Digital mapp ska underlätta skolarbetet

Kommunicerar på olika sätt. Andraårsstuderandena Erkka Toikkanen och Albert Adlercreutz kommunicerar med lärarna Joel Gräfnings och Cecilia Calais-Granö både ansikte mot ansikte och elektroniskt. I företagarkursen blir det senare särskilt viktigt, då de studerande får klara sig helt utan lektioner under vårterminen. Bild: Leif Weckström

I Tölö gymnasium används datorn på nästan varje lektion. Då materialet finns samlat elektroniskt är det inte så farligt om man glömmer böcker eller papper hemma. Men alla är inte lika övertygade.

Det är inte vilken dag som helst då HBL besöker Tölö gymnasium: företaget Stabil Furniture som skapats av andraårsstuderandena Erkka Toikkanen och Albert Adlercreutz under kursen för ungt företagande ska ut på webben till allas beskådande. Kvällen innan har Adlercreutz jobbat sex timmar med hemsidan. Prototyperna – en pall och två ljusstakar – står i ett av klassrummen, www.stabilfurniture.com är redo för besökare.

– Kursen räcker hela läsåret, och tanken är att företagen också ska få en omsättning. I slutet av läsåret avvecklas sedan företagen och ägarna, alltså eleverna, får ut sin förtjänst, förklarar läraren i bildkonst och media Joel Gräfnings.

Gräfnings är en av de utvecklingslärare som ska få fart på förändringen då Helsingfors tar i bruk nya undervisnings- och inlärningsmetoder. I cirka 70 av stadens skolor pågår försök med bland annat helhetsskapande undervisning, pulpetlös skola, skola utan böcker, e-portfolioskolor och andra skolspecifika projekt.

I de svenska skolorna har man ännu inte tagit stadens eget e-portfolioprogram i bruk, men i Tölö gymnasium har själva tanken om en elektronisk portfolio och utvidgade lärmiljöer varit på agendan sedan i fjol. Kursen i företagande är spjutspetsen då det gäller portfoliotänkandet. Det handlar om att eleverna ska kunna samla sitt material i en elektronisk mapp för att såväl eleven som läraren lättare ska kunna följa inlärningsprocessen. Får stadens tjänstemän som de vill ska portfolion i framtiden stå för minst halva bedömningsgrunden.

– Den här kursen har en timme närstudier varannan vecka under hösten och under våren fortsätter den helt utan vanliga lektioner. Då är det extra viktigt att vi har ett bra system för att kommunicera och följa arbetet, så att vi kan hjälpa då det behövs, säger Gräfnings, som håller kursen tillsammans med biologi- och geografiläraren Cecilia Calais-Granö.

Kommunicerar digitalt

Skolan använder sig av Office 365 och olika funktioner inom tjänsten där man kan samla och dela anteckningar, bilder och annat material. I det interna verktyget Yammer kan elever och lärare starta egna sidor, ladda upp material och kommentera och diskutera – ungefär som på Facebook. Alla system kommunicerar med varandra.

– Verktygen används också i andra kurser än företagarkursen som ett sätt att dela material, men då man ses ofta är de inte lika centrala, säger Calais-Granö.

Adlercreutz tycker att de digitala hjälpmedlen underlättar.

– Då man har allt material samlat digitalt behöver man egentligen bara datorn. Eller har jag inte den med mig kan jag göra uppgifter på min telefon. Eller hitta mitt material på en annan dator för den delen. Och om det är något jag behöver hjälp med kan jag skicka en fråga till läraren över nätet.

Den digitala tekniken gör arbetet smidigare.

– Men man är förstås hemskt beroende av att servrar och nätverk fungerar. Jag har ganska många gånger förlorat mitt arbete då nätuppkopplingen brustit, säger Adlercreutz.

Diskussionerna och språket blir annorlunda digitalt – mer kortfattade och fulla av förkortade ord.Erkka Toikkanen, studerande vid Tölö gymnasium

Tudelat

I Tölö gymnasium används datorn på nästan varje lektion.

– Det sitter ganska bra nu, men jag skulle inte önska mer dator på lektionerna. Det får inte bli för mycket heller – jag är en ganska social person som gillar att diskutera, och det gör vi rätt mycket på humanekologiska linjen. Men diskussionerna och språket blir annorlunda digitalt – mer kortfattade och fulla av förkortade ord. Jag skulle kanske önska lite mer interaktion utanför det digitala, säger Toikkanen.

Enligt Toikkanen är digitaliseringen något som delar såväl lärarna som eleverna.

– Det är ganska tudelat just nu. En del vill gärna använda datorer i undervisningen och inlärningen, medan andra hellre använder papper och penna.

Tanken om portfolioarbete och att läraren kontinuerligt kan följa och bedöma vad eleven gör väcker lite blandade känslor. Möjligheten att få stöd då det behövs är bra, men:

– Visst kan det hända att det kan kännas lite stressigt, säger Toikkanen.

– Men det kan också sporra. Då man vet att det syns att man faktiskt gör någonting kan det hända att man försöker mer, säger Adlercreutz.

– Det är inte meningen att vi ska kika över axeln hela tiden, utan stödja. Man kan ju också välja vad man lägger ut på till exempel Yammern, säger Gräfnings.

Dessutom:

– Vi diskuterar nog mycket under lektionerna fortfarande, och det är vanligt att elever föredrar att anteckna med papper och penna. Det beror på vad man gör. Jag har alltid datorn närvarande, men den är inte alltid det verktyg som vi använder, säger Calais-Granö.

I Helsingfors ska ett sjuttiotal skolor vara piloter för de nya undervisningsmetoder som tas i bruk i och med digitaliseringen och den nya läroplanen.

Av de svenska skolorna är Staffansby, Degerö och Kottby/Månsas lågstadieskolor och Zacharias Topeliusskolan försöksskolor inom helhetsskapande undervisning.

Åshöjdens och Botby grundskolor och Nordsjö lågstadieskola är försöksskolor för den pulpetfria skolan.

Grundskolan Norsen är en av 25 skolor som satsar på en egen innovation. Norsen utvecklar en egen skolapp för elever och lärare.

Tölö gymnasiums egen innovation handlar om att utvidga lärmiljöerna under temat "Spräng klassrummets gränser".

Dessutom finns försök med skolor utan skolböcker och e-portfolioskolor, men bland de här finns inga svenskspråkiga försöksskolor med.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

6 saker att tänka på när du jämför lån

Mer läsning