Bouananes dom inverka på arrangemangen kring hans straff.

– Det här är en gissning men jag antar att han, om han blir dömd för terroristbrott, blir isolerad från omvärlden så att han inte kan sprida sitt budskap.

Enligt Hyttinen är det osannolikt att Bouanane skulle utvisas till sitt hemland Marocko. Hyttinen betonar att han inte känner till situationen i Marocko särskilt bra men påpekar att Finland inte kan skicka människor till länder där det finns risk för att deras mänskliga rättigheter kränks, att de blir torterade eller till och med dödade.

Det finns en stor möjlighet att fallet går vidare till hovrätten. Tatu Hyttinen tror att det i hög grad beror på Bouanane själv. Vill knivmannen gå igenom rättsrumban en gång till?

Knivattacken utfördes i på och kring Salutorget i Åbo i augusti i fjol. Bilden är från polisens förundersökning, inringad är Bouanane när han attackerar en kvinna som knuffar på en barnvagn. Kvinnan skadades allvarligt. Bild: Lehtikuva/Polisens förundersökning

Abderrahman Bouanane är häktad och sitter i Starrbacka fängelse i Åbo. Bild: Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33