Disputation: Staten skulle tjäna kring 6 miljarder euro per år på att ta över rätten att skapa pengar

Patrizio Lainà disputerar om fördelar med att flytta över rätten att skapa pengar från bankerna till staten. Bild: SPT/Erik Sandström

Den globala ekonomin skulle bli stabilare om bankerna inte skulle få låna ut mer pengar än de har besparingar, säger ekonomen Patrizio Lainà som disputerar om så kallade fullreservbanker.

Patrizio Lainà ser en rad fördelar med att staten helt tar över rätten att "skapa" pengar. Finska staten kunde tjäna kring sex miljarder euro per år och det kunde uppstå en mängd nya kontotjänster om bankernas specialställning slopas.

– Bankerna kan skapa pengar ganska fritt och behöver endast ha en procent av sina insättningar som reserv. Finanskrisen visade hur känsligt systemet är, säger Lainà.

I dag kan banker låna ut mera pengar än vad de har, vilket Lainà beskriver som att skapa pengar. I sin doktorsavhandling undersöker Patrizio Lainà systemet där banker måste ha 100 procent reserver för insättningar. Lainà jobbar som ekonom vid Finlands Fackförbunds Centralorganisation, men säger att det inte är en fråga som går att lägga i ett ideologiskt fack.

– Nyliberalisten Milton Friedman förespråkade fullreserv för banker eftersom det blir möjligt att låta banker gå i konkurs och minskar behovet av regler.

En bank med 100 procent reserver för sina krediter kan gå i konkurs utan att problemen sprider sig till andra banker. Då kan bankerna inte längre lita på att skattebetalarna räddar bankerna, vilket skulle minska överdriven risktagning, säger Lainà.

– Vid finanskrisen var staternas ekonomi fortfarande i så gott skick att de klarade av att rädda bankerna. Men statsskulderna har bara ökat och det är möjligt att bankerna är för stora för att räddas vid nästa kris.

Centralbank, parlament eller guldmyntfot

Enligt Lainá skapades det nuvarande banksystemet på 1800-talet. I Storbritannien och USA lanserade olika banker sina egna sedlar, lånade ut för mycket, och när det ledde till problem stiftades lagar om att bankerna måste ha 100 procent av de lånade pengarna i reserv.

Bestämmelser gällde däremot bara kontanter, inte konton. Då började bankerna skapa mer pengar på kontona än de hade reserver och började använda kontotransaktioner och checkar i stället.

– Vi lever med samma system fortfarande, säger Lainà.

En möjlighet skulle vara att endast en obunden centralbank skulle kunna skapa pengar, ett annat alternativ vore att ge makten till riksdagen.

Finns det inte en risk för att politiker börjar trycka för mycket pengar för att öka sitt väljarstöd?

– Risken finns, men jag tror att människor är ganska medvetna om inflationen och de märker nog om deras köpkraft minskar, så det lyckas inte nödvändigtvis speciellt bra.

Lainà tror ändå inte att det är realistiskt att banksystemet skulle förnyas nu då det går bra för ekonomin. Han tror att det skulle krävas en stor kris för att hela systemet skulle göras om.

– Systemet borde prövas i liten skala i praktiken för att vi ska kunna få tydligare forskningsresultat kring effekterna, säger Lainà.

Schweiz förkastade förslaget

Den tionde juni hölls en folkomröstning i Schweiz om ett förbud för banker att skapa pengar. Kring tre fjärdedelar av befolkningen röstade mot förslaget som förkastades, efter att bland annat centralbanken SNB:s chef kallat det för ett onödigt och farligt experiment.

– Det finns inget stort problem som behöver lösas, en radikal förändring av hela det finansiella systemet skulle föra med sig stora risker, skriver SNB om förslaget.

Enligt centralbanken är det nuvarande systemet kundcentrerat, samtidigt som styrräntan fungerar bra för att garantera prisstabilitet, samtidigt som den styr räntenivån. Att slopa systemet skulle politisera penningpolitiken, minska förtroendet för valutan och göra systemet mer komplicerat.

– Ett självständigt pengasystem kan inte förhindra finansiella bubblor, skriver centralbanken.

Finns enklare sätt för staten att samla in pengar

Om staten behöver mer pengar så finns det enklare sätt att samla in dem, säger Karlo Kauko, rådgivare vid Finlands Banks avdelning för finansiell stabilitet och statistik. Kauko ser fullreservsystemet som teoretiskt intressant, men att det är svårt att säga hur en sådan reform skulle påverka den finansiella stabiliteten.

– Det är ytterst svårt att tro att staten skulle kunna skapa ett nettovärde på sex miljarder euro per år med högre reservkrav, säger Kauko.

Enligt Kauko skulle systemet göra det möjligt att beskatta banker och kunder genom nya regleringar, men det skulle inte skapa nettovärde. Eftersom inget land har genomfört reformen finns det ingen erfarenhet om möjliga konsekvenser.

– Förstås skulle det inte finnas traditionella bankrusningar, men å andra sidan har insättningsgarantisystemet i praktiken löst problemet för länge sedan. Här i Finland har vi inte haft bankrusningar på flera decennier.

Patrizio Lainà disputerar vid Helsingfors universitets statsvetenskapliga fakultet på lördag klockan 12. Hans avhandling har titeln Full-Reserve Banking – Separating Money Creation from Bank Lending.

En bank kan skapa depositioner i sitt eget kontosystem när den beviljar ett lån.

Det är frågan om en bokföringsåtgärd där banken bokför ett högre saldo på kundens konto, men samtidigt får banken en fordran på kunden.

Saldot på ett brukskonto är i sin tur kundens fordran som måste betalas ut när kunden vill det.

När pengar överförs till en annan bank måste banken betala till mottagarens bank med centralbankspengar, det vill säga insättningar i centralbanken.

Ingen affärsbank kan trycka sedlar eller skapa centralbankspengar.

Källa: Karlo Kauko, rådgivare vid Finlands Bank

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning