Domare, åklagare och poliser utsatta för riktade trakasserier – vädjar om ny lagstiftning

Undersökningar visar att 40 procent av åklagarna och två tredjedelar av domarna har råkat ut för riktade trakasserier. Bild: Mostphotos

Riktade trakasserier utgör ett hot mot rättsstaten och borde kriminaliseras, anser Finlands juristförbund. Av åklagarna har 40 procent och av domarna hela två tredjedelar utsatts. Tingsdomaren Paula Virrankoski har blivit hotad med hängning.

Paula Virrankoski är domare i Egentliga Finlands tingsrätt och har verkat inom yrket i tjugo år. Hon beskriver det som sitt drömjobb, men under 2010-talet har oönskade aspekter blivit allt mer påfallande.

Det handlar om riktade trakasserier, det vill säga systematiska påtryckningar och olika slag av informationspåverkan som har som mål att påverka målets, i det här fallet hennes, agerande.

Virrankoski har hotats till döds och hennes personuppgifter har spritts på nätet.

Domstolen är Virrankoskis arbetsplats, och på grund av trakasserierna och hoten har hon själv hamnat i positionen som målsägande i domstol. Den man som hotade henne med hängning dömdes till ett fängelsestraff.

Problemet, enligt Juristförbundets ordförande Antero Rytkölä, är att en stor del av det som kan ses som riktade trakasserier och i dag är kriminaliserade är målsägandebrott som inte faller under allmänt åtal. Då är det upp till den som har utsatts att själv driva processen. Det kan handla om ärekränkning, olaga hot och spridande av information som kränker privatlivet.

Dessutom finns det trakasserier som inte i dag är brottsliga handlingar.

– Det behövs en skild brottsrubricering för riktade trakasserier, säger Rytkölä.

Polisstyrelsen, riksåklagaren och lagmännen vid tingsrätterna har yrkat på en lagförändring för att komma åt trakasserierna. Juristförbundet, dit 75 procent av den finländska juristkåren hör, stödjer det. Enligt Rytkölä behöver samhället tydligt markera vad som inte är tillåtet.

Hittills har Justitieministeriet och justitieminister Anna-Maja Henriksson ändå inte hörsammat vädjandena på det sätt som bland andra Rytkölä skulle hoppas på. Han vill se att lagstiftaren fort skrider till verket.

– Om man inte lyssnar på de här tunga instansernas syn på behovet vet jag inte vad som behövs, säger han och förde på Juristdagen på fredagen fram behovet.

Direktsändningar på Youtube

Undersökningar som har gjorts visar att 40 procent av åklagarna och två tredjedelar av domarna har råkat ut för riktade trakasserier. Antero Rytkölä säger att hans bild är att hoten och påtryckningarna ännu inte har påverkat de beslut som till exempel domare och åklagare fattar.

– Men det finns ett hot för att rättsväsendets trovärdighet lider.

Den risken finns enligt honom till exempel om det sprids en bild att vissa ärenden inte tas till behandling på grund av påtryckningar.

Heikki Stenius är distriktsåklagare och utreder brottsmisstankar mot poliser. I sitt arbete har han sett att det finns de som systematiskt gör polisanmälningar mot polis utan grund. Då han som åklagare lägger ner dem är ett inte ovanligt scenario att han har polisanmäls i stället.

– Man har kunnat ringa mig i syfte att provocera och utan att jag har vetat det har samtalet direktsänts på Youtube, berättar han.

– Som tjänsteman på en myndighet måste man tåla kritik men det finns en gräns.

För hans del gick den vid att någon på sociala medier gjorde en slags efterlysning där man ville samla in all slags information om honom, i syftet att använda den mot honom.

Han och Paula Virrankoski hör till de få jurister som talar om det som de har utsatts för. Många är nämligen rädda för att öppenhet kan göra trakasserierna ännu värre.

Det finns problem med att i hans position göra polisanmälan, påpekar Stenius. Det leder till att han, och andra jurister, måste jäva sig från också alla kommande fall där personen som anmälan handlat om är inblandad.

– Och det är kanske just det som är syftet med trakasserierna.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning