Dödssjuk AI-professor vill skapa världsfred med hjälp av maskiner

AI som fredsbringare. Professor Timo Honkela tror att AI kunde hjälpa oss att göra världen till en bättre plats.Bild: LEHTIKUVA / HEIKKI SAUKKOMAA

Professor Timo Honkela diagnostiserades med en hjärncancer av den allvarligaste graden år 2014. Tumören opererades bort, men kommer oundvikligen att växa tillbaka. Sjukdomsinsikten motiverade honom att skapa något som gör världen till en bättre plats och sammanfattar 30 år av forskning inom artificiell intelligens (AI). På torsdag släpps hans bok Rauhankone.

– Jag mår överraskande bra. Det är knappt två månader sedan den senaste magnetundersökningen av min hjärna, men då fanns ingen tillstymmelse till tumör. I allmänhet kan man operera bort tumören en eller två gånger till, säger Timo Honkela som om han talade om något alldeles vardagligt.

Honkela visar en bild på sin hjärna och ber mig gissa vad som är borttaget. Jag lyckas och han förklarar vilka delar som styr livsviktiga kroppsfunktioner.

– Det är tur att jag är bara är halvt blind. Det var den delen av hjärnan som togs bort i och med operationen. Jag läser eller skriver långsammare, men har ändå skrivit en bok snabbare än de flesta.

Hemligheten är att Honkela har årtiondens forskning inom artificiell intelligens (AI) bakom sig. Han har läst in boken via mobilen, och började processen i våras efter en artikel i Helsingin Sanomat som gav hans projekt stor uppmärksamhet. Gräsrotsinsamlingens mål överskreds snabbt och på torsdag är det bokutgivning.

– Visst har vi pressat på för jag ville vara vid liv när boken ges ut, säger Honkela med ett pillemariskt leende.

Boken innehåller inte bara vetenskap, utan också mycket personliga erfarenheter och betraktelser. Tanken är att den ska översättas till flera språk. I synnerhet Kina har uttryckt stort intresse för boken.

Några internationella medier har skrivit om Honkela, men mest spridning fick han via en artikel i Al Jazeera. Han visar också pärmen på en holländsk tidskrift som publiceras i dessa dagar. På pärmen finns serieteckningar av Honkela som superhjälte. Han gillar det abstrakta greppet och ler lite generat, men poängterar att han till skillnad från superhjältar tror på fred utan våld och vapen.

– Jag väntar med intresse på vad den här boken väcker för diskussion. Som cancerpatient är jag i en position där folk inte har mage att rikta sin ilska mot mig.

Budgeten gav också utrymme för en dokumentärinspelning.

– Filmen är kanske färdig 2019 eller 2020. Jag hoppas att jag är ännu är vid liv då, säger han med ett skratt.

AI som hälsocoach

Han försöker bromsa tumören genom en hälsosammare livsstil, men har ingen garanti för att det lyckas.

– Som teoretiker är jag van vid att beakta sannolikheter. Jag kan inte tänka mig att attityder eller rutiner inte skulle spela någon roll, att det till exempel kvittar ifall jag väljer grönt te eller vodka.

Honkela tror att AI också kunde fungera som hälsocoach och till exempel meddela: Nu är det dags att äta morot. Tyvärr framkallas hans panikångest ofta av idrott, men han trivs med att gå runt 5 km om dagen. Han visar statistik på sina dagliga promenader. Det var under en av dem som idén till fredsmaskinen kom till.

– Vi har en hjärna för att vi rör på oss, till skillnad från växter.

Fredsmaskinen

Fredsmaskinen är ingen verklig maskin, eller ens någon ritning. Man kan förklara den som en intellektuell språngbräda för hur man skulle kunna använda artificiell intelligens för att medla, undvika konflikter och helt enkelt upprätthålla världsfred i framtiden, en tid så långt framåt att vi nu levande knappast längre är vid liv.

– Fredsmaskinen är inte en utan otaliga maskiner, och förverkligandet är en väldigt lång process. Det kan hända att mänskligheten tyvärr ännu upplever ett världskrig först.

Det kan kännas skrämmande att låta datorer analysera allt vi säger och skriver, men Honkela tror att det är nyckeln till förståelse och till och med världsfred. Visionen utgår ifrån att låta maskiner långsamt men säkert lär sig hur individer använder olika begrepp och ord, och vad vi egentligen menar. Idealet är att maskinen hittar lösningar som gynnar båda parter.

– Nackdelen är att vi går miste om privatlivet. Det är viktigt att se till att maskinernas insamlade information inte läcker ut till andra individer. Därför är det inte alls aktuellt ännu, säger Honkela.

Han tror på en kulturrevolution där människor kan växa och utvecklas med hjälp av kloka maskiner.

– När vi håller på att tappa fattningen kan en maskin påminna om när vi själv var i samma situation. Det skulle öka förståelsen för andra. Många konflikter föds av rädsla för det främmande, eller missförstånd, säger Honkela.

Men tänk dig en situation då du är arg, aggressiv när telefonen piper och försöker komma med motargument. Risken stor att man slänger i väg sin telefon.

– Jo, och många gånger om. Det handlar om att vi stegvis flyttar människor millimeter efter millimeter i rätt riktning.

Jag frågar om man också kan hindra självhat, självskadebeteenden och till och med självmord med hjälp av maskiner?

– Så paradoxalt som det låter har jag aldrig tänkt på det där, så tack för det. Optimist som jag är så skulle jag säga ja, med hjälp av feedback som inte berövar människors frihet och självbestämmanderätt.

Egosim mot altruism

Honkela brukar använda sig av något han kallar för livsenheter i möten med andra enligt en skala från 100 till -100. Han uppskattar hur mycket besvär en tjänst eller uppoffring är i jämförelse med den andra personens välmående. Om siffran landar ovanför nollan väljer han att låta den andras vilja gå före.

– Altruism och själviskhet beror på kontexten, det handlar om helhetsoptimering. Vi behöver båda.

Man kan inte framställa allt med siffror, men tack vare stora databaser är det möjligt att använda siffror i fler sammanhang.

Honkela har en etisk princip:

– Om man är intelligent, kompetent, en bra ledare, rik eller är i maktposition bär man ett större ansvar. Miljardärer och Nobelpristagare har ansvar för att fundera ut hur en miljon människor ska må bättre. Professorer och mångmiljonärer ansvarar för över cirka 1 000 personer.

De som inte har möjlighet att dra mer än sitt eget strå till stacken ska enligt Honkela inte ha dåligt samvete över det, men avstå från att göra onda saker.

Jag frågar vad han tror om framtiden, men han vill inte förutspå eller spekulera, utan snarare önska.

– Framtiden är inte något som bara kommer. Det som man tänker om framtiden skapar framtid. Jag önskar fred och mindre våld. Krig är som en samhällelig form av psykisk sjukdom. Det finns ju inget vett med det! Vissa har ekonomiska orsaker till krigföring, men det är ingen godtagbar orsak, säger Honkela.

Ingen apokalyptisk dystopi

Många av dagens stora tänkare som Bill Gates, Elon Musk och Stephen Hawking har varnat för AI och sett maskiner som ett hot mot mänskligheten snarare än en tillgång. Det gäller i synnerhet om en grupp människor använder AI som vapen mot resten. Honkela är återigen optimist och tror på att det goda dominerar hos de allra flesta, i synnerhet med AI som rådgivare. Det betyder inte att maskiner ersätter människor, utan att de utvecklas i symbios. Maskinerna behövs som en slags ordningspolis i flödet av information och nyheter på nätet, som ofta lyfter fram det negativa och sensationella.

– Genom AI kan miljontals människor delta i en diskussion, utan att behöva begränsas av bristerna med sociala medier.

Han jämför fredsmaskinen med boktryckarkonsten, som var ett enormt steg för mänskliga civiliserade samhällen. Han tror att AI kan vara nästa betydande steg mot en bättre värld.

– Vi behöver ett balanserat system med utrymme för tävlingsmänniskor och företagare, men också ta hand om dem som hamnar emellan. En bra harmoni bygger på respekt, fred och ödmjukhet.

Honkela konstaterar att den nordiska välfärdsmodellen är den bästa samhällsstrukturen som hittills har använts. Han uppskattar gråzoner och relativa sanningar.

– Det finns ingen sanning, men allt är inte heller okej. Poängen är inte vem som har rätt eller fel.

Han talar länge om samhällets utsatta, diskriminering och människovärdet. Plötsligt ser Honkela överraskad ut. Han har kommit på något nytt, som inte finns med i boken.

– Jag tror att jag har hittat orsaken till varför vi är rasistiska och fördomsfulla. Det är en inbyggd egenskap, ett knep för att klara sig genom livet med så lite resurser som möjligt. Det finns sällan tid för utvärdering om du träffar någon främmande i en gränd: en som ska attackera eller en vän för livet. Med hjälp av försiktighetsprincipen klassificerar du snabbt någon som god eller ond. Trots att principen inte stämmer finns den där för att vi ska klara oss, säger Honkela.

Han föreslår att man i stället kunde låta telefonerna kommunicera först och ge grönt eller rött ljus för en fortsatt konversation.

– Man kan alltså själv bestämma vad man vill berätta om sig själv till den andra telefonen.

Tanken är aldrig att AI ska ta kontrollen, utan snarare fungera som ett rationellt samvete på axeln som viskar dig i örat.

Fakta

Timo Honkela

Född 1962 i Kalajoki

Bor med finlandssvensk fru och barn i Esbo.

Har forskat i språkteknologi, maskininlärning, neuronätverk och artificiell intelligens i 30 år.

Professor på Helsingfors universitet.

Tidigare professor på Tekniska högskolan och Konstindustriella högskolan.

Lider av en obotlig cancer i hjärnan.

Opererades 2014.

Testamente: boken, projektet och dokumentären Fredsmaskinen

Förverkligas med gräsrotsfinansiering: 55100 euro och 727 bidragsgivare

Bokutgivning (på finska) på Helsingfors bokmässa

Målsättning: världsfred

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00