Doldis toppar börschefernas inkomstlista

Juha Varelius tjänade mest av börsbolags-vd:arna i fjol. Här är han under sin tid som vd för bolaget Digia, som då hette Sysopendigia. Bild: Heikki Saukkomaa

Coronapandemin pressade de stora börsbolagen, men det korrelerar inte alltid med chefernas löner. Finnairs vd fick mer betalt trots att bolaget drabbades hårt.

Skogsbolagen och den tunga industrin faller nedåt några hack i en jämförelse av hur höga löner de stora börsbolagens chefer fick under 2020.

Allra mest tjänade Juha Varelius, vd för it-företaget Qt Group som har gjort en kometresa på börsen sedan pandemin startade. Varelius tjänade drygt sju miljoner i förvärvsinkomst, vilket är klart mest om man räknar bort det onoterade spelbolaget Supercells chefer. Sedan pandemins början har Qt Groups aktie stigit från 20 till drygt 144 euro.

Listan över dem som lyfter högst lön toppas av chefer vid spelbolag som inte är noterade på börsen.

1. Ilkka Paananen (Supercell): 14,2

2. Mikko Kodisoja (Supercell): 12,3

3. Janne Snellman (Supercell): 11,4

4. Juha Varelius (Qt Group): 6,9

5. Henrik Ehrnrooth (Kone): 5,3

6. Jussi Pesonen (UPM): 4,7

7. Visa Forsten (Supercell): 4

8. Tim Lönnqvist (Small Giant Games): 3,8

9. Susan Duinhoven (Sanoma): 3,5

10. Veli-Matti Mattila (Elisa): 3,1

Det är en enorm ökning jämfört med 2019, då han tjänade 290 000 euro.

Ett undantag från regeln om att den tunga industrin tar ett steg bakåt utgörs av hisstillverkaren Kones vd Henrik Ehrnrooth. Han deklarerade en förvärvsinkomst på 5,26 miljoner i fjol, vilket är en klar påökning jämfört med 2019 då han lyfte drygt 4,2 miljoner.

Ehrnrooth ledde ett bolag som lyckades öka vinsten i fjol marginellt, trots sjunkande omsättning.

UPM:s vd Jussi Pesonens namn är dolt på listan, men bolaget har tidigare meddelat om förändringar i belöningsmekanismerna som innebär att hans förvärvsinkomst sjunker. Enligt årsredovisningen tjänade han 4,7 miljoner i fjol, jämfört med nästan sex miljoner 2019.

UPM-vd:n Jussi Pesonens namn syns inte på skattelistan. Bild: Jussi Nukari/Lehtikuva

Fyra på listan är en mediechef som leder ett avsevärt mindre bolag än Kone och UPM, nämligen Sanomakoncernens vd Susan Duinhoven. Hon tjänade 3,6 miljoner i förvärvsinkomst. Sanomakoncernen gick starkt framåt under 2020, med en omsättning som ökade med 50 procent och en vinstökning på 16 procent.

På femte plats hittas en börsveteran, Veli-Matti Mattila som lett Elisa sedan 2003. Hans förvärvsinkomster stiger från 2,7 till 3,1 miljoner, efter ett år då Elisa höjde omsättningen och vinsten marginellt.

Sjätte på listan är Keskos vd Mikko Helander, med en årsinkomst som stiger från 2,6 till 2,9 miljoner. Handelskoncernen har ett starkt år bakom sig och ökade sin rörelsevinst från 462 till 567 miljoner euro.

Kones vd Henrik Ehrnrooth. Bild: Markku Ulander

Strax efter Helander kommer Nokias vd Pekka Lundmark, med en årsinkomst på 2,5 miljoner euro. Han kom till Nokia hösten 2020 och ledde dessförinnan Fortum.

Finnairs vd ökade lönen

Inom branscher som turism och restauranger genomlevde arbetskraften en permitterings- och arbetslöshetsvåg under fjolåret. I solidaritet med de anställda gick ledningen för till exempel Finnair ner i lön med 15 procent.

Det syns dock inte i vd Topi Manners löneuppgifter.

Manner lyfte en lön på 1,3 miljoner euro i fjol, 400 000 euro mer än året innan. I Finnairs årsredovisning förklaras ökningen med att Manner belönades med bonus på drygt en halv miljon som betalades redan i mars 2020. Belöningen hänför sig till tidigare år, förklarar bolaget.

Topi Manner, vd för Finnair, lyfte högre förvärvsinkomst trots att hans fasta månadslön sjönk. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Restaurangkedjan Noho Partners vd Aku Vikström skattar för en rejäl inkomstökning, trots företagets trångmål. Totalt redovisar Vikström 448 000 euro i förvärvsinkomst och 48 000 euro i kapitalskott, enligt tidningen.

Det innebär att förvärvsinkomsterna stiger med 60 procent. Av inkomsterna är 195 000 en bonus för år 2019.

Två andra bolag vars personalstyrkor skurits ned rejält är Viking Line och Tallink. Deras chefer har marginellt sämre löner än året innan. Viking Lines vd Jan Hanses tjänade 300 000 euro, medan Tallinks finska dotterbolag Tallink Siljas vd Margus Schults fick 140 000 euro.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning