Digitaliseringen förändrar språket

Bild: Ksf Media

En betydande del av lagstiftningen i Finland drivs framåt av digitaliseringen. Utvecklingen förankras i regeringsprogrammet från 2015 som starkt betonar digitaliseringen men inte landets tvåspråkighet. Denna obalans leder till reformer som inte beaktar de språkliga konsekvenserna.

Digitaliseringen är den fjärde industriella revolutionen, anser Klaus Schwab, grundaren av World Economic Forum, guldgrisklubben som samlar ekonomins och politikens dignitärer till toppmöten i schweiziska Davos. Och visst är det sant att digitaliseringen förändrar vårt sätt att arbeta, kommunicera och konsumera. Digitaliseringen utplånar arbetstillfällen men skapar också nya – förutsatt att företagen är innovativa och arbetsmarknaden flexibel.

En av digitaliseringens paradoxer är att de många nya lösningar som utvecklingen fört med sig inte verkar höja produktiviteten. Forskare och ekonomer försöker med klent resultat förklara varför automatiseringen, sakernas internet och den massiva datahanteringen (big data) inte nämnvärt ökat produktiviteten i USA eller Europa de senaste åren.

Digitaliseringen är ett fascinerande forskningsområde eftersom den leder till en genomgripande förändring av samhället. Hittills har man forskat främst i konsekvenserna för ekonomi, medier och arbetsmarknad. Men digitaliseringen sätter sina spår också på många andra områden. I språket, till exempel. Och då särskilt i ett minoritetsspråk, hur väl skyddade de språkliga rättigheterna än är i lagstiftningen.

Digitaliseringen kan stärka svenskan i Finland. Eller helt marginalisera den.

Min tes är att digitaliseringen vidgar vår uppfattning om världen samtidigt som modersmålet – minoritetens modersmål – blir sårbarare. Den här tesen leder jag i bevis i en rapport för Magma, "Det yttre trycket", som lanserades före årsskiftet. Den stora förändringen började redan med mobiltelefonens textmeddelanden som banade väg för korta, stympade meningar. Sedan spreds utvecklingen till de sociala medierna där språket ofta är slarvigt och innehåller fler engelska eller finska ord än man skulle strö in i en traditionell, tryckt text.

En dramatisk förändring ägde rum när det tryckta ordet, framför allt papperstidningen, förlorade sin centrala roll i nyhetsförmedlingen och nätet tog över. Jämförande europeiska undersökningar visar att finlandssvenskarna oftare än många andra språkminoriteter i Europa söker sig till majoritetsspråkets nyhetssajter eller engelskspråkiga källor på nätet. Ytterst få tvåspråkiga ungdomar i södra Finland prioriterar nyhetssajter på svenska.

Goda språkkunskaper ger de unga tillgång till en myriad av intressanta källor, men om de svenska glöms bort eller inte känns attraktiva uppstår en språkmässig sårbarhet särskilt i södra Finland.

Men det här är egentligen ingen nyhet, det har vi vetat i några år.

Det nya är att en betydande del av lagstiftningen i Finland just nu drivs framåt av digitaliseringen, vilket indirekt får språkliga konsekvenser. Utvecklingen förankras i regeringsprogrammet från 2015 som starkt betonar digitaliseringen men inte landets tvåspråkighet. Denna obalans leder till lagar och reformer som inte beaktar de språkliga konsekvenserna. Vårdreformen är ett exempel, också om den har föga med digitaliseringen att göra.

Många reformer initierades av tidigare regeringar och förs nu i mål. Den nya bibliotekslagen trädde i kraft vid årsskiftet och motiveras bland annat med de digitala drivkrafterna. Ännu intressantare i ett språkligt perspektiv är den nya läroplanen för skolan som började tillämpas på klasserna 1-6 i höstas. Den betonar särskilt de nya verktyg som digitaliseringen erbjuder.

Ambitionerna är goda. Läroplanen ska främja en mångsidig kompetens, hjälpa eleverna att se helheter, stärka förmågan till problemlösning och lära eleverna förhålla sig kritiskt till olika källor. Det sistnämnda är livsviktigt i en digital era när utbudet av information är oändligt och lögner blir till fakta på nätet.

Däremot ägnar läroplanen ingen större uppmärksamhet åt digitaliseringens inverkan på språkbruket. Det borde den göra i en tid när webben är de ungas kombinerade nyhetskanal, kommunikationsforum och uppslagsverk. Här blir lärarnas roll central: De kan hjälpa eleverna att hitta intressanta svenskspråkiga källor på webben. Det finns mycket att lära om samhället; om vårdreformer, privatisering, arbetsmarknad och invandring i Sverige och de andra nordiska länderna.

Om svenskspråkiga eller tvåspråkiga finländare huvudsakligen tyr sig till finsk- och engelskspråkiga sajter blir det svenska språket torftigt. Det blir allt svårare att diskutera aktuella fenomen på en god svenska. En sådan utarmning av svenskan bär regeringen inte ansvar för, utan den är en angelägenhet för oss alla som värnar om svenskan i Finland.

"Digitalisering är ett genomgripande tema i regeringens strategi", heter det i regeringsprogrammet och vi upplever just nu flera reformer som siktar till att effektivera byråkratin och spara kostnader. Vi medborgare ska i allt högre grad kommunicera med stat och kommun på nätet, via webbsajter som suomi.fi. När webbtjänster, anvisningar och formulär görs på svenska finns risken att myndigheterna gör direkta översättningar i stället för att anpassa materialet till svenska behov. Ju större tidspressen är, desto oftare saknas information som är viktig just för svenskspråkiga medborgare.

Det går att ge respons på vissa sajter, såsom suomi.fi – också på svenska. Vi kan alltså rapportera brister så snart vi upptäcker dem. Och hoppas att de rättas till.

Digitaliseringen ger tillgång till nya, värdefulla informationskällor för de språkkunniga. Den vidgar världen, och det är positivt. Men man får inte glömma några av digitaliseringens centrala drivkrafter. Digitaliseringen ger innovativa företag nya affärsmöjligheter. Och den ger skuldtyngda stater och ekonomiskt pressade kommuner en möjlighet att spara kostnader.

Kostnadsjakten är intensiv just nu. Den blir intensivare. Därför måste en språklig minoritet vara på sin vakt så att inte språket offras på kostnadseffektivitetens altare.

Rapporten "Det yttre trycket" är fritt tillgänglig på magma.fi

Björn Sundell fri publicist, ekonom och tidigare ledarskribent vid HBL

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning