Dirty pictures i konstens finrum

Untitled. Tom of Finlands teckning från 1962. Bild: Jean Vong

Det känns rätt överraskande och otippat att en konstnär som närmast arbetade i och med en rätt smal subkultur som Tom of Finland, kan uppnå en så etablerad ställning på konstscenen som han gjort i dag.

Touko Laaksonens (1920–1991) konstverk uppträder i dag, förutom på de stora konstinstitutionerna, på allt från frimärken, handdukar, lakan till spelfilm och musikalscener. Vägen dit har givetvis varit lång och långt ifrån självklar. De stora utställningar som under de senaste åren visats både i Finland och internationellt har självklart bidragit till det och ibland behövs det ett slags erkännande och bekräftelse utifrån för at man hemma skall ta till sig något som kanske kan uppfattas som rätt kontroversiellt.

Tom of Finlands (bild-)värld är väl mycket långt den värld han också levde i. De homosexuella männens utagerande i en promiskuös, prestationsinriktad, objektifierande machokultur. Den har, trots de här uppenbara elementen ändå blivit en del av både kampen för jämlikhet, allas lika värde och för hbtq rättigheter. För att försöka förstå hur den här kopplingen fungerar krävs en hel del tankeövningar. Jag tror att de stolta, självmedvetna och självsäkra männen har betytt mycket för en utsatt minoritet som länge sjukdomsklassades och egentligen levde i ett slags olaglighetens gränsland.

En nytolkning med inhemskt perspektiv, kanske med ett inifrån perspektiv skulle sitta bra. Annars blir det lätt som att, på tryggt avstånd, iaktta aporna på Högholmen.

Under sin livstid var konstnären visserligen känd i de kretsar där de aktiviteter han avbildar var vardag, men han uppfattades nog av väldigt få som tillhörande den samtida konstscenen, åtminstone inte i Finland. Incitament till att granska honom ur ett sådant perspektiv kom även utifrån. Till de tidigaste texterna hör den i den nordiska konsttidskriften Siksi år 1985. Finlands serietecknares Pekka Puupää-pris 1990 och bidragen på utställningen samma år på Amos Andersons konstmuseum inledde den här processen när pornografiska (dirty pictures kallade konstnären själv bilderna) illustrationer bjöds in i konstens finrum. I dag finns de överallt, men symptomatiskt såg Touko Laaksonen inte själv det. Han avled 1991.

För att skydda sin konstnärliga kvarlåtenskap lät han under ett stort antal år småningom föra över hela sin skissamling och andra samlingar till USA och bildade där en stiftelse som i dag förvaltar både samling och upphovsrättigheterna. Det är i huvudsak ur den samlingen som de senast årens stora utställningar har sammanställts.

Den just nu Helsingfors-aktuella utställningen, som tidigare visats i New York, baserar sig också i huvudsak på den samlingen. Man kan tycka att det är synd att samlingen, som är en omistlig del av vårt kulturarv befinner sig så långt borta från Finland, men det här är ju ett sätt att få ta del av den, genom amerikanska ögon så att säga.

En nytolkning med inhemskt perspektiv, kanske med ett inifrån perspektiv skulle sitta bra. Annars blir det lätt som att, på tryggt avstånd, iaktta aporna på Högholmen.

Berndt Arell

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46