Digitaliseringen av vården ställer nya frågor

När medellivslängden ökar i Finland så ökar också vårdbehoven. En del av lösningen är en snabbare digitalisering, samtidigt som den mänskliga kontakten fortsatt kommer att ha stor betydelse. Hur ska den balansen utformas?

Barn som föds i Finland lever allt längre. På hundra år har medellivslängden ökat med över trettio år och 2030 beräknas finländska män leva 81 år i snitt, enligt en studie i forskningstidskriften The Lancet. I samma studie framkommer att flickor födda i Finland vid samma tidpunkt beräknas leva i drygt 88 år.

Det är naturligtvis mycket glädjande att den finska befolkningen kan se fram mot ett allt längre liv, men det finns, om inte en baksida, så i alla fall en stor utmaning. Vården. I takt med att vi blir allt äldre blir vi också allt mer vårdkrävande, samtidigt som vården får svårare att hitta personal. En del av lösningen på detta problem heter digitalisering.

Vårdens digitalisering har pågått i decennier, dock med tämligen blandat resultat. De flesta satsningar har levererat det förväntade, men då och då har det skett rätt stora misslyckanden. Därför är många inom vårdsektorn kluvna inför den våg att nya it-system som väntas komma när artificiell intelligens, AI, blir en del av vardagen inom allt fler områden. Det är inte heller konstigt att det råder delade meningar även inom forskarvärlden om it-satsningarnas förträfflighet. Så till exempel konstaterar en rapport från Jyväskylä universitet att man skulle kunna dra ned vårdkostnaderna med totalt 2,5 miljarder euro fram till slutet av år 2028 genom att slå samman, förenkla och förnya olika it-system och utveckla digitaliseringen med mjukvarurobotar, det vill säga dataprogram med AI, smarta sensorer, 5G-teknik, blockkedjor. Men forskare på Statens ekonomiska forskningscentral, Vatt, är inte imponerade och menar att antagandena om kostnadsminskningarna är orealistiska och för optimistiska. De flesta it-system i vården blir dyrare än beräknat, inte minst för att de med tiden behöver användas annorlunda än vad som var tänkt från början.

Trots den avvaktan som finns såväl inom vården som hos externa experter pekar det mesta ändå på en accelererande användning av olika digitala system och hjälpmedel, i takt med den åldrande befolkningens ökande behov och vårdens svårigheter att hitta tillräckligt med personal. Den snabba teknikutvecklingen erbjuder också såväl bättre lösningar på gamla problem som helt nya lösningar på tidigare olösliga problem.

Ett exempel är den teknik som kan visualisera patientdata i form av 3D-modeller, som testas i Åbo och Helsingfors. Tidigare fick läkarna studera mängder med tvådimensionella bilder från till exempel en magnetkamera, men dessa kan nu omvandlas till en 3D-modell som läkaren kan analysera med VR-glasögon, där man enbart går in i en datorverklighet, eller som ett hologram med AR-glasögon, där glasögon förstärker verkligheten med hjälp av databilder.

Ett annat exempel på VR-glasögon i vården är Folkhälsans försök att utveckla VR-spel för äldre, där målsättningen är att få användarna att röra sig mer. I ett spel går spelaren ut i en virtuell skog, fäller virke, lastar det på en vagn och kör till en verkstad. Alla momenten innebär att den äldre rör på sig genom att stiga upp, sträcker sig nedåt, plockar upp saker och så vidare.

Även i Sverige används VR i äldrevården. Så till exempel har boende på kommunens äldreboende i Södertälje fått testa VR för att muntra upp i vardagen. Här handlar det inte så mycket om att röra på sig som att förbättra de äldres välmående, göra vardagen lite roligare och göra dem mer mottagliga för ny teknik. Man har fått testa på att ge sig ut på utflykter i en virtuell värld. I stället för att till exempel ta sig till Skansen på Djurgården i Stockholm har Skansen kommit till äldreboendet.

AI gör även sitt intåg på bred front i olika vårdmoment på sjukhusen. Barnkliniken i Helsingfors till exempel tar hjälp av IBM:s kognitiva superdator Watson för att bland annat förebygga blodförgiftning hos för tidigt födda spädbarn. Man skulle kunna säga att Watson blivit symbolen för den datorstödda vårdens möjligheter alltsedan datorn 2016 användes för att diagnostisera en japansk kvinna som led av en svår sjukdom, som de "mänskliga" läkarna gått bet på. Datorn analyserade snabbt runt 20 miljoner onkologiska studier, och lyckades korrekt identifiera en mycket ovanlig form av leukemi. Kvinnan överlevde.

Om Watson står för bilden av den avancerade vårddigitaliseringens möjlighet ger nätläkarna ett ansikte åt den digitala vardagsvården. I Sverige, med vårdens extremt stora problem med tillgängligheten, har utvecklingen varit näst intill explosionsartad. Den totala kostnaden för privata nätläkarbesök i Sverige 2016 var cirka 3,5 miljoner euro som ett år senare vuxit till cirka 15 miljoner euro, en siffra som är ännu högre i år.

Åsikterna går minst sagt isär när det gäller dessa digitala läkares verksamhet, från att de stjäl tid och resurser från de verkligt vårdbehövande till att det äntligen finns ett vårdsystem som är anpassat till framför allt storstadsbornas livspussel och inte lever kvar i 1900-talets planekonomi.

I Finland är utvecklingen inte lika dramatisk, men det finns intressanta exempel även här. Ett sådant är Studenthälsans pilotprojekt i sex olika verksamhetsorter, där man satsar på läkarbesök via videosamtal. Något som skiljer försöket åt från nätläkarna är att man inte sitter hemma utan går till Studenthälsans lokaler, där en hälsovårdare finns på plats och hjälper till med undersökningen efter videoläkarens instruktioner. Det är inte heller en slump att Studenthälsan är projektansvarig, eftersom den unga generationen verkar ha lättare att bejaka digital vård.

Studenthälsans pilotprojekt för tankarna vidare till nästa digitalvårdsnivå, som redan är verklighet i Kina. Det är de obemannade medicinklinikerna som mycket snabbt dyker upp på arbetsplatser, i shoppingcenter eller på järnvägsstationer runtom i landet. Dessa en minuters-kliniker rymmer, på bara tre kvadratmeter, en nästan komplett läkarstation. De är bemannade av en AI-läkare, det vill säga en algoritm, som följer ett strukturerat frågebatteri som besökaren får svara på. Därefter föreslår AI-läkaren en diagnos som, än så länge, bekräftas av en mänsklig läkare som finns på distans.

Till sitt förfogande har AI-läkaren medicinska uppgifter från över 300 miljoner tidigare läkarbesök hos Ping An Good Doctor, som äger klinikerna och som har över 230 miljoner användare. När det blir dags för att skriva ut ett recept har en minuters-klinikerna över 100 av de vanligaste förekommande läkemedlen i lager och övriga kan beställa med leverans inom en timme.

Den kinesiska varianten av läkarbesök känns än så länge rätt avlägsen, men pekar ändå på något väsentligt: Vad händer med jobben i sjukvården när AI blivit vardagsverklighet? I en undersökning för något år sedan framkom att 70 procent av vårdpersonalen i Finland anser att robotar behövs i vården, men då för att utföra tunga och farliga arbeten. Att komplettera eller rentav ersätta diagnospersonal var det nog inte så många som tänkte på. Vad som talar för ett fortsatt behov av människan i vården är den mänskliga kontakten – AI får gärna ställa träffsäkrare diagnoser, men den som ska förklara behöver vara en människa av kött och blod.

Läs mer

Kinesiska vårdkliniker:

https://en.prnasia.com/releases/apac/the-first-unmanned-clinic-reveals-itself-in-wuzhen-ping-an-good-doctor-uses-ai-technology-to-empower-a-healthy-city-228380.shtml?utm_campaign=Innovation%20of%20the%20Day%20&utm_source=hs_email&utm_medium=email&utm_content=67785973&_hsenc=p2ANqtz-_G7GVPiGDkgkVD58poIZ_QeDcAn_B541aby5lTEVCG97tbQRsqa1ZCcmMiH9JldjMhVlxMwOejdVGNvGm-yexqhONqfQ&_hsmi=67785973

Studenthälsans försök:

https://svenska.yle.fi/artikel/2018/11/08/lakaren-i-uleaborg-och-patienten-i-vasa-studenthalsan-satsar-pa-lakarbesok-via

Folkhälsans VR-försök:

https://svenska.yle.fi/artikel/2018/06/04/folkhalsan-satsar-pa-virtuell-verklighet-i-aldringsvarden-aldre-ska-fa-plocka

Rapporten från Jyväskylä universitet (på finska):

https://www.jyu.fi/it/fi/tutkimus/julkaisut/tekes-raportteja/sote_toimintojen_tehostaminen_verkkojulkaisu.pdf

Yles artikel om rapporten från Jyväskylä universitet:

https://svenska.yle.fi/artikel/2018/06/12/rapport-it-och-artificiell-intelligens-kan-minska-pa-kostnaderna-inom-varden-med

Bengt Wahlström svensk civilekonom, omvärldsanalytiker och författare med framtidsfrågor som specialitet

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning