Djungeln krymper – största boven är palmoljan

Den hårt kritiserade palmoljeindustrin har på senare år gått på charmoffensiv för att putsa upp sitt dåliga rykte. Enligt nya EU-direktiv ska snart all palmolja i Europa vara miljömärkt. Med avancerade certifieringssystem ska det vara slut på skövling av regnskog för oljan som finns i en mängd av våra livsmedelsprodukter och biobränslen. Men verkligheten är krassare än så.

Nurvati Efendi (30) avbryter intervjun innan hon hinner svara på min första fråga. Tårarna dränker hennes ögon samtidigt som hon famlar efter en servett. Sorgen efter makens plötsliga död har gjort sig påmind.

Snart lämnar hon huset och kvar sitter hennes ett år gamla son och tittar tyst på mig. Kanske förstår han sin mammas sorg, kanske är han för liten.

Nurvati med ett av sina tre barn. Hennes make dog nyligen, attackerad av en tiger. Bild: Andreas Staahl

Hans pappa kom aldrig tillbaka från jobbet på oljepalmplantagen den där dagen i mars. Han och hans tre bröder var anställda för att bygga ett hus på området. Plötsligt stod en tiger öga mot öga med de fyra männen. Pappan blev tigerns offer.

– Det hände klockan sju på kvällen, precis innan de skulle avsluta för dagen", säger Nurvati efter att ha lyckats torka bort tårarna.

– Först ville folket från byn inte berätta vad som hänt, de var oroade för hur jag skulle reagera.

– Sedan rasade mitt liv samman, säger hon.

Familjen har ett hus i Segemai, en avlägsen by i Riau-provinsen, bredvid det stora plantageområde som ätit upp djungeln som omringar byn. Men Nurvati och hennes tre numera faderlösa barn kan bara ibland besöka hemmet och bor i dag hos hennes föräldrar.

Bild: Ksf Media

Den lilla byn Segemai ligger precis bredvid den stora plantagen som ätit upp stora delar av djungeln i Riau-provinsen. Bild: Andreas Staahl

– Min make är den andra plantagearbetaren som dött i en tigerattack bara i år, berättar hon.

I januari stod en kvinnlig arbetare inför samma brutala öde.

Otur och tillfälligheter kan man lätt tro, tigern i Sumatra har länge varit djungels skräck och människan har därför hållit sig på avstånd.

Men det är ingen tillfällighet. Jakten på mat har tvingat tigrarna in på plantageområdet efter att det naturreservat som varit tigrarnas tillhåll har förstörts.

Hållbarhetscertifikatet som ska rädda regnskogen

Palmolja är världens största vegetabiliska olja och finns i 50 procent av livsmedelsprodukterna i vår dagligvaruhandel och en stor mängd blandas till biodiesel för att tankas i våra bilar och lastbilar.

EU har bestämt att all palmolja som säljs i Europa inom kort ska vara hållbar och inte del av en massiv skövling av regnskog i framför allt Malaysia och Indonesien, där också större delen av världens palmolja produceras.

För att uppnå målsättningen lutar sig EU mot världens största hållbarhetscertifikat, Roundtable on Sustainable Palm oil eller RSPO. Det är ett certifikat som skapades 2004 genom samarbete mellan industrier, investerare och miljöorganisationer för att få ett slut på åratal av förstörelse.

"RSPO har över 3 000 medlemmar över hela världen som representerar alla länkar längs oljepalmsförsörjningskedjan. De har åtagit sig att producera och/eller använda hållbar palmolja som är certifierad av RSPO", skriver de på sin hemsida.

Certifierade företag har som krav att till 2020 bara sälja palmolja som inte är del i skövlingen av regnskog. Ambitionen kallas policyn om "no deforestation, no peat, no exploitation" (NDPE) .

"RSPO kommer att förvandla marknaden så att hållbar palmolja blir norm", fortsätter beskrivningen.

Genom att uppfylla åtta hållbarhetsprinciper kan företag ansluta sig till RSPO och få del av den åtråvärda märkningen som i praktiken ger större möjligheter till försäljning av palmolja i Europa.

Certifieringen kom inte en dag för tidigt.

Oljepalmsfrukter ligger utspridda i den lilla hamnen i Segemai. Trots att oljepalmsplantagen har ätit upp stora delar av marken runt byn, finns fortfarande några lokala odlare kvar. Bild: Andreas Staahl

Djungeln försvinner

Satellitbilder visar hur stora delar av djungeln på Sumatra och Borneo försvunnit de senaste årtiondena. Fortsätter utvecklingen i samma takt kommer skogsmarkerna i Indonesien och Malaysia och de i dag utrotningshotade djurarter som lever där snart att vara ett minne blott, varnar forskare och miljöorganisationer.

Drönarbild över oljepalmsplantagen vid byn Segemai i Riau-provinsen. Bild: Andreas Staahl

– Plantager har på senare år expanderat sina områden i tystnad. Vi har upptäckt att mark som egentligen är klassad som skyddat skogsområde och en del av ett naturreservat, plötsligt förvandlats till oljepalmsplantager", berättar Arfiyan Sargita, som representerar miljöorganisationen Jikalahari i Riau-provinsen.

– Kring Segemai har så stora områden försvunnit att många djur inte längre vet vart de ska ta vägen, fortsätter han.

Enligt en studie publicerad i Current Biology har beståndet av bland annat orangutanger dramatiskt minskat de senaste tio åren. Forskarna från Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology berättar att antalet orangutanger har minskat med över 100 000 i Indonesien.

Inte mindre än 118 olika däggdjur räknas som allvarligt hotade i landet, inklusive elefanter, tigrar och malajbjörnen.

Det här är skövling som RSPO-medlemmar oftast inte behöver stå till svars för, menar Arfiyan. Kedjan från plantageodling till slutprodukt är lång och döljs genom otydliga ägarkonstellationer och missvisande fabrikslistor.

– Miljöcertifikat, som till exempel RSPO, används ofta för att omvärlden ska tro att utvecklingen går framåt. Verkligheten är en annan, säger han.

En kraftig minskning av orangutanger de senaste årtiondena är ett direkt resultat av en olovlig skövling av regnskog till förmån för oljepalmsplantager runtom Indonesien och Malaysia. Bild: Andreas Staahl

Otydliga ägarskap

Vi tar oss olovligt in på oljepalmsplantagen vid Segemai och måste röra oss snabbt med motorcykeln för att inte bli upptäckta av säkerhetsvakterna.

Förstörelsen låter inte vänta på sig. Från den lilla grusvägen som slingrar sig genom plantagen ser vi hur ett landskap med ruttna palmträd och skövlade marker med nyplantage och konstgjorda kanaler breder ut sig.

Lite längre bort ser vi också fabriken från vilken palmoljan säljs vidare.

Men vilket företag som säljer oljan vidare är otydligt. Officiellt heter ägaren PT Tabung Haji Indo Plantation. Men enligt miljörganisationen Jikalahari är det PT AMS.

– Vi upptäckte att ägarna hade bytt 2012, berättar Arfiyan.

Det kanske kan verka som en liten sak, båda företagen ingår i Gama Group som länge varit känt för att skövla regnskog runtom Indonesien.

– Det är otydligt vilket företag det är som köper palmolja från plantagen och därmed också vilken del RSPO-certifierade företag har i förstörelsen.

Lokala oljepalmsodlare lastar en båt med oljepalmsfrukter för att fraktas till den lokala marknaden några timmar bort. Bild: Andreas Staahl

Många företag använder sig av namn på systerbolag eller uppger endast plantagens koordinater.

Gama Group har kontrakterat nästan 180 000 hektar kring Segemai, men enligt milijöorganisationen Jikalaharis utredningar sträcker sig plantagen över ett mycket större område.

– Naturreservatet i närheten har sakta krympt och stora delar har plötsligt blivit plantagemarker, säger Arfiyan Sargita.

Eftersom man länge trott att Gama Group inte haft koppling till RSPO har det varit svårt att göra kritiken mot företaget hörd. Tills i juni.

Då avslöjade Greenpeace International ett dolt ägarskap mellan världens största oljepalmsföretag, Wilmars International och Gama Group. Uppgifterna fick en av grundarna, som genom familjerelationer haft högt uppsatta positioner i båda företagen, att avgå.

Häpnadsväckande fakta eftersom Wilmars International är en av grundarna av RSPO och den första stora oljepalmsförsäljaren som antog NDPE-policyn.

Wilmar antog policyn "no deforestation, no peat, no exploitation" (NDPE) i december 2013. Gama Group har ingen sådan politik och fortsätter att skövla regnskog samtidigt som man bryter mot lokalbefolkningens rättigheter runtom i Indonesien. Enligt Greenpeaces rapport har Gama rensat över 21 500 hektar skog och torvmark – ett område som är dubbelt så stort som Paris – sedan Wilmars tillkännagav sin NDPE-politik.

Enligt Greenpeace borde de två företagen ses som ett företag.

Oljepalmsfrukterna skeppas längs med konstgjorda kanaler som byggts i samband med odlingarna. Bild: Andreas Staahl

Det här är ingen nyhet för Arfiyan Sargita.

– Vi har länge känt till Wilmars roll. I en intervju vi gjorde med plantageägaren för några år sedan bekräftades företagets ekonomiska intressen i området, säger han.

Liknande avslöjanden om RSPO-medlemmars inblandning i företag som fortsätter skövla regnskog har blivit vardag, samtidigt som fabrikslistorna kring de flesta stora RSPO-förmedlare av palmolja visar att bara en liten del av fabrikerna de handlar från är certifierade.

– Det spelar egentligen ingen roll om plantagen är RSPO-klassad eller inte. Palmoljan som produceras utanför certifierade plantager köps ändå upp av medlemmar av RSPO . Därför kan den negativa utvecklingen fortsätta, berättar Arfiyan.

Dåliga villkor för dagsanställda

Vi fortsätter längre in på plantageområdet. Där träffar jag Sarah, en plantagearbetare som inte vill uppge sitt riktiga namn av rädsla för ägaren.

Hon jobbar i en så kallad dagsanställning. Det innebär att om plantagen behöver tillfällig personal kommer en rekryterare, eller "dealer", till Segemai.

– Han kommer tidigt på morgonen och frågar vilka som vill ha arbete för dagen, berättar hon.

Sarah är städare och har som uppgift att göra rent kring palmerna och ska hinna städa upp kring 256 palmer under ett arbetspass. Det är ett tungt arbete och för att hinna blir klar under ett arbetspass är vilan minimal.

– Arbetet är resultatbaserat och om vi inte hinner nå målet för dagen halveras lönen, berättar hon.

– Vi skyndar oss så mycket vi kan eftersom det får stora konsekvenser för min familjs försörjning om jag inte hinner, fortsätter hon och berättar att hon ofta inte hinner med det hon förväntas.

– Det går helt enkelt inte, kraven är orimligt höga.

Men den tunga arbetsbördan är inte längre den största orsaken till att det är svårt att hinna bli klar i tid. Kobrorna som ägarna släpper ut på området är ett större hinder i arbetet. Kobrorna skyddar palmerna mot skadedjur. Ett effektivt vapen, men livsfarligt för arbetarna.

– Jag tar alltid med mig en kniv för att skydda mig, säger Sarah.

Tigrarnas plötsliga närvaro på plantagen ökar rädslan.

– Vi försöker hålla utkik så gott det går, men dyker de upp har man ingen chans.

För en vecka sedan sprang Sarah i panik efter att det rört sig i buskarna.

Årets tigerattacker har inte fått ägaren att ge dagsarbetarna extra skydd.

– En gång protesterade vi genom att sluta arbeta. Vi krävde att ägaren skulle ge oss bättre villkor, berättar hon och tar ett djupt andetag.

– Det var meningslöst, de sade bara att vi är här på egen risk och att om det inte passar hittar de andra som kan göra vårt jobb.

Det är svårt att ställa krav, lokalbefolkningen är beroende av plantagen och det gör att de inte har något annat val än att acceptera arbetsförhållandena och de osäkra dagsanställningarna.

Enligt RSPO:s principprogram är dagsanställning inte tillåtet. Certifieringen ska garantera drägliga arbetsförhållanden och kontrakt som inte kan utnyttjas av ägaren.

I en rapport år 2016 berättade Amnesty International att dagsanställningar är vanligt förekommande på plantager som både ägs av RSPO-medlemmar och köps av certifierade leverantörer.

Förhållandena har inte förbättrats sedan dess.

Oljepalmsfrukten. Bild: Andreas Staahl

Ett verktyg för industrin

I en nyligen publicerad rapport granskar ett antal miljöforskare från Australien och Indonesien RSPO:s resultat under de fjorton år som det existerat.

Rapporten går igenom hur effektivt certifikatet har varit. Det är dyster läsning.

De som har anslutit sig till certifieringen uppvisar i stort sett samma utbredda skövling, lika dåliga villkor för arbetarna och samma dramatiska minskning av antalet orangutanger som hos de företag som inte är medlemmar.

Men en sak skiljer och det är de ekonomiska fördelarna med att vara medlem.

Analysen visar en stark ekonomisk tillväxt för medlemmar då de successivt har kunnat höja priset på den certifierade palmoljan.

Rapportens kritik mot RSPO får också stöd av många andra miljöorganisationer och forskare.

Direktör Stefano Savi på RSPO menar att transparensen som systemet bygger på är orsaken till att svagheterna når offentligheten.

– Vi använder oss av ett offentligt klagomålssystem där vem som helst kan rapportera om oegentligheter kring våra medlemmar. Det gör att problem ofta kommer upp till ytan – vi är transparenta och det har sitt pris, säger han.

– Det är en utmaning att övervaka medlemmarna. Systemet har misslyckats tidigare och kommer att misslyckas igen, men svaret är inte att överge systemet utan att utveckla det, säger han.

För Nurvati saknar Stefanos ord betydelse. Tårarna längs hennes kinder symboliserar åratal av tomma löften. De cirka 850 euro hon fick i kompensation för makens död gick till begravningskostnaderna.

För Nurvati finns ingen hållbar palmolja, bara en industri som vägrar ta ansvar.

HBL besökte palmoljeplantager på Sumatra i Indonesien år 2014. Här kan du läsa reportaget:

Här skördas Indonesiens omstridda guld

Fakta

Superproduktiv palm

Oljepalmen, som ursprungligen härstammar från Västafrika, är världens i särklass mest produktiva oljeväxt.

Palmolja används framför allt i livsme­del och kosmetika, och i biobränslen. Oljan förekommer till exempel i produkter som margarin, tvål, choklad, chips och stearinljus. Ingrediensen ”vegetabiliskt fett” är ofta en synonym för palmolja. Restprodukter efter utvinningen av palmkärnolja från oljepalmsodlingarna används också i djurfoder.

Oljan finns i oljepalmens fruktkött och i fruktens kärna. Frukterna kokas och pressas för att utvinna oljan.

Palmen kan bära frukt redan 1,5 år efter att den planterats.

Efter att priset på gummi rasade har många sydostasiatiska gummiplantager gjorts om till oljepalmsodlingar.

Enorma arealer av världens mest artrika regnskogar har skövlats och ersatts av oljepalmsodlingar. Människor, djur och växtarter har trängts undan och fått kraftigt försämrade eller förstörda livsmiljöer.

Produktionen av palmolja uppgår till närmare 60 miljoner ton per år, varav mer än 85 procent produceras i Indonesien och Malaysia.

Oljepalmen är 4-9 gånger mer produktiv per ytenhet än till exempel raps och solros. Den är grön året runt och kräver mindre vatten, gödning och bekämpningsmedel än andra oljeväxter. Odlingen är arbetskrävande och skörd sker så ofta som var fjortonde dag.

I dag räknar man med att 4,5 miljoner människor enbart i Sydostasien får sin försörjning genom att odla oljepalm..

Konsumtionen av palmolja växer rekordsnabbt. En stor del av palmoljan som når Finland kommer ofta via ett annat EU-land.

Palmoljan har också negativa effekter på hälsan. När oljan hettas upp och raffineras uppstår giftiga ämnen som i djurförsök har gett njurskador och en förhöjd risk för cancer. EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet har varnat för en för stor konsumtion av livsmedel som innehåller palmolja.

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08