Distansskolan ett massivt misstag

Skolan har inte anpassat utbildningen till krisen, utan fortsatt med den raska takten och stora mängden arbete och prestationskrav.

Distansskolan har krossat eleverna mentalt, utan att förbättra coronasituationen. Trots detta vill man fortsätta på distans.

I början av december kom order att skicka andra stadiet i huvudstadsregionen på distans. Regeringens lösning var alltså att isolera högst ett par procent av populationen i huvudstadsregionen medan den överlägsna majoriteten skulle fortsätta som normalt. Ändå har antalet coronafall bland eleverna hållits praktiskt taget oförändrat.

Denna distansundervisning har dock lyckats att krossa elevernas psykiska hälsa och motivation för studerandet. Majoriteten av eleverna spenderar dag efter dag ensamma i ett mörkt rum framför en skärm där de måste delta i långvariga videomöten där man distraheras lätt, och lär sig lite. Sömntimmarna blir färre och stressen av massiva mängder skolarbete trycker på. Att vakna ett par minuter före skoldagen och sova igenom lektionerna är knappt något som ingår i läroplanen, men det har tyvärr blivit verkligheten för alltför många elever.

Före coronan rekommenderades det att elever avlägger högst en nätkurs eller tentamen åt gången, nu tvingas vi avlägga upp till sju kurser samtidigt på distans, medan vi hotas med att bli utkastade från kursen om vi missar tre videomöten som inte ens finns i våra kalendrar, så mycket för att skolorna skulle prioritera psykisk hälsa och välmående.

Linjen mellan hem och skola existerar inte och det känns som att veckan är en lång skoldag med veckoslutet som en matrast. Mängden kontakter som eleverna håller minskar ständigt och det rekommenderas att vi inte ser de få vänner som återstår. Det är inte förvånande att mängden rusmedel som brukas av ungdomen ökar då de inte finns något annat sätt att slippa den oavbrutna vardagen.

Tyvärr är det svårt att förstå varför vi anses vara problemet då köpcentrum och kontor fortsätter vara öppna och masktvång inte existerar i kollektivtrafiken. Jag anser att denna situation hanterats slarvigt av beslutsfattarna och att vi studerande bara kastats åt sidan fastän vi är landets framtid. Det har inte funnits någon tydlig kommunikation från myndigheterna, ingen ordentlig hjälp har erbjudits, och skolan har inte anpassat utbildningen till krisen, utan fortsatt med den raska takten och stora mängden arbete och prestationskrav.

Närundervisningen sägs börja i mars, fastän med hårda restriktioner. Tyvärr ökar coronafallen och hälsomyndigheterna förbereder ytterligare restriktioner som träffar andra stadiet först. Är det verkligen ett rättvist samhälle då de bestraffade är oskyldiga och saknar en röst i rättegången?

Walter Törnwall, Esbo

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning