Dialog behövs mellan Europa och Ryssland – inte konfrontation

Bild: Wilfred Hildonen

En militär konflikt i Östersjöregionen skulle sannolikt leda till att 90 miljoner människors liv i nio länder (inklusive Ryssland) skulle kollapsa.

Hänvisande till HBL-artikeln (6.11) "Rysk digitalisering är ingen riktig modernisering" instämmer jag som rysk medborgare i tidigare statsminister Esko Ahos uttalande att Ryssland är i behov av modernisering med fokus på Europa. Jag vill dock framhäva att detta inte kan uppnås utan starka institutioner och ett samhälle baserat på rättsstatsprincipen och rättssäkerhet.

Ryssland har varit en del av den europeiska civilisationen i mer än 300 år, ända sedan Peter den stores tid. Trots alla politiska omvälvningar har våra kulturer under denna tid påverkats ömsesidigt inom olika områden. I dag är vi tekniskt och resursmässigt mer beroende av varandra, och de stora frågor som världen står inför; klimat, miljö och fred kräver dialog och samarbete.

Emellertid leder de västerländska sanktionerna mot Ryssland inte bara till politiska och ekonomiska hinder, utan skapar även starka fiendebilder på båda sidor av barriären. Det stimulerar militariseringen i medborgarnas medvetenhet och stöder den eskalerande upprustningen. I stället för en nödvändig dialog ökar konfrontationen mellan Ryssland och Europa.

I september 2019 publicerade ryska forskare från Baltiska federala universitetet i Kaliningrad och S:t Petersburg State University rapporten "Säkerhet i östra Östersjön" (https://interaffairs.ru/i/Bezopasnost_v_Vostochnoj_Baltike.pdf)

I rapporten drogs slutsatsen att sannolikheten för konfrontation inom en snar framtid är 90 procent och sannolikheten för en lokal militär konflikt är fyra gånger högre än sannolikheten för "svåra och långa, potentiellt effektiva förhandlingar om säkerhets- och förtroendeskapande åtgärder i regionen med kodnamnet "Helsingfors".

En militär konflikt i Östersjöregionen skulle sannolikt leda till att 90 miljoner människors liv i nio länder (inklusive Ryssland) skulle kollapsa. Det är omöjligt att garantera att mer än 30 reaktorer vid kärnkraftverken i regionen, liksom lagringsanläggningar för använt kärnbränsle, inte kommer att bli mål för attacker med konventionella vapen, i värsta fall kärnvapen.

Finland är för närvarande ordförande för Europeiska unionens råd. Detta ger en lysande möjlighet att visa politisk vilja och bli initiativtagare, såsom tidigare i historien, till en ny fredlig utveckling av förbindelserna mellan de nordiska länderna, EU och Ryssland. En utveckling baserad på dialog och ömsesidig förståelse.

Vad tycker medborgarna i Ryssland och EU-länderna om den aktuella situationen vid gränsen mellan EU och Ryssland? Jag är säker på att om man frågar invånare i S:t Petersburg, Helsingfors eller vilken stad som helst i Östersjöområdet vad det mest värdefulla i livet är skulle majoriteten svara "min och mina nära och käras hälsa, anständigt arbete och ett fredligt liv i harmoni med omvärlden".

I en undersökning (september 2019) utförd av tankesmedjan European Council on Foreign Relations ställdes bland annat frågan: "Vilken sida skall ditt land välja i en konflikt mellan USA och Ryssland". Över 60 000 personer från 14 EU-länder (bland annat Frankrike, Tyskland, Spanien, Polen, Rumänien, Ungern Danmark och Sverige) tillfrågades. En överväldigande majoritet svarade, "ingendera."

Jag är övertygad om att ifall sanktionspolitiken ändras för att skapa förutsättningar i Europa och Ryssland för samarbete, kulturellt och vetenskapligt utbyte kan detta stimulera reformer i det ryska samhället och minska nivån på politisk konfrontation, militarisering och en upprustning som kräver enorma ekonomiska resurser som behövs för andra ändamål.

Jag minns den unika finsk-ryska konferensen "Vår gemensamma miljö" i S:t Petersburg 1992. Den ordnades på finskt initiativ med nuvarande utrikesminister Pekka Haavisto i spetsen, samlade deltagare även från de andra nordiska länderna och blev en enastående inledning till ett outtröttligt samarbete för att bevara vårt gemensamma hem – Östersjöregionen.

Med tanke på dagens situation, som påminner om kalla krigets dagar, vore det dags att anordna en ny gemensam konferens med flera nivåer av deltagare – politiker, tjänstemän, frivilligorganisationer, kulturpersoner med mera. Ett passande motto vore "Europa vårt gemensamma hem".

Oleg Bodrov, fysiker, ekolog, ordförande, The Public Council of the South Coast of the Gulf of Finland", Sosnovy Bor – S:t Petersburg, Ryssland

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning