Digital sockervadd

Skandalerna kring sociala medier har avlöst varandra, men alla substantiella åtgärder har uteblivit. Bild: Lionel Bonaventure / AFP-Lehtikuva

Webben kryllar av musfällor rustade med "gratis" ostbitar. Spelet heter rovdrift. Högst upp i näringskedjan finns sociala medier – tillsammans med spelbolag som Veikkaus. Offren för detta hänsynslösa utnyttjande är socioekonomiskt utsatta – och barn.

Första silen är gratis, snart är en ny generation på kroken. Langarprincipen gäller Tiktok, Snapchat och Instagram, som riktar sin digitala sockervadd till barn. Nyss pausade dock Facebook planerna på en skräddarsydd version av Instagram för barn och unga under 13 år. Denna pr-manöver kom lagom inför en utfrågning i amerikanska kongressen.

Facebook beskriver personer under 13 som en "värdefull men outnyttjad publik" i läckta strategidokument som Wall Street Journal tagit del av. Speciellt intressanta är "tweenies", alltså tonårswannabes som imiterar ungdomars livsstil även om de ännu inte inlett puberteten. De är nyfikna på vuxenvärlden, men fortfarande små, även om de lyckas dölja det väl.

Just i denna ålder är det otroligt viktigt att passa in och vara "som alla andra". Gruppen är extremt exponerad för internet, och mottaglig för diverse budskap. Vem vill inte sätta klorna i en kommersiellt superintressant grupp vars åsikter och livsstil är formbara? Så resonerar även sociala medier. Målet är att så tidigt som möjligt skapa en beroendeframkallande, vardaglig rutin som resulterar i allt större doser. Sociala medier erbjuder flera fördelar, som umgänge och inspiration. Men är det sunt att bedöma minderåriga – eller vuxna för den delen – med tummen upp eller tummen ner? Åtminstone är det lönsamt.

Nyss startade Veikkaus spelautomater runtom i Finland igen efter att ha varit stängda under pandemin. Det är åter möjligt att spela i kaféer, restauranger, butiker, krogar, bensinmackar och spelhallar. I två år har Veikkaus utsatts för ett offentligt stålbad, inför den gryende insikten att systemet de facto innebär indirekt brandskatt på låginkomsttagare. I veckan överlämnade regeringen en proposition med kosmetiska uppdateringar av lotterilagen till riksdagen. Trots förslag på diverse metoder för att få bukt med spelproblem duckar beslutsfattarna för det mest uppenbara: att strypa tillgängligheten genom att begränsa placeringen av automaterna.

Pandemin blev ett oplanerat samhällsexperiment. Sedan Veikkaus automater slocknade våren 2020 har spelberoende mått bättre och spelandet minskat, rapporterar diverse stödtjänster. Nu riskerar de seriöst spelberoende igen återfall varje gång de uträttar sina dagliga ärenden eller handlar mat. Politikerna pratar vackert om "ansvarsfull spelpolitik" men vill inte ta steget fullt ut. Här råder öppet mål för satir: varför inte förlägga spelautomaterna till bankkontoren i stället: de är ju glest utplacerade och har obekväma öppettider?

Sociala medier bygger på exakt samma mekanismer som hasardspel. Det gäller att programmera hjärnan så att den belönas med regelbundna dopaminkickar. Just därför finns funktioner som Instagram Stories, eller oändlig skroll, där nytt innehåll kontinuerligt laddas in i ett evigt flöde. Dessa utstuderade knep är till för att utnyttja sårbarheter i det mänskliga psyket, för att maximera den tid och uppmärksamhet vi febrilt plöjer ner i våra pekskärmar.

Den sociala människan känner stress, oro och rädsla för att något ska gå denne förbi. Impulsen sitter djupt. Även reklamindustrin tutar ut skrikiga rabattprocenter, "exklusiva" eller tidsbegränsade erbjudanden. Manipulationen är optimerad in i minsta detalj. Missa inte tillfället, agera genast! Alla tiders jättepott i Lotto – eller inlägg i sociala medier som raderas inom utsatt tid.

Facebook betraktar rentav 0–4-åringar som ett potentiellt kundsegment, och försvarar sig med att minderåriga hursomhelst registrerar under falsk ålder. Hur är det då ställt med bolagets vilja att övervaka de egna reglerna?

Ett kritiskt skede äger rum då barnet får sin första smarttelefon – och utsätts för reklamflöden samt redigerade bilder. Finland sticker ut ur mängden, här tilldelas synnerligen unga barn smartmobiler. Samtidigt rapporteras hur grooming och sugardejting – åldersmässigt asymmetriska sexuella relationer – söker sig till nya arenor som Instagram, Snapchat och Tiktok. Där kan vuxna utnyttja minderåriga via bekräftelse, mutor, utpressning eller hot. Hur involverade är barnens föräldrar – är de måhända uppslukade av att spegla sin egen narcissism i internets dunkla vatten?

Skandalerna kring sociala medier har avlöst varandra, men alla substantiella åtgärder har uteblivit. Webben saknar hastighetsbegränsningar, säkerhetsbälten, krockkuddar och körprov – bildligt talat. En obekväm fråga: hur mycket skärmtid klockade du själv in i går?

Torsten Fagerholm är ledarskribent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning