Tapani Brotherus och Pelle Heikkilä berättar varför krisen i Chile handlar om mycket mer än 30 pesos för en metrobiljett

Tapani Brotherus och Pelle Heikkilä betonar att missnöjet med biljettpriserna bara är droppen som fått bägaren att rinna över i Chilekrisen. Bild: Niklas Tallqvist

Höjda biljettpriser inom kollektivtrafiken utlöste massprotesterna i Chile som har urartat i våldsamma sammandrabbningar. Men krisens rötter är både bredare och djupare än så. Det framhåller diplomaten Tapani Brotherus, stationerad i Chile under militärkuppen 1973, och skådespelaren Pelle Heikkilä, som spelar Brotherus i den prisbelönta dramaserien Invisible Heroes.

Nyhetsbilderna av pansarfordon som sätts in mot demonstranter i Chiles huvudstad Santiago de senaste veckorna väcker många minnen hos den pensionerade diplomaten Tapani Brotherus.

– Déjà vu, var min första tanke. 1973 hade armén avloppsvatten i kanonerna man använde mot folket, säger Brotherus.

Han var stationerad i Chile som Finlands chargé d'affaires hösten 1973 när arméns överbefälhavare, general Augusto Pinochet, störtade den folkvalda socialistiska presidenten Salvador Allende i en blodig militärkupp, med CIA:s och den amerikanska presidenten Richard Nixons goda minne.

Pinochet införde en järnhård militärdiktatur där tiotusentals oliktänkande förföljdes, torterades, mördades eller försvann. På den finländska beskickningen kom den unga Tapani Brotherus och hans hustru Lysa Brotherus att spela hjälteroller i det fördolda då de – tvärtemot ukaserna från Helsingfors – tog emot politiska flyktingar och hjälpte dem lämna landet.

Insatsen för att hjälpa dem som flydde undan Pinochets dödspatruller skildrades nyligen i den prisbelönta dramaserien Invisible Heroes, med Pelle och Sophia Heikkilä i rollerna som Tapani och Lysa Brotherus.

Höga levnadskostnader

Med både färska och tidigare erfarenheter av det chilenska samhället i bagaget träffas Pelle Heikkilä och Tapani Brotherus i Helsingfors för att diskutera den dramatiska händelseutvecklingen de senaste dagarna.

– På ytan handlar missnöjet om dyrare biljettpriser inom kollektivtrafiken, men 30 pesos för en metrobiljett är bara droppen som fått bägaren att rinna över i ett djupt tudelat och ojämlikt samhälle, säger Heikkilä.

General Augusto Pinochet styrde Chile med järnhand 1973–1989. Bild: Arkiv/Wikimedia Commons

De strukturer som en stor del av den chilenska befolkningen revolterar mot härstammar enligt Heikkilä och Brotherus från Pinochets högerdiktatur som följde på militärkuppen.

– Pinochet öppnade dörrarna för marknadskrafterna att rycka in med full styrka, inspirerad av Milton Friedman och den nyliberala Chicagoskolan. Chiles ekonomi gick framåt, men det skapade ett fruset system där de rika blir rikare och de fattiga fattigare, säger Brotherus.

– Medellönen i Chile ligger i dag kring 480 euro i månaden, men samtidigt har man en nästan europeisk prisnivå där man till exempel måste sätta cirka 60 euro i månaden på att kunna ta sig till jobbet med metro. Det går inte ihop, och därför är folk ilskna och frustrerade, säger Heikkilä.

Fruset system

Pinochet tvingades lämna presidentposten då militärjuntan tillät en folkomröstning 1988. Men diktaturens arv lever kvar i form av grundmurade hierarkier.

– Jag blev chockerad över hur starkt Pinochet finns kvar i den chilenska vardagen. Grundlagen är från diktaturens tid, senatorer och borgmästare som utsågs under Pinochets tid sitter kvar. Över 70 procent av fiskerättigheterna vid Chiles tusentals kilometer långa kust ägs till exempel av sju familjer som fått rättigheterna under Pinochets tid, säger Heikkilä.

– Det är nästan omöjligt att göra en klassresa uppåt. Man räknar med att det tar minst sju generationer. Skolorna och hälsovården är i hög grad privatiserade. Den som har pengar kommer in var den vill, men regeringarna efter Pinochet har inte lyckats genomföra tillräckliga välfärdsåtgärder, säger Brotherus.

Samtidigt finns det en del av befolkningen som gynnades av Pinochets system och alltjämt ser honom som en hjälte. Chile har under de senaste decennierna upplevt en stadig tillväxt, men det är stor skillnad i hur den växande kakan fördelats.

Den mest välbärgade procenten av befolkningen satt 2017 på drygt en fjärdedel av landets rikedomar. Den rikaste tiondelen förfogade över två tredjedelar. Chile är det mest ojämlika samhället bland OECD-länderna, enligt ginikoefficienten som mäter inkomstklyftor.

Den tidigare diplomaten Tapani Brotherus (till vänster) och Pelle Heikkilä, som spelar Brotherus i tv-serien Invisible Heroes har båda tillbringat mycket tid i Chile. – Pinochet finns starkt kvar i den chilenska vardagen, säger Heikkilä. Bild: Niklas Tallqvist

Eskalerade snabbt

Chiles makthavare har ändå tagits på sängen av den plötsliga massrörelsen med krav på större social rättvisa. Högerpresidenten Sebastián Piñera är ingen anhängare av Pinochet, men regeringens åtgärder mot demonstranterna väckte traumatiska minnen från diktaturens tid.

Piñera gick ut och talade om att staten låg i "krig" mot en "mäktig fiende", sedan de inledande protesterna delvis urartat i bränder och plundring. Presidenten införde undantagstillstånd och nattliga utegångsförbud.

När videor på övervåld från militären dessutom började cirkulera växte ilskan. Över 20 personer har mist livet under oroligheterna, varav fem misstänks ha dödats direkt av militär eller polis, enligt Chiles människorättsinstitut.

– Arméerna i Sydamerika är inte utbildade för att föra krig mot utomstående motståndare, utan för att hålla det egna folket i schack, säger Tapani Brotherus.

Vattenkanoner används mot demonstranter i centrala Santiago på en bild tagen den 1 november. Över 20 personer har mist livet i sammandrabbningarna. Bild: Javier Torres/Lehtikuva-AFP

President Piñera har senare bytt strategi. Men löften om sociala reformer, en ombildning av regeringen och upphävande av undantagstillståndet har inte fått protesterna att avta. Utgången i dramat är oviss.

– Det kan antingen utmynna i en autokrati, eller i ett nytt samhällsavtal, säger Brotherus.

Finns det en risk för att armén övertar makten?

– Knappast. När Pinochet tog makten var regerandet mer enkelt än det är i dag, säger Brotherus.

– Men militären kan spela en stor roll, om någon till exempel vill ta risken och ställa sig på demonstranternas sida för att höja sitt eget anseende i de breda massornas ögon, säger Heikkilä.

Själv hoppas Heikkilä att demonstrationerna leder till förändringar som gör det chilenska samhället mer jämlikt.

– Jag hoppas demonstranterna inte ger upp, utan att Chile får en ny grundlag. Det är absurt att man lever under en grundlag som är en diktators verk.

På grund av det oroliga läget har Chile avsagt sig värdskapet för stillahavssamarbetet Apecs möte i november och klimatkonferensen COP25 i december.

– Man kommer säkert ändå att göra allt för att kunna stå värd för finalen i fotbollens Copa Libertadores i november, som planerat. Fotbollen väger tungt i Chile, säger Brotherus.

Tusentals demonstranter slöt upp i centrala Santiago i slutet av oktober. Bild: Pedro Ugarte/Lehtikuva-AFP

Inleddes den 18 oktober och pågår för fullt.

Den utlösande faktorn var en prisökning på kollektivtrafikavgifter. Men massdemonstrationerna har utvecklats till att handla om höga levnadskostnader i landet på ett mer allmänt plan.

Efter generalstrejk och upptrappade protester har president Sebastián Piñera ställt in FN:s klimatkonferens COP25 som skulle ha hållits i huvudstaden Santiago 2–13 december.

Presidenten har även sparkat en tredjedel av sin regering och utlovat flera sociala reformer – exempelvis höjda pensioner och lägre elkostnader. Men protesterna fortsätter.

Regeringens beslut att skicka ut militären på gatorna har bara eldat på protesterna.

Källa: TT-arkiv

Den 11 september 1973 störtades den socialistiske presidenten Salvador Allende av den chilenska militären under ledning av general Augusto Pinochet, med USA:s godkännande.

Flera amerikanska företag ägde mark- och mineralrättigheter i Chile. Nixonadministrationen befarade att dessa företag skulle förstatligas av Allendes regering.

Efter militärkuppen följde 17 år av militärdiktatur under Pinochet. Politiska partier förbjöds, tiotusentals politiskt och fackligt aktiva förföljdes, torterades, avrättades eller försvann.

Bland militärjuntans offer fanns aktivisten, poeten och sångaren Víctor Jara, som sköts ihjäl bara några dagar efter militärkuppen.

Augusto Pinochet tvingades lämna presidentposten 1989, efter att militärjuntan öppnat för demokratiska val. Han greps 1998 av Scotland Yard i London, på begäran av den spanske undersökningsdomaren Baltasar Garzón, för att ställas inför rätta för brott mot de mänskliga rättigheterna.

Men läkare ansåg honom vara alltför sjuk för rättegång och han tilläts återvända till Chile år 2000. Han avled 2006, 91 år gammal.

Källor: Nationalencyklopedin, TT, Wikipedia.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning