Dockhemmet är inget för dig, Noora!

Bild: Montage

Förra veckan hade jag förmånen att intervjua Josefine Pettersen som med bravur gör rollen som Noora i den norska succéserien Skam. Jag hör själv till dem som knockats av seriens genuina och solidariska sätt att gestalta tonåren, även om den i andra avseenden är ganska konventionell. Den andra säsongen om Noora, till exempel, är en på gränsen till banal historia om den duktiga flickan som motvilligt förälskar sig i en bad boy. Och det har vi ju sett förr.

Eller har vi? Och var i sånt fall? I klyschiga amerikanska high school-fantasier, förstås, men i någon mån också i den norska dramatikens kanske mest klassiska verk, Henrik Ibsens Ett dockhem från 1879.

Som av en slump finns också där en Nora i huvudrollen, och i grunden är det samma eviga konflikt som 1800-talets Nora och 2000-talets Noora ger kropp åt: ska hon följa sin hjärna eller sitt hjärta? Frihetliga ideal om självständighet och integritet vägs mot kärleken eller tryggheten i potentiellt destruktiva relationer.

Både Ibsens och Skam-regissören Julie Andems No(o)ra är smarta unga kvinnor. Skillnaden mellan dem är att de gör olika val.

Mot slutet av pjäsen lämnar Ibsens Nora sitt ombonade dockhem, man och barn, i vad som vanligen läses som en berättelse om kvinnlig emancipation. Julie Andems Noora är för sin del emanciperad redan från början och ger uttryck för feministiska värderingar. Ändå kapitulerar hon småningom inför förälskelsen i William, trots att han inte är någon oproblematisk mansgestalt, utan både våldsbenägen och arrogant. Därtill görs det tydligt att han, i likhet med Ibsens Helmer, kan erbjuda ekonomisk trygghet för den kvinna som är hans. I slutet av Skams andra säsong flyttar Noora med honom till London, utan att ha några konkreta planer för egen del. Den brittiska huvudstaden blir hennes dockhem.

Speciellt slående är symboliken där de båda No(o)rornas vägar korsas.

För Ibsens Nora startar vägen ut ur dockhemmet genom ett hemligt banklån, som hon kunnat lyfta genom att förfalska en mans (sin pappas) namnteckning. Detta är något oerhört på det 1800-tal där en kvinnas namn inte är värt något i offentlighetens ögon. Eller med andra ord: där erövringen av det egna namnets myndighet är själva definitionen på emancipation.

Nyckelscenen i berättelsen om 2000-talets Noora handlar om hur hon på motsvarande sätt berövas sitt namn. Inför den norska självständighetsdagen har hon fått i uppdrag att skriva en kolumn om att vara ung för en norsk dagstidning. Men Noora mår inte särskilt bra och då texten ska materialiseras drabbas hon av svår skrivkramp och somnar till sist av utmattning. In träder mannen (William), som skriver klart kolumnen och skickar den till tidningen utan Nooras vetskap.

Ganska skickligt maskerar Skam detta som en kärlekshandling, men förstås är det på 2000-talet något oerhört att Nooras namn offentligt står under en text som inte är hennes.

Plötsligt står dörren till dockhemmet vidöppen igen: Varsågod och kliv in, Noora!

Reaktionärt är bara förnamnet. Och om Skam inte fått fler säsonger efter den andra hade det verkligen funnits anledning att fundera över sensmoralen.

Lyckligtvis överger Julie Andem inte Noora helt och hållet. I den tredje och fjärde säsongen är hon bara en bifigur, men det blir tydligt att hon och William behöver omvärdera premisserna för sitt förhållande. Och dockhemmet i London lämnar hon ganska snabbt.

Så ska man kritisera Skam för något är det i första hand inte för regelrätt konservatism. Däremot verkar den strukturella problematiken, i till exempel hemmafruidealet, inte intressera Julie Andem. Hellre berättar hon om individens möjlighet att välja sitt liv: genom att vara ärlig mot sig själv och andra kan hon bli fri. Om Dockhemmet lockar kan 2000-talets Noora gå in i det och ut ur det, utan att skämmas i dörren. I den liberala utopin får både hjärtat och hjärnan sitt.

Fredrik Sonck Kulturchef

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00