Distans och intimitet i irländsk Tjechovtolkning

Likvärdiga skådespelare. Clara Simpson, Liam Carney och Breffni Holohan i Dead Centres uppsättning av Tjechovs ofullbordade ungdomspjäs Platonov.Bild: Pressbild

I Dead Centres Tjechovtolkning finns regissören hela tiden med i publikens öron.

Helsingfors festspel

Dead Centre: Chekhovs first play

Manus: Anton Tjechov, Ben Kidd och Bush Moukarzel.

Regi: Ben Kidd, Bush Moukarzel. Scenografi: Andrew Clancy, effekter: Grace O´Hara, ljusdesign: Stephen Dodd, ljuddesign: Jimmy Eadie, Kevin Gleeson, koreografi: Liv O´Donoghue. På scenen: Clara Simpson, Breffni Holohan, Kelly Campbell, Liam Carney, Andrew Bennett, Dylan Tighe.

Föreställning på Nationalteaterns stora scen 19.8.

Kärt barn har många namn och betraktas ofta med milt överseende. Så också Anton Tjechovs (1860–1904) första, ofullbordade pjäs: Platonov, Vildhonung, Faderlöshet. Tjechov skrev stycket när han var 18-19 år.

I den irländska teatergruppen Dead Centres uppsättning på Helsingfors festspel får publiken höra regissören Bush Moukarzels kommentarer till pjäsen i hörlurar genom hela föreställningen. Enligt egen utsaga beror det på att Dead Centre efter sin uppsättning för ett år sen kom underfund med att det finns brister i Tjechovs manus som man på det här sättet vill reparera.

Huvudpersonen Platonov är en lärare på landsbygden som mot egen vilja blir förförd av sina kvinnliga elever. Han har ingen förebild, och han kan inte heller vara en. Därför avvisas han från scenen. Platonovs och regissörernas undersökning i familjebandens samhälleliga, ekonomiska och känslomässiga samband går som en röd tråd genom föreställningen, men främst via bipersonernas repliker.

När man i Klockriketeaterns uppsättning av Morbror Vanja för några år sen kunde se regissören Andriy Zholdak väsa instruktioner till skådespelarna på scen, får man här höra Moukarzel tala direkt till oss. När till exempel läkaren Porfirij Semjonovitj (Liam Carney) tänder sin första cigarett, förklarar regissören att det kommer att rökas mycket i kväll. Rökningens skadliga effekter var inte kända på Tjechovs tid.

När husets värdinna Anna Petrovna (Clara Simpson) trött lutar huvudet mot bordet och viftar bort en mygga, hör vi dess envisa surr direkt i våra öron. Någonstans utanför villan sjunger fåglarna. Replikerna, sådana de uttalas på scen, blir lite avlägsna och förfrämligade.

Många paradoxer

Dead Centres drygt en timme långa föreställning Chekhovs first play utmärker sig genom de många paradoxer gruppen lyckas prestera på kort tid. Samtidigt som Andrew Clancys scenbild är utpräglat tvådimensionell och liksom "platt", konventionell och traditionell, finns här en motsättning och spänning mellan regissörens kommentarer och skådespelarnas repliker. Bakom alltsammans finns den historiska och biografiska bakgrunden till Tjechov och hans pjäser. Mycket av det ynglingen planterar ut, kommer att fullbordas senare: ledan och hållningslösheten, längtan ut, viljan att uppmärksamma och stöda kvinnan, läkarens kall.

Dead Centre har valt att först avlägsna huvudrollen Platonov, sedan ta in honom på ett lite gåtfullt sätt ur publiken. Greppet förstärker den effekt regissörens framträdande roll har, alla skådespelarprestationer blir likvärdiga, i samklang med den tvådimensionella scenbilden. Det är svårt att hålla distans till Moukarzel och hans roade och roande kommentarer, och egentligen borde man se den här uppsättningen två gånger, en gång med hörlurar och en gång utan.

Barbro Enckell-Grimm

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08