Dinosaurie tog stryk genom hela sitt liv – lurade Disneyfilm att ta till krusiduller

En konstnärs dramatisering av hur ROM 768 kan ha skadats så att dess hals blev krokig, vilket har föranlett uppfattningen att alla individer av arten hade krokig hals – en uppfattning som färsk forskning motbevisar. Bild: Queen's university Belfast

Paleopatologiska studier gör en sak klar: Det kan inte ha varit lätt att vara dinosaurie. Det ståtligaste skelett eftervärlden har av en Parasaurolophus visar att vi inte har insett hur mycket stryk den stackaren tog.

För hundra år sedan hittade paleontologen Levi Sternberg merparten av benen till en Parasaurolophus walkeri i Kanada. Det rekonstruerade dinosaurieskelettet ställdes ut och står fortfarande på museum i Ontario.

Under namnet ROM 768 har detta exemplar förbryllat experterna. De har haft en känsla av att något inte stämmer när de tittar på rekonstruktionen, att halsen och nacken är omotiverat krokiga.

Likaså har artister, som utifrån skelettet målat bilder av hur djuret kan ha sett ut, varit misstänksamma mot halsformen. Därför har Parasaurolophus sett olika ut i diverse filmroller. I Disneys Fantasia från 1940 fick en krusidull diskret dölja det krökta partiet på den annars smala halsen. I senare filmer har djuret fått en mer svanlik, men krökt hals.

Långt senare har man påträffat delvis mumifierade exemplar av samma art, och antagit att halsen måste ha varit både tjockare och rakare. Det har gjort halsformen hos ROM 768 till ett frågetecken, nästan också bokstavligt talat.

Därför beslutade sig Filippo Bertozzo, doktorand vid Queen's University i Belfast, för att studera skelettet närmare, och då framför allt de mystiska nackkotorna.

Olycksdrabbad tjockhals

Den paleopatologiska utredningen ger vid handen att vi i hundra års tid har feltolkat halsens form. Parasaurolophus hade definitivt en rätt tjock och rak hals tack vare starka nackmuskler. Feltolkningen beror på att ROM 768 inte är någon representativ individ för sin art, snarare tvärtom. Det i sin tur hänför sig till en olyckshändelse en dag för någonting mellan 83 och 70 miljoner år sedan.

"ROM 768 drabbades av svåra skador, antagligen i samband med en allvarlig olycka före sin död. Vi antar att ett tungt föremål, exempelvis ett träd, måste ha fallit över djuret, kanske i samband med en storm", säger Filippo Bertozzo i ett pressmeddelande.

En människa skulle ha mist livet i en sådan smäll, men inte en Parasaurolophus. Smällen antas ändå ha skadat den här individen allvarligt. Skadan har lett till en utskjutande överväxt av en av nackkotorna, och ett av ledbanden antas ha vuxit till sig för att kompensera för de förlorade musklerna.

Parasaurolophus walkeri var en växtätande dinosaurie med en kroppslängd på 7,5–10 meter, en vikt på 2,5 ton och med påfallande stort huvud. Skallens längd är 1,6 meter, inklusive den ihåliga kammen som kan ha fungerat som trumpethorn då individerna antas ha kommunicerat genom att tuta till varandra. Att exemplaret ROM 768 har krokig hals beror enligt vad man vet i dag på en olycka. Bild: Queen's university Belfast

"Den här slutsatsen möjliggör att vi kan rekonstruera den anatomiska strukturen. Nacken var stark och muskulös för att bära upp huvudet", säger Bertozzo.

Hans tidigare studier har visat att ornithopoderna – en grupp mellanstora till stora, växtätande dinosaurier inklusive arterna inom Parasaurolophus – var sårbara för hela hopen olyckor och sjukdomar. Och nu har hans team hittat flertalet på den stackars ROM 768. Det är inte bara nacken som har tagit stryk.

"Vi ser tecken på sönderslitna muskler och brutna ben i bäckenet, revbenen och ryggraden. Skadorna i munnen är av sådan art att de kan ha orsakats av att ett tungt föremål har fallit på den", säger Bertozzo.

Flera av de här skadorna hade ändå hunnit läka innan vår olycksdrabbade hjälte dog. Forskarna bedömer att ROM 768 levde i flera månader om inte år efter olyckan med det förmodade trädet. Det är inte konstigt eftersom ornithopoderna av allt att döma var bra på att återhämta sig från skador.

Queen's University understryker vikten av paleopatologisk forskning för att vi bättre ska förstå värdet av dinosauriernas livskvalitet och alla de hot de dagligen utsattes för i sin omgivning.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning