Digitaliseringen kan skapa ojämlikhet

Flera av de intervjuade kan inte använda digitala tjänster utan hjälp.

Enligt digitaliseringsbarometern 2017 har Finland de bästa förutsättningarna i världen för att dra nytta av digitaliseringsteknologin. I synnerhet ökade användningen av offentliga digitala tjänster klart jämfört med föregående år. Det är uppenbart att digitaliseringen av de offentliga tjänsterna går väldigt snabbt och det är inte lätt för alla att vara med i utvecklingen. Därför kan en ökad digitalisering resultera i en social ojämlikhet, om man inte reagerar med konkreta motåtgärder i god tid. Det behövs innovativa stödåtgärder för att göra det möjligt för utsatta människor att som medlemmar i samhället kunna delta också i det nya informationssamhället.

Enligt planen kommer social- och hälsovårdsreformen att öka på informationsteknologin inom sociala och hälsovårdstjänster. Eftersom de offentliga tjänsterna allt mer blir nätverkstjänster är det viktigt att se till att alla har samma tillgång till digitala tjänster. Speciellt för dem som har ett annat modersmål än finska eller svenska, de behöver riktade stöd för att använda tjänsterna.

Eftersom offentliga tjänster i stor utsträckning finns på nätet finns det risk för att vissa grupper av invandrare inte känner till sina rättigheter på grund av komplexiteten i systemet eller dåliga kunskaper om det digitala systemet, eller både och. Detta kan i sin tur leda till ett underutnyttjande av social trygghet, misslyckad integration och en ökad risk för fattigdom med långtgående effekter på hälsa och välbefinnande.

Vi inom det somaliska förbundet har gjort en undersökning om hur den första generationen av somaliska invandare använder offentliga digitala tjänster såsom FPA-tjänsten, migrationsverkets e-tjänst och nätbankstjänster. Resultaten var inte överraskande. Flera av de intervjuade kan inte använda digitala tjänster utan hjälp och de föredrar i stället att gå exempelvis till FPA-kontoren för att sköta sina ärenden över disk.

Bristen på it-färdigheter är ett huvudhinder för målgruppen att använda digitala tjänster. Andra faktorer är svaga kunskaper i finska hos den första generationens invandrare. Även om det finns ett ganska betydande antal personer bland den äldre invandrargenerationen som använder smarttelefoner saknas grunderna i hur man använder de färdiga applikationerna i telefonerna.

Å andra sidan, målgruppen är i allmänhet intresserad av att använda digitala tjänster om de skulle kunna använda dem utan att vara beroende av någon annan. Alla som deltog i undersökningen var överens att användningen av digitala tjänster underlättar vardagslivet och effektiverar livet.

Arshe Said ordförande för Finlands somaliska förbund och forskare vid Aalto-universitetet

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Att öka sin förmögenhet är en allemansrätt men få har en konkret plan

Mer läsning