Digitala läromedel ska vara innovativa – "Bara text räcker inte"

Alla skolor har inte tillräckligt med apparater och den fortbildning som lärarna behöver finns inte alltid tillgänglig. Bild: Roni Rekomaa

Någon typ av extra inspiration ska ingå i materialet, till exempel att kunskapen ingår i någon typ av spel.

Text på en ruta duger inte som digitalt läromedel i finländska skolor.

– Kvalitén ökar hela tiden. Vi har lyckligtvis kommit bort från tanken om att flytta printböcker till skärmen på en Ipad, säger Elli Luukkainen som leder Finlands gymnasistförbund.

I vissa digitala läroböcker för gymnasiet finns animationer för hur matematiska problem går att lösa. Den som har starka visuella färdigheter lär sig ofta snabbare via animationerna än genom att bara läsa en statisk bok.

Luukkainen uppger att gymnasieelever sällan gett någon negativ feedback om digitala läromedel. Skatten på digitala böcker är högre än på tryckta böcker, men det är inget som går att jämföra rakt av.

– För tillfället blir en digital lärobok med 48 månaders bruksrätt aningen billigare än en pappersbok, säger Luukkainen.

Det går också att betala för sex månader, men eftersom många vill ha kvar boken fram till studentskrivningarna är det sällan något bra alternativ.

Gymnasier framåt

Teuvo Sankila, som är ansvarig för läromedelsutgivningen på förlaget Otava, uppger att gymnasierna ligger flera steg före grundskolan i digitaliseringen.

– I gymnasiet tar man nu i bruk andra generationens digitala läroböcker, som för den studerandes räkning samlar in information om vilken nivå kunskapen nått, säger Sankila.

I grundskolan är skillnaderna stora mellan skolorna och beror mycket på vilken approach enskilda rektorer och lärare har.

– I vissa kommuner rör man sig mot helt digitala skolor, medan man i andra bara börjat pröva på digitala böcker, säger Sankila.

Han betonar att inga digitala läromedel kan ersätta en bra lärare och att målet inte är att digitalisera allt. Nästa stora steg är att ta fram digitalt material som går att anpassa enligt enskilda elevers nivå.

– Om den första uppgiften är för svår kan eleven få en lättare version och gå vidare till nästa nivå när det känns bra.

Uppgifter i spelform och tydliga belöningar för rätta svar blir allt vanligare i digitala läromedel för de yngsta eleverna. De koncepten utnyttjas bland annat i engelska.

Praktiska problem

Trots att de digitala läromedlen utvecklas snabbt lär det gå fortsatt trögt att sprida dem till alla skolor i landet. Heljä Misukka på Undervisningssektorns fackorganisation uppger att det finns många rent praktiska problem.

– Alla skolor har inte tillräckligt med apparater och den fortbildning som lärarna behöver finns inte alltid tillgänglig, säger Misukka.

Nätkontakten i vissa skolbyggnader är också bristfällig. Om alltför många elever använder internet samtidigt kan det uppstå problem.

Enligt Misukka är det ganska vanligt att lärare själv skapar digitalt material. I sådana fall borde de få betalt för om andra lärare använder materialet. Upphovsrättsproblem är inte heller uteslutna. Skolorna har sällan några riktade anslag för digitala projekt. Många lärare befarar att alla elever i framtiden får någon typ av dator, men att planerna för hur de ska användas samtidigt är bristfälliga. Det viktigaste är att göra en pedagogisk bedömning av vilken form av inlärning som passar bäst i varje enskild situation.

– Digitala läroböcker måste vara interaktiva och ge stimulans. De måste tillföra något nytt i undervisningen för att vara värda skolornas ekonomiska satsningar, säger Misukka.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Lahtismuseer erbjuder guldkantade skidminnen och radio- och tv-nostalgi

Mer läsning