Döm boken efter omslaget – om det har något!

En liten pärla till bokutställning har HBL:s konstkritiker Helen Korpak hittat på Kalevagatan.

Utställningen av konstnärsböcker II.

Galleri Katariina, Kalevagatan 16.

Till den 12.11.

Att gå på utställningar är ett slags skattjakt: man vet aldrig var man kommer hitta något som förtjusar. Ibland är det i en pampig utställning med stor budget på något av de stora museerna som man ställs inför konst som skänker en glädje. Andra gånger är det på ett litet galleri som man slentrianmässigt gått in på. Galleri Katariina är centralt beläget i Helsingfors hjärta, och jag hoppas därför att det får mycket slentrianbesökare i dessa tider – den pågående utställningen är nämligen en liten pärla.

57 konstnärer och konstnärsgrupper har av en jury valts att delta i en konstnärsboksutställning som Konstnärsgillet i Helsingfors ordnar. Namnet Utställningen av konstnärsböcker II ger klar information om vad det handlar om, men ger inga indikationer om mängden kreativitet och hantverk. För de flesta är en bok en bok: ett föremål vars form och utförande är så självklart att det är omöjligt att föreställa sig det i experimentell form. På galleri Katariina visar konstnärerna att en bok inte behöver en pärm, eller ett innehåll, eller papper, eller ens en kantig form. Som besökare känner man först lite förundran, sedan smittar den anarkistiska stämningen av sig: klart en bok kan vara vad som helst!

Rika traditioner

Visst finns här många verk som vem som helst direkt skulle klassificera som böcker. Somliga finns i upplagor, medan andra är unika, men gemensamt är de traditionella komponenterna: pärm, rygg, sidor. Papper. Det behövs faktiskt inte trixas till så mycket ifall innehållet bär, som i till exempel Emilia Tanners Movement, en enorm vit bok med svarta avtryck som lämnats av en människokropp.

Somliga verk är helt och hållet gjorda av upphittade föremål, som Anu Tuominens och Kaija Poijulas verk bestående av gamla häften och böcker, eller Virpi Vesanen-Laukkanens bok gjord av grälla postkort. Dessa verk, och även sådana som Antti Nyléns bok om konstnärens förhållande till pengar eller Susanna Autios collage-applikations-bokinstallation Robber Girls, för tankarna till den rika traditionen av konstnärers antecknings- och skissböcker som på sistone allt mer börjat uppskattas.

Andra rika traditioner som det finns spår av i utställningen är den östasiatiska, och speciellt den japanska, boktraditionen. I Kristoffer Albrechts Higashi är temat bokstavligen Japan, medan Leena Kangaskoskis verk är tillägnat den fiktiva svärdmästaren Zatoichi. Asieninfluerat är också utställningens största verk, Anita Jensens Slices of the Scrolls of Time, som påminner betraktaren om att bokrullen är bokens ursprungliga inkarnation.

Poetiskt

Det fina i utställningen är den poesi som konstnärerna åstadkommer. Synnöve Dickhoffs Piiris svartbrända cirkel är både bok, bokstav, ord och symbol. I Olof Kangas trilogi av bearbetade bokpärmar bevisas det att ett diktverk inte behöver sidor för att existera, och i samtliga av Kristoffer Albrechts utställda publikationer skapas en poetisk känsla av det vackert utförda hantverket.

Trots närvaron av tradition och en allvarligt poetisk ådra är utställningen även rolig och sprallig. En bok kan vara ett stenblock, eller en kassett, eller broderade strumpor, eller en samling stämpelavtryck. Den kan vara ett papperstrassel eller ha sidor gjorda av glas, vara doppad i guld eller innehålla dikter skrivna av en katt. Här får man äntligen döma boken efter omslaget! Om det har något, vill säga.

Helen Korpak Konstkritiker

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08