Dödsfall ledde till att Kolerabassängen fick sitt namn

Det som i dag heter Kolerabassängen kom att bli skepparen Johannes Mickelsons sista viloplats. Arkivbild. Bild: Cata Portin

Kolerabassängen ligger vid Salutorget i Södra hamnen i Helsingfors. Den har inte fått sitt namn från hur smutsigt vattnet är, nej – kolerabassängen har en lika obehaglig historia som namnet låter förstå.

I början av 1800-talet fick de små bryggorna och strandbodarna vid Stadsviken i Helsingfors ge vika för tre hamnbassänger som en konsekvens av stadens tillväxt. Två av bassängerna syns på en "Charta öfver belägenheten af Helsingfors" från år 1820, men där står inga namn.

Sedan 1800-talet får de båtar som kommer till Södra hamnen lägga till vid bassängerna. I båtarna färdades köpmän och besökare utan problem – tills en fiskebåt från Nagu tog i land i september 1893.

Skepparen på fiskebåten var den 31-åriga Johannes Mickelson som hade kommit till Helsingfors för att sälja fisk på strömmingsmarknaden. Han hade lagt till vid en av bassängerna, den som då kallades Stadsfiskarens båthamn eller Fiskarhamnen, men allting gick inte som planerat. Mickelson fick diarré och våldsamma uppkastningar, något som läkaren han besöker menar att han inte behöver oroa sig över.

Mickelson dör i sin båt morgonen därpå, lördagen den 30 september 1893.

Det som i dag heter Kolerabassängen kom att bli skepparen Johannes Mickelsons sista viloplats. Arkivbild. Bild: HBL-arkiv/Max Paetau

"Genom bakteriologisk undersökning har nu mera konstaterats, att det verkligen varit asiatisk kolera, som förorsakat skepparen Mickelsons dödsfall", skriver Hufvudstadsbladet den 2 oktober 1893.

Det visar sig att båtens besättning har kastat skepparens uttömningar i bassängens vatten. Eftersom kolera sprids via förorenat vatten bestämmer hälsovårdsnämnden i Helsingfors den 31 september 1893 att bassängen ska tömmas på båtar och att vakter ska inkallas för att bevaka att ingen använder det förorenade vattnet. Mickelsons besättning, tre män och två kvinnor, sätts i karantän i en kolerabarack och deras några hundra strömmingstunnor tvättas noggrant.

Efter dödsfallet får bassängen namnet Kolerabassängen i folkmun – något som blir bassängens officiella namn år 1969. Enligt Helsingin Sanomat nämns Kolerabassängen för första gången i tidningen Uusi Suometar i oktober 1893, strax efter Mickelsons död.

På Salutorget var handeln i full gång. Pigor och fruar dignade under fyllda kassar. Vågorna kluckade så hemtrefligt mot fiskarbåtarna i Kolerabassängen och dufvorna öfvade otukt på Societetshusets fönsterbleck och gesimser.– Författaren Runar Schildt i Ett nytt lif, 1918

Mickelson är en av de 73 personer som dog i kolera mellan åren 1892–1894, vilket är en relativt liten mängd jämfört med koleraepidemin 1853 då ungefär 2 500 personer dog. HBL skriver i oktober 1893 att "hvar mannen ådragit sig sjukdomen är ännu en gåta". Den gåtan har ännu inte blivit löst.

Kolera diagnostiserades senast i Finland år 1998, men minnet av Mickelsons dödsfall lever kvar. Likaså strömmingsmarknaden, som ordnas på Salutorget varje höst.

Källor: Uppslagsverket Finland, Helsingfors stadsarkiv, Nationalbiblioteket, Helsingfors karttjänst, Helsingfors stadsbibliotek, Wikipedia.

Vill du veta historian bakom något namn i huvudstadsregionen? Kontakta oss på dagbok@ksfmedia.fi eller kommentera nedan.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning